Knut-Eric Persson är webbansvarig i brf Malmen i Lycksele. Han registrerade en sida på Egrannar före jul och berättar att det gick snabbt att komma igång. Det tack vare att tjänsten är så lätt att använda.
Hur kommer det sig att ni började använda Egrannar?
–Styrelsen ville att jag skulle titta på hur vi kunde göra en hemsida. Jag har gjort det förut. Men då letade jag runt på nätet och hittade Egrannar.
– Tjänsten verkade vettig, särskilt eftersom man inte behöver fixa så mycket själv. Det är så lätt att jobba i systemet att när jag inte längre ansvarar för sidan kan någon annan bara ta över.
Hur gjorde ni för att få medlemmarna att komma igång?
– Det jag gjorde först var att gå runt i husen och berättade om sidan och bad om att få deras e-postadresser. Efter det har jag påmint våra medlemmar om att de ska registrera sig igen. Då har jag tryckt på fördelen med att kunna kommunicera med resten av föreningen, genom att skriva på anslagstavlan. Efter jag sagt det har ännu fler registrerat sig.
Vilken respons har du fått?
–Jag har bara fått positiv respons från dem som jag har pratat med.
Vilken funktion är populärast?
–Vi använder främst sidan för att dela information med medlemmarna i föreningen. Men annars är bokningsfunktionen populär. Vi har en samlingslokal som man kan boka via hemsidan.
– Sen brukar jag ladda upp bilder på sidan. Jag har bland annat tagit bilder från arrangemang som vi haft i föreningen som loppmarknad och surströmmingskalas.
Nu är våren kommen, och grillen kommer fram, fönster ställs upp på vid gavel och musik spelas på hög volym. Detta är förstås något efterlängtat, men samtidigt kan det bli friktion mellan oss grannar som under vinterhalvåret inte märkt av varandra så mycket bakom stängda dörrar och öde balkonger. Våryra i all ära, men ibland behövs den styras upp, tycker jag. Vad kan egentligen föreningen göra regelmässigt när det kommer till ljudvolymer och grillos?
Juristen Martina Slorach svarar
Hej!
När det gäller grillos så är det bra om föreningen har ordningsregler avseende hur man får använda grillar. Det är en pedagogisk åtgärd för att förhindra störningar. I ordningsreglerna bör föreningen ange om det är tillåtet att grilla på balkongen eller bara på föreningens gård eller grillplats till exempel. En del föreningar har förbjudit grillning på balkonger med hänsyn både till störande os och brandfara. Föreningens ordningsregler ska följas så länge de inte strider mot ”god sed” på orten. Detta betyder att det inte får vara något extraordinärt i ordningsreglerna. Föreningen kan till exempel inte förbjuda gröna kläder eller IKEA-möbler, sådana regler skulle vara i strid med god sed. Regler som rör grillning är i regel acceptabla och ska följas.
Det är dock inte säkert att det utgör förverkandegrund om en medlem bryter mot ordningsreglerna. Föreningen kan nämligen inte själv bestämma i vilka fall en bostadsrätt ska förverkas, det följer endast av lag och är domstolen som i slutändan beslutar. Enligt bostadsrättslagen är det grund för förverkande om bostadsrättshavaren stör sina grannar och inte upprätthåller ”sundhet, ordning och skick” i lägenheten. Att grilla i mycket stor omfattning så att grannarna störs och på ett sätt som utgör brandfara, och att fortsätta med det trots anmodan att vidta rättelse, kan vara förverkandegrund. Att i strid med föreningens regler grilla någon gång på helgen är i regel inte tillräckligt för att förverkandegrund ska föreligga. Detta även om det i föreningens ordningsregler finns ett förbud mot grillning på balkongen.
Om en medlem bryter mot reglerna bör föreningen först och främst ta upp saken direkt med medlemmen och förklara regeln och dess bakgrund. Om medlemmen fortsätter att bryta mot reglerna kan föreningen skicka en anmodan att vidta rättelse, det vill säga ett formellt brev i vilket det står att medlemmen omedelbart måste upphöra med grillning på sin balkong, annars kan lägenheten förverkas och medlemmen tvingas att avflytta. Detta gäller dock bara i de fall där det är fråga om mycket omfattande grillning som skulle kunna utgöra förverkandegrund. Föreningen bör inte hota med förverkande om det inte föreligger grund för det.
Avseende störningar från musik så gäller samma regler som för grillning, det vill säga att man inte får störa sina grannar. Störningar i form av skrik, dunsar, hög musik är relativt vanliga i en bostadsrättsförening, och de flesta kan lösas genom att föreningens styrelse påtalar störningarna för den som stör och uppmanar denne att hålla nere ljudvolymen.
Om det inte fungerar ska föreningen skicka en anmodan att vidta rättelse, med varningen att om störningarna fortsätter kan lägenheten komma att förverkas. För att föreningen ska kunna gå vidare med en förverkandeprocess krävs att bevisningen avseende störningarna är mycket bra.
Grannarna till den störande lägenheten bör noga skriva upp alla störningar i en så kallad. störningslista. Styrelsen kan tillhandahålla blanketter där grannarna får fylla i datum, tidpunkt och typ av störningar. På så sätt dokumenterar föreningen störningarna, vilket kan användas i en eventuell domstolsprocess senare. Det krävs dock i regel även vittnesmål från grannar för att störningarna ska anses vara bevisade. Om en medlem inte upphör med störningarna efter att ha anmodats att upphöra med dem kan föreningen säga upp lägenheten på grund av förverkande. Om medlemmen inte accepterar uppsägningen måste föreningen väcka talan vid tingsrätt för att få saken prövad och ett domstolsbeslut om att bostadsrätten är förverkad.
Martina Slorach
Ställ en egen fråga – vinn en bok
Varje månad lottar vi ut ett exemplar av Martina Slorachs bok, ”Bostadsrätt – En handbok för styrelsen”, till en person som har skickat in en fråga om bostadsjuridik. Skicka din fråga till [email protected]
December och januari innebär ofta ökade utgifter, vilket även syns i antalet obetalda månadsavgifter till bostadsrättsföreningar. ”När en bostadsrättsförening får problem med att få in månadsavgifterna betyder det indirekt att medlemmarna som har betalat agerar bank till de som inte gjort det. På sikt kan detta leda till att man måste höja avgifterna”, säger Helena Gustavsson, chefekonom på SBC.
Under december 2015 ökade antalet obetalda avgifter till föreningar runt om i landet med 38 procent, jämfört med snittet för året. Även januari i år var en tuff månad för bostadsrättsinnehavarna. Däremot verkar mars vara en lättare månad. Under mars förra året skickades 33 procent färre kravbrev jämfört med månadssnittet för det året, visar statistik från Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC.
Om medlemmar inte betalar in månadsavgiften i tid påverkar det föreningen, betonar Helena Gustavsson, chefekonom på SBC. Avgifterna är viktiga för att kunna täcka fasta- och löpande kostnader.
– Om bostadsrättsföreningen upplever problem med uteblivna betalningar under en längre period kan det exempelvis påverka betalningarna till föreningens leverantörer. På sikt kan detta leda till att man måste höja avgifterna för att täcka upp för utgifterna, säger hon i ett pressmeddelande.
Obetalda månadsavgifter kommer oftast in till slut efter påminnelser och krav. Men det finns fall där bostadsrättsinnehavare riskerar att förlora sin bostadsrätt genom tvångsförsäljning.
– Det är ofta en väldigt komplicerad rättslig process att säga upp en medlem eller tvångssälja en bostadsrätt. Vi rekommenderar alltid att föreningens styrelse tar hjälp av en sakkunnig i den här typen av ärenden, säger Helena Gustavsson.
Oron för en bostadsbubbla ökar, åtminstone för grannens del.
Tron på stigande bostadspriser börjar vackla. För sex månader sen trodde 65 procent av svenskarna att bostadspriserna skulle stiga. Idag är motsvarande siffra 49 procent. Det visar Nordeas senaste bostadsbarometer.
Dock visar undersökningen att det finns stora skillnader, både när det gäller ålder och geografi. En majoritet av 26-39-åringarna tror på stigande bostadspriser. Framför allt stockholmare och smålänningar räknar med högre priser även framöver.
Men oron för att man själv ska drabbas av en bostadskrasch verkar vara begränsad. Bara sex procent anser att det egna hushållet har för stora lån. Däremot menar 76 procent av de tillfrågade att många andra hushålls lån är för höga.
– Det väcker frågan om vi har en realistisk syn på vår egen boendeekonomi. Vi borde nog titta lite närmare på den istället för att fundera över hur andras ekonomi ser ut. En majoritet på 69 % tror samtidigt att vi har en bostadsbubbla. Gäller det också bara andra hushåll än det egna?, säger Ingela Gabrielsson, Nordeas privatekonom, i en kommentar.
Undersökningen visar också att ett slopat ränteavdrag inte skulle påverka ekonomin för 6 av 10 hushåll, och att 24 procent anser att ett borttagande av reavinstskatten skulle underlätta ett byte till en mer passande bostad.
Nyligen klubbades amorteringskravet igenom och den 1 juni börjar det gälla. Men vad innebär det egentligen?
Amorteringskravet är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna.
Efter kritik från flera remissinstanser talar mycket för att det nu i stora drag är klart hur amorteringskravet kommer att se ut, även om Finansinspektionen den 1 maj ska presentera sitt slutgiltiga förslag till regeringen.
– Det har länge varit vårt önskemål att införa amorteringskrav och nu har ett förslag utformats som vi är nöjda med, säger finansmarknadsminister Per Bolund till Aftonbladet.
I korthet innebär amorteringskravet att:
Man inte får belåna en bostad till mer än 85 procent, det stoppar bolånetaket.
Lån på 70 procent eller mer av bostaden måste amorteras med 2 procent av hela lånebeloppet varje år.
Vid 50–70 procent är årstakten 1 procent.
Bostaden får omvärderas högst vart femte år, alternativt vid avsevärd förändring.
Nyproducerade bostäder omfattas inte av amorteringskravet under fem år.
Vid långtidssjukdom eller arbetslöshet kan bankerna göra tillfälliga undantag från amorteringskravet.
Just nu jobbar många valberedningar i bostadsrättsföreningar i hela Sverige med att rekrytera ledamöter till styrelserna. Speciellt nyrekrytering är svårt. Sju av tio brf-medlemmar som aldrig suttit i en brf-styrelse kan inte tänka sig att göra det i framtiden heller.
Det visar en ny enkätundersökning av Egrannar, en webbtjänst för bostadsrättsföreningar. Undersökningen är förmodligen den största som gjorts – 800 brf-medlemmar har deltagit.
Det vanligaste skälet som anges av dem som inte kan tänka sig att gå med i styrelsen är tidsbrist. Men det finns många andra varianter, till exempel:
”Anser mig inte kompetent nog och för gammal.”
”Har svårt att ta kontakt med människor.”
”Är för dåligt insatt i vad man gör.”
”För att det sitter ett gäng korkade fjollor där som inte har någon aning om hur man ska bete sig eller prioritera, eller ens göra något så enkelt som att öppna ett sammanträde.”
”För mycket härskarpolitik.”
”Jag vill helst inte ha (del)ansvar för en så stor ekonomi.”
”För mycket tjafs om oväsentligheter.”
”Arbetar hellre med praktiska saker.”
”Har inte kunskapen eller intresset känner jag.”
”Det beror på vilka som sitter där.”
”Jag är inte den typ av människa som trivs eller lyckas väl i föreningslivets former.”
”Jag vet för lite om styrelsearbete och hur en brf fungerar.”
”Bara hört skräckhistorier om tanter som kommer och klagar mitt i natten på att det är kallt i lyan, att lampan i hallen inte fungerar osv.”
”Är för gammal.”
Räknar man med samtliga svarande så blir det lite bättre. Då är det fyra av tio som inte kan tänka sig att sitta i en brf-styrelse.
Många föreningar kämpar med att få med yngre medlemmar i styrelserna. Så här beskriver en medlem det:
”Det är svårt att förvalta en fastighet utan akiva medlemmar. Dagens stora problem upplever vår styrelse är alla ungdomar som flyttar in i bostadsrätter och tror att någon annan bara fixar till dem. Kommer inte på möten, kommer inte på städdagar, bryr sig inte om att ta ansvar utanför deras bostad. Saker kan vara sönder men ingen bryr siffror att säga till. Påverkas de negativt att till exempel värmen lägger av, som i vintras, då begär de avdrag på avgiften… De förstår helt enkelt inte vad det innebär att bo i bostadsrätt!”
Från och med augusti utvidgas rut-avdraget till att även inkludera ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster i hemmet. Men sänkningen som infördes vid årsskiftet fortsätter att gälla.
2015 var ett rekordår för rut-tjänster. Enligt Skatteverket köpte över 668 000 svenskar rut-tjänster för närmare 3,4 miljarder. Ökningen låg på 11 procent jämfört med 2014.
Som ett av 20 förslag i förra årets migrationsöverenskommelse mellan regeringen och allianspartierna ingick en expansion av vilka tjänster som ingår i rut-avdraget. Från och med den 1 augusti i år är det därför möjligt att göra rut-avdrag för ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster i hemmet.
Häromdagen föreslog regeringen att även reparation av vitvaror ska omfattas av rut-avdraget. Tanken är att det ska löna sig att laga vitvaror istället för att köpa nya, samt att möjliggöra för fler vägar in på arbetsmarknaden.
– Rut är ett sätt att sänka den tröskeln. Då får vi fler reparationer och även fler reparatörer, säger MP:s språkrör till Svenska Dagbladet.
Däremot fortsätter rut-sänkningen att gälla. Från och med årsskiftet sänktes taket för avdrag av rut-tjänster från 50 000 kronor per person till 25 000 kronor. Sänkningen har mött kritik. En Sifo-undersökning, gjord åt serviceföretaget Hemfrid, visade att två av tre svenskar ville behålla rut-avdraget som det var utformat fram till årsskiftet.
När jag och min sambo väl hade köpt lägenheten tänkte jag att bostadsappens tid var förbi för vår del. Nu skulle bostadssurfandet vara ett minne blott och istället skulle inredning och väggmålande prioriteras.
Flera månader senare kom jag på mig själv surfandes mellan lägenheter och när jag tittade bredvid mig gjorde min sambo samma sak. Detta trots att vi inte har några planer på att flytta och köpa en ny bostad.
Till vårt försvar är vi knappast ensamma. Svenskarnas intresse för var bostäder ligger, hur de ser ut och vad de kostar, är störst i världen. En undersökning från United Minds, gjord på uppdrag av Hemnet, visar att svenskar i snitt surfar på någon av de fem största bostadssajterna 0,7 gånger i månaden. I Finland och Australien är motsvarande siffra 0,6, i USA 0,4 och Tyskland 0,2. Hemnet tror att en del av förklaringen är att vi svenskar är vana vid att prata om bostäder.
– Bostad är ofta det som kommer upp först av allt i sociala sammanhang. Vi har kanske börjat tycka att det är helt självklart att det är så. Men den här undersökningen visar att det skiljer sig ganska mycket åt ute i världen, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet, i en kommentar.
Allra mest söker vi svenskar på nyckelorden ”vatten” och ”balkong”. Enligt Hemnet surfar vi som mest mellan kl. 19 och 21, men nästan av allt Hemnetsurfande sker på arbetstid. Lugnast är surfandet på julafton.
Majoriteten av de som bor i Stockholm, Malmö och Göteborg föredrar att bo i bostadsrätt framför andra boendeformer. Storstadsborna värderar även närhet till kollektivtrafik högre än något annat.
39 procent av de som bor i Stockholm, Göteborg och Malmö vill helst bo i bostadsrätt. 25 procent vill helst bo i hyresrätt och 24 procent föredrar att bo i villa om de kan önska fritt. Det visar en Sifo-undersökning på uppdrag av Skanska, där drygt 1 000 personer har intervjuats.
Undersökningen visar också att storstadsborna sätter högt värde på närhet till kollektivtrafik, låga boendekostnader och att bostaden ligger i ett lugnt område.
Däremot är de inte lika petiga med att boendet ligger nära vänner och familj. Inte heller parkeringsmöjligheter eller fräscha badrum och kök kommer högt upp på önskelistan.
– Många ser boendet som sin trygga och lugna oas. Aspekter som goda kommunikationer och grönområden är viktigare än att bo mitt i smeten, säger Magnus Lambertsson, försäljnings- och marknadschef på Skanska Nya hem.
