Varje sommar uppstår samma fråga; ”får man grilla på balkongen eller inte?”. Svaret är inte helt solklart, ingen särskild lag reglerar balkongrillningen. I första hand är det upp till bostadsrättsföreningen att bestämma vad som är ok.
Det finns ingen särskild lag som reglerar grillning på balkonger. Det är fastighetsägaren som bestämmer vad som är ok eller inte. Det är därför viktigt att bostadsrättsföreningen tar fram tydliga regler om vad som gäller vid balkonggrillning, så att alla som bor i huset vet vad som gäller, och så att konflikter mellan grannar kan undvikas.
Men Lars Rang, som är brandingenjör på Brandskyddsföreningen, betonar att det är direkt olämpligt att använda kol- och gasolgrillar på balkongen.
– Glöden i en kolgrill kan sprätta och fara och landa på balkongen nedanför. Det är naturligtvis en uppenbar brandrisk. Dessutom kan röken från kolgrillar störa och skada grannarnas hälsa. Att grilla på en inglasad balkong är direkt livsfarligt. Det är bättre att använda elgrillar, säger han.
Det finns ingen särskild lag som reglerar grillning på balkonger i flerfamiljshus. I första hand är det bostadsrättsföreningen som bestämmer vad som gäller. Foto: Andreas Ronder (www.flickr.com/photos/andreasronder/)
I vissa fall kan det dock vara förbjudet att grilla på balkongen av miljöskäl, även om det är ok med föreningen. Till exempel under perioder när det råder eldningsförbud i området. Hör med kommunen!
Dessutom finns det regler som säger att man inte får störa sina grannar. Rökmoln från grillen kan i vissa fall räknas som en störning. Balkongrillningen kan med andra ord vara förbjuden även om bostadsrättsföreningen har beslutat att det går bra.
Skadedjur och ohyra är ett växande problem i svenska bostadsrätter. Vad kan föreningen göra för att förebygga problem? Och vem står för notan om en lägenhet blir angripen?
Skadedjur och ohyra som vägglöss, råttor och kackerlackor har blivit ett allt vanligare problem i landets bostadsrätter. Under 2006 gjorde Anticimex 20 000 råttsaneringar, 2012 hade den siffran stigit till 35 000 utryckningar. Vad kan bostadsrättsföreningar göra för att förhindra den negativa utvecklingen?
Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex, anser att föreningar och boenden ofta saknar kunskap om skadedjur, och därför inte förebygger och hanterar problem på rätt sätt.
– Till exempel är det inte ovanligt att vägglöss tar sig in i fastigheten på grund av att boenden hittar möbler, sängar eller andra saker som har slängts i skräpcontainern på gården och tar in i lägenheten. Om de hade varit mer medvetna om riskerna hade detta inte skett, säger han.
Vägglöss som har fått fäste i en lägenhet kan ta flera månader att bli av med. Anticimex. Fotograf: Lennart Falk.
Men att en vägglus tar sig in i lägenheten kan även bero på ren otur. De kan fraktas in i fastigheten via en väska som någon har köpt utomlands och sedan ta sig in i angränsande lägenheter.
– Vägglöss kan ta sig igenom sprickor som är tunna som kreditkort. Om en lägenhet har vägglöss kan man räkna med att ungefär 25 procent av de angränsade lägenheterna också har problem. Det är därför viktigt att täta sprickor, golv- och tapetlister och inte ställa sängen precis intill väggen, säger han.
Om vägglöss får fäste i en lägenhet är det inte lätt att bli av med dem. Även med hjälp från Anticimex kan det ta flera månader att bli av med dem. Håkan Kjellberg betonar att personer som försöker utrota vägglöss med hemmasnickrade metoder bara förvärrar problemet.
– Att spruta myggspray eller liknande gör bara att vägglössen sprider sig ännu mer, säger han.
Förutom att vägglössen kan orsaka besvär som klåda, allergier och sömnsvårigheter innebär ofta förekomsten av vägglöss att lägenheten blir svårsåld.
Men oavsett vem som har orsakat problemet med vägglöss eller andra skadedjur i en lägenhet, så är det föreningen som är ansvarig för att bekosta åtgärder för att sanera och utrota ohyran.
– Även om det är bostadsrättsägaren eller hyresgästen som har orsakat problemet så är det alltid fastighetsägaren som får stå för saneringskostnaderna. En bostadsrättsförening är dessutom skyldig att kompensera en medlem som inte kan utnyttja sin lägenhet till 100 procent på grund av skadedjur, säger Jerzy Slazak, områdesansvarig för skadedjursärenden på Miljöförvaltningen.
Han betonar att det är viktigt att föreningar går ut med information till medlemmarna, så att de vågar meddela styrelsen i tid om de misstänker att deras lägenhet har blivit angripen av skadedjur eller ohyra. Dessutom slår han ett slag för att föreningen måste ha en tilläggsförsäkring som täcker eventuella saneringskostnader av skadedjur.
– Annars kan det bli dyrt, en saneringsprocess kan ta flera månader, ibland år, säger han.
Råttor kan orsaka vattenskador, bränder och elak lukt i fastigheter. De är mästare på att ta sig in i fastigheter från avloppen och bor ofta mellan bjälklager i lägenheterna. Håkan Kjellberg betonar att om råttor väl har tagit sig in i en fastighet så kan problemet sprida sig snabbt.
En brunråtta kan ta sig in nästan överallt. Allt som är mjukare än järn kan de gnaga sig igenom. Anticimex. Fotograf: Lennart Falk.
– Ett råttpar kan ge upphov till 800 ungar per år. De kan ta sig in nästan överallt, deras tänder växer 14 centimeter per år, allt som är mjukare än järn kan de gnaga sig igenom, säger han.
Hur blir man då av med råttor? Eller hur hindrar man dem från att komma in i fastigheten?
– Råttor lockas till mat och dryck. Så den första åtgärden en förening kan göra är att se till så att soprummet inte har överfulla kärl och matrester på golvet. Råttor kommer ofta fram vid stambyten som inte utförs enligt reglerna, säger Håkan Kjellberg.
Anticimex erbjuder även en rad olika fällor. Till exempel finns det kameror som kan identifiera riskzoner, fällor som kan monteras inne i rören på en fastighet, och elektroniska fällor som fångar, paketerar och fraktar bort råttor.
Om du vill vara med i valberedningen bör du gå till årsstämman eller årsmötet, det är oftast där valet av valberedning sker. Antalet ledamöter och hur länge de ska sitta ska regleras i bostadsrättsföreningens stadgar, men minst två-tre personer bör ingå om det är en normalstor förening. Kolla upp förutsättningarna innan du anmäler ditt intresse så du vet vad som förväntas av dig.
Valberedningen ligger direkt under medlemmarna. Det innebär att den är självständig från styrelsen och inte ska bestämmas av denna, utan på förtroende av medlemmarna i bostadsrättsföreningen. För att förtydliga oberoendet har många bostadsrättsföreningar stadgar som förbjuder styrelseledamöter att ingå i valberedningen. På så sätt undviks jäv och nepotism.
På årsmötet väljs valberedningen under fri nominering, vilket innebär att alla får nominera lämpliga personer. Ytterst sällan finns en valberedning för valberedningen, även om det är fritt fram att ta fram en sådan vid behov. Vill man vara med i valberedningen så är det också bra att prata med den nuvarande valberedningen eftersom den oftast föreslår en valberedning för stämman.
När det gäller vilka som ska sitta i valberedningen så är det bra att:
de känner folk i föreningen.
gärna är välkända i föreningen.
kanske har suttit i styrelsen tidigare.
känner till föreningen och har bott i den ett tag.
gärna pratar med sina grannar även om annat än valberedningen.
inte är rädd för att kontakta och söka upp sina grannar.
Mångfald är viktigt i en valberedning. Kön, olika bakgrund, åldersspridning minskar risken för snedrekrytering till styrelsen. Dessutom ökar det trovärdigheten för valberedningens arbete och nomineringen om bredden är stor.
Det här var den första delen om valberedningens arbete, nästa vecka ska vi diskutera vilken strategi valberedningen bör ha inför och under arbetet med att nominera styrelseledamöter.
Valberedningsarbetet är avgörande för att få till en bra styrelse och i det långa loppet en bra förening. Syftet är att underlätta för en stämma att fatta beslut om vilka som ska ingå i styrelsen. Vanligtvis sker valet av valberedning på årsmötet eller stämman. Vid en första anblick kan arbetet verka trivialt, men faktum är att valberedningen är en av de viktigaste delarna i demokratisk organisation.
Men allt för många valberedningar inleder arbetet alldeles för sent och saknar en vision kring vad styrelsen ska göra och bestå av. I sju delar kommer vi att lyfta fram viktiga frågor och komma med tips inför valberedningsarbetet. Avsnitten kommer att behandla:
1. Vilka ska vara med? Hur ska man göra starta arbetet? Hur många ska vara med i en valberedning? Vi ger er matnyttig information för att komma igång.
2. Vilken strategi? Det är viktigt att redan från början lägga fram en plan och strategi för året. Men hur ska strategin se ut?
3. Den perfekta styrelsen? Valberedningens uppgift är att ta fram den perfekta styrelsen, men det är lättare sagt än gjort. Hur går man till väga? Vad bör man tänka på?
4. Hur rekrytera? Att rekrytera till en styrelse kan ibland vara lätt, men inte sällan svårt. Hur rekryterar man personer till styrelsen? Och inte minst, hur hittar man rätt personer?
5. Alla kan bidra! Även om inte alla kan eller vill sitta i styrelsen så kan man bidra på andra sätt. Här lyfter vi fram vilka sätt och hur du informerar om arbetet utanför styrelsen.
6. När paniken infinner sig Två veckor kvar till årsmötet, men mycket arbete återstår. Vad göra? Vi hjälper er!
7. Om ingen vill ställa upp Om ingen vill eller kan vara med i styrelsen så finns det andra lösningar. Vi går igenom alternativen och diskuterar för- och nackdelarna.
Följ med på resan in i valberedningens värld och kom gärna med synpunkter eller tips!
Vad är skillnaden mellan bostadsrättsföreningar med god grannsämja och BRF:er med mycket tjafs och konflikter? Graden av kommunikation och delaktighet, anser Carolina Stegman, ordförande i Bostadsrättsägarnas Riksförbund.
– Det bästa sättet för en styrelse att förebygga osämja i föreningen är att föra en dialog med medlemmarna om vad som är på gång och ständigt informera om stora och små beslut. På det sättet skapar styrelsen en ”vi-känsla” i föreningen, där medlemmarna känner att de strävar mot samma mål, säger hon.
Men svenskar är inte direkt kända för att släppa okända människor in på livet, utan stänger gärna dörren om sig. Carolina Stegman tycker därför att det är viktigt att styrelsen anordnar medlemsaktiviteter där grannarna får en chans att bekanta sig under avslappnade former.
– Det behöver inte vara avancerat. Till exempel kan man kombinera årsmötet med en middag eller städdagen med en korvgrillning eller något annat trevligt, säger hon.
Medlemsaktiviteter som att grilla korv kan förbättra grannsämjan och förebygga konflikter. Foto: (www.flickr.com/photos/plinden/)
De vanligaste klagomålen som Bostadsrättsägarna får höra rör konflikter i tvättstugan, högljudda grannar och problem vid stambyten (till exempel att en medlem inte har fått rätt kakel eller anser sig ha blivit debiterad för mycket). Många av dessa problem hade kunnat förhindras om styrelsen hade varit bättre på att involvera medlemmarna i vad som händer, och om de boende hade haft ett ansikte på sina grannar, anser Carolina Stegman.
– ”Vi-känslan” i en förening ska inte underskattas. Inte heller grannar som hejar på varandra. I BRF:er där medlemmarna verkligen känner att de äger föreningen tillsammans brukar det vara färre konflikter, säger hon.
Om det ändå går så långt att styrelsen tvingas medla i en konflikt mellan två grannar är det viktigt att ha en trevlig ton och hålla sig till sakfrågan, betonar Carolina Stegman.
– Det är händer att personer i styrelsen tänker; ”jaja den där grannen bråkar ofta, det är säkert den andra grannen som har rätt”. Så får det inte gå till. Styrelsen ska alltid hålla sig till sakfrågan och lyssna på argument från båda sidor. Det får aldrig läggas prestige i ett ärende, säger hon.
Egrannar sprider sig över hela landet, intresset för att få en hemsida och smidigt intranät till bostadsrättsföreningar har visat sig vara väldigt stort. För att välkomna nya användare och få feedback och idéer inbjöds alla användare till en informationskväll på Egrannars kontor på Holländargatan i Stockholm.
Under avspända former med dryck och tilltugg lotsade Lars Wallgren, grundare av Egrannar, gästerna igenom sidans alla funktioner och finesser. Genomgången varvades med frågor och förslag till förbättringar från användarna på plats.
– Vi diskuterade många intressanta frågor, allt från en ”spara och visa som”-knapp för administratören till möjligheten att byta färg på sidhuvudet eller att kunna se Egrannars blogg inne på föreningens egen sida. Engagemanget är fantastiskt och inspirerar oss. Egrannar tar gärna emot synpunkter som gör sidan och användarnas upplevelse ännu bättre, säger Lars Wallgren.
Missade du mötet? Ingen fara, kvartalsvis kommer användarträffar att arrangeras. Kom gärna förbi, ta ett glas vin och lite mat och lär dig mer om hur Egrannar fungerar. Håll utkik på hemsidan för nästa tillfälle. Till dess får du uppdateringar via Egrannars blogg och om du har frågor eller synpunkter innan höstens träff går det givetvis bra att maila till [email protected].
Var fjärde svensk uppger att de aldrig kontrollerar sin brandvarnare. Personer mellan 15-22 år är allra sämst, hela 36 procent i den åldersgruppen har aldrig testat att brandvarnaren fungerar. En säkerhetsrisk naturligtvis. Många lägenheter är utrustade med gamla brandvarnare som inte har kvalitetssäkrats på flera år.
Sedan 2001 är det reglerat i lag att alla bostadsrätter i en fastighet måste vara utrustad med en brandvarnare. Fastighetsägaren är skyldig att se till så att brandvarnaren installeras, medan de som bor i lägenheterna ansvarar för att underhålla brandvarnaren, exempelvis genom att testa att batteriet fungerar. Men här är det många som slarvar. 23 procent testar aldrig sin brandvarnare och 45 procent gör det endast en gång om året. Det visar en ny undersökning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, där 1 500 människor i åldrarna 15-80 år har intervjuats.
– Brandvarnaren är det enskilt viktigaste brandskyddet vi kan ha i våra hem. Det är en otroligt billig livförsäkring. Därför är det bekymmersamt att så många som var fjärde svensk aldrig kontrollerar sin brandvarnare, särskilt som det är väldigt enkelt att göra, säger Anders Lundberg, brandingenjör på MSB, i ett pressmeddelande.
Glömska är det överlägset vanligaste skälet till att man inte kontrollerar sin brandvarnare. Att brandvarnaren larmar om när det är dags att byta batteri gör att många inte tycker att de behöver kontrollera den på andra sätt. Även okunskap, att man inte vet hur man testar sin brandvarnare är ett vanligt skäl till varför man inte testar sin varnare, enligt undersökningen.
Var fjärde svensk testar aldrig sin brandvarnare och nästan var tionde har en brandvarnare som är äldre än tio år. Foto: EvaGun500 (www.flickr.com/photos/evagun)
Personer mellan 15-22 år är allra sämst på att kontrollera sin brandvarnare. 36 procent i den åldersgruppen har aldrig testat sin brandvarnare. Däremot kontrollerar 40 procent av personer mellan 56-80 år sin brandvarnare minst två gånger om året.
Det här har gjort att många lägenheter i landet är utrustade med gamla brandvarnare, som inte har kvalitetssäkrats på flera år. Nio procent har en brandvarnare som är över tio år gammal, drygt 20 procent har en brandvarnare som är mellan sex och tio år och 15 procent har ingen aning om åldern på sin brandvarnare. Fyra procent av befolkningen har ingen brandvarnare alls. Bland personer som hyr i andra hand är den siffran till och med över 13 procent!
Under 2011 inträffade nästan 5 000 lägenhetsbränder i Sverige, enligt MSB:s senaste siffor. Flera av dem hade kunnat förhindras av en enkel, men testad, brandvarnare.
Svenska grannar ställer upp för varandra. Svenskar är bäst i Norden på att hålla koll på sina grannars hem när de är bortresta. Däremot är svenskar inte lika toleranta som danskar när det kommer till fester och hög musik.
Hela nio av tio svenskar har någon gång hjälpt sin granne, och det vanligaste är att man hjälper till med att vattna blommor, hämta post eller mata fiskarna när grannen är bortrest. Det visar en undersökning från 2012 av Fastighetsbyrån, där 1 000 personer har intervjuats.
Att svenskar är duktiga på att hjälpa varandra bekräftas av en färsk undersökning av Trygg-Hansa, där 5 000 personer från de nordiska länderna har intervjuats. Svenskarna är bäst i Norden på att hålla koll på sina grannars hem när de är bortresta. 73 procent av svenskarna anser att man bör kontakta sin bortreste granne inom en halvtimme om grannens hem-eller billarm börjar tjuta, Motsvarande siffra hos norrmän är 66 procent och 58 procent hos danskar.
Svenska grannar ställer gärna upp och vattnar blommorna när grannen är bortrest. Men de vill inte att en granne ber om hjälp för ofta. Foto: Skapande (www.flickr.com/photos/skapande)
Johan Eriksson på Trygg-Hansa betonar att svenskarnas agerande är mer än bara trevligt, det är även bra ur säkerhetssynpunkt.
– Genom en aktiv grannsamverkan så minskar risken för inbrott markant, säger han.
Men om grannarna ber om hjälp för ofta så tröttnar svenskarna snabbare än danskar och norrmän. 85 procent av svenskarna tycker inte att det är OK att en granne ber om enklare tjänster (vattna blommor, hämta post och så vidare) mer än en gång i veckan. 32 procent av danskarna tycker att det är helt OK att en granne ber om hjälp mer än en gång i veckan.
Danskar är även mest toleranta när det kommer till hög musik och fester. 30 procent av danskarna har inget emot att deras grannar spelar hög musik hela natten om de har fest på en fredag eller lördag. 65 procent av svenskarna och 66 procent av norrmännen vill att det ska vara tyst senast klockan ett på natten.
En lekplats som inte underhålls kan snabbt förvandlas till en livsfara. Varje år inträffar nästan 20 000 lekplatsolyckor i Sverige. Ändå är det inte ovanligt att bostadsrättsföreningar slarvar med underhållet av sina lekplatser.
En fastighetsägare, till exempel en bostadsrättsförening, är ansvarig för att lekplatsen som ligger på marken de äger uppfyller myndigheternas säkerhetskrav. Förutom att lekplatserna enligt lag måste besiktigas minst en gång per år är fastighetsägaren skyldig att löpande kontrollera så att lekplatsen är säker för barnen. Annars är föreningen skadeståndsskyldig vid en olycka. Men det inte alls ovanligt att bostadsrättsföreningar ”glömmer bort” sitt ansvar, enligt Anders Österlund, chef för teknisk förvaltning på Sveriges BostadsrättsCentrum.
– Bostadsrättsföreningar med få barn har störst problem. Många föreningar känner inte till vilket ansvar de har. Ibland verkar de tro att deras lekplats inte behöver lika mycket tillsyn som andra lekplatser, eftersom den inte används lika frekvent. Det är fel både ur regel- och säkerhetssynpunkt och kan bli dyrt för föreningen. Det kan ju räcka med att ett barn leker i en osäker miljö vid ett enda tillfälle för att det ska få förödande konsekvenser, säger han.
Det är inte ovanligt att bostadsrättsföreningar slarvar med underhållet på lekplatser. Resultatet är olyckor och dyra notor för föreningarna. Foto: FWiedel (www.flickr.com/photos/wiie/)
Det är vanligt att bostadsrättsföreningar missar att kontrollera lekplatsens underlag efter vintern.
– Flera föreningar brister i tillsyn när det slår om från vinter till vår. Efter kyla kan sanden under gungorna vara hård som betong och det är inte alls ovanligt att barn skadar sig av den anledningen. Numera har flera föreningar köpt in mjuka stötdämpande underlag för att slippa sådana olyckor, men de missar ofta att kontrollera gungor, klätterställningar och så vidare, säger han.
Om det inträffar en olycka utan att bostadsrättsföreningen har fått lekplatsen besiktigad bär föreningen hela ansvaret och tvingas betala skadestånd. Det är därför viktigt att löpande se över lekplatsen och besiktiga den en gång om året. Föreningen är skyldig att kontrollera så att det inte ligger redskap, grenar eller andra saker vid lekplatsen som barnen kan skada sig på.
– Om lekplatsen är gammal är det viktigt att få den besiktigad så fort som möjligt. Det är viktigt att föreningen får ett protokoll på att besiktningen har genomförts. Utan dokument som visar att föreningen har levt upp till kraven är det kört vid en rättslig tvist om ansvarsfrågan, säger han.
I besiktningsprotokollet ska det tydligt framgå vilka brister som finns och en plan för hur och när dessa ska åtgärdas. Finns det brister på en lekplats är det föreningens ansvar att barnen inte använder lekplatsen.
– En bil som inte går igenom besiktningen får körförbud, så är det inte för lekplatser. Det är upp till föreningen att se till så att barnen inte använder lekplatsen under tiden den repareras eller byggs om. Föreningen är ansvarig för olyckor som inträffar på lekplatsen även om de har spärrat av området och har en plan för hur de ska åtgärda faran. Det håller alltså inte att sätta upp en skylt eller en avspärrning för att undgå ansvar för en trasig gunga eller klätterställning, säger han.
