Skadedjur och ohyra är ett växande problem i svenska bostadsrätter. Vad kan föreningen göra för att förebygga problem? Och vem står för notan om en lägenhet blir angripen?
Skadedjur och ohyra som vägglöss, råttor och kackerlackor har blivit ett allt vanligare problem i landets bostadsrätter. Under 2006 gjorde Anticimex 20 000 råttsaneringar, 2012 hade den siffran stigit till 35 000 utryckningar. Vad kan bostadsrättsföreningar göra för att förhindra den negativa utvecklingen?
Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex, anser att föreningar och boenden ofta saknar kunskap om skadedjur, och därför inte förebygger och hanterar problem på rätt sätt.
– Till exempel är det inte ovanligt att vägglöss tar sig in i fastigheten på grund av att boenden hittar möbler, sängar eller andra saker som har slängts i skräpcontainern på gården och tar in i lägenheten. Om de hade varit mer medvetna om riskerna hade detta inte skett, säger han.
Men att en vägglus tar sig in i lägenheten kan även bero på ren otur. De kan fraktas in i fastigheten via en väska som någon har köpt utomlands och sedan ta sig in i angränsande lägenheter.
– Vägglöss kan ta sig igenom sprickor som är tunna som kreditkort. Om en lägenhet har vägglöss kan man räkna med att ungefär 25 procent av de angränsade lägenheterna också har problem. Det är därför viktigt att täta sprickor, golv- och tapetlister och inte ställa sängen precis intill väggen, säger han.
Om vägglöss får fäste i en lägenhet är det inte lätt att bli av med dem. Även med hjälp från Anticimex kan det ta flera månader att bli av med dem. Håkan Kjellberg betonar att personer som försöker utrota vägglöss med hemmasnickrade metoder bara förvärrar problemet.
– Att spruta myggspray eller liknande gör bara att vägglössen sprider sig ännu mer, säger han.
Förutom att vägglössen kan orsaka besvär som klåda, allergier och sömnsvårigheter innebär ofta förekomsten av vägglöss att lägenheten blir svårsåld.
Men oavsett vem som har orsakat problemet med vägglöss eller andra skadedjur i en lägenhet, så är det föreningen som är ansvarig för att bekosta åtgärder för att sanera och utrota ohyran.
– Även om det är bostadsrättsägaren eller hyresgästen som har orsakat problemet så är det alltid fastighetsägaren som får stå för saneringskostnaderna. En bostadsrättsförening är dessutom skyldig att kompensera en medlem som inte kan utnyttja sin lägenhet till 100 procent på grund av skadedjur, säger Jerzy Slazak, områdesansvarig för skadedjursärenden på Miljöförvaltningen.
Han betonar att det är viktigt att föreningar går ut med information till medlemmarna, så att de vågar meddela styrelsen i tid om de misstänker att deras lägenhet har blivit angripen av skadedjur eller ohyra. Dessutom slår han ett slag för att föreningen måste ha en tilläggsförsäkring som täcker eventuella saneringskostnader av skadedjur.
– Annars kan det bli dyrt, en saneringsprocess kan ta flera månader, ibland år, säger han.
Råttor kan orsaka vattenskador, bränder och elak lukt i fastigheter. De är mästare på att ta sig in i fastigheter från avloppen och bor ofta mellan bjälklager i lägenheterna. Håkan Kjellberg betonar att om råttor väl har tagit sig in i en fastighet så kan problemet sprida sig snabbt.
– Ett råttpar kan ge upphov till 800 ungar per år. De kan ta sig in nästan överallt, deras tänder växer 14 centimeter per år, allt som är mjukare än järn kan de gnaga sig igenom, säger han.
Hur blir man då av med råttor? Eller hur hindrar man dem från att komma in i fastigheten?
– Råttor lockas till mat och dryck. Så den första åtgärden en förening kan göra är att se till så att soprummet inte har överfulla kärl och matrester på golvet. Råttor kommer ofta fram vid stambyten som inte utförs enligt reglerna, säger Håkan Kjellberg.
Anticimex erbjuder även en rad olika fällor. Till exempel finns det kameror som kan identifiera riskzoner, fällor som kan monteras inne i rören på en fastighet, och elektroniska fällor som fångar, paketerar och fraktar bort råttor.
