News

Info och enkla knep för bättre ventilation

Enligt svensk lag ska byggnaders ventilationssystem kontrolleras med jämna mellanrum, i regel vart sjätte år. Anledningen är helt enkelt att säkerställa så att människor inte lever och bor i skadliga miljöer. Joakim Jehrén, ventilationskontrollant, informerar och delar med sig av enkla knep för att förbättra ventilationen.

Luften ska vara ren, ny och fräsch. Men så är det inte alltid. I bostadsrätter är det exempelvis inte ovanligt att man har råkat dra åt ventilen i badrummen, vilket kan leda till fukt som leder till mögel. Det är även vanligt att dålig ventilation uppstår på grund av att ventilerna har blivit tilltäppta av smuts.

– Detta är dock enkelt att åtgärda, säger Joakim Jehrén, som jobbar med OVK-besiktningar på Scandevik i Stockholm.

Enligt honom handlar det oftast om att göra rent ventilens galler på utsidan, luftkanaler och insidans ventil. Om det är så att det kommer in smuts genom uteluftsventilen så kan man även komplettera med ett grovfilter som man rengör då och då. Det är heller inte ovanligt att luftventiler i olika rum har blivit övertapetserade eller övermålade.

Fastighetsägaren ansvarar för att ventilationssystemet fungerar som det ska och att det finns tillgänglig information om vilket ventilationssystem som används och hur det ska skötas och underhållas. Sedan 1992 måste byggnader där människor vistas genomgå en obligatorisk ventilationskontroll, OVK. För bostadsrättsföreningar ska det vanligtvis ske minst vart sjätte år (med några undantag). Läs mer på OVK-besiktning.se

Denna fråga inkom nyligen till Egrannar: ”Vi har haft en diskussion inom bostadsrättsföreningen om vi är ålagda att genomföra en OVK (Obligatorisk Ventilationskontroll) eller inte. Föreningen består av fyra stycken parhus, dvs det är bara två lägenheter (á 115 kvm) per bostadshus och ventilationen består av ett FTX-system per lägenhet. Byggnadsåret är 1992. Är vi tvungna att genomföra någon regelbunden OVK?”

Joakim Jehrén svarar: Min bedömning är att det inte behövs återkommande OVK för Er. Det krävs en förstabesiktning, men sedan krävs det inte någon regelbunden OVK, säger han.

Vem får utföra OVK-besiktningarna?

– Endast certifierade OVK-besiktningsmän, det finns dessutom olika behörighetsnivåer. När vi kommer och gör kontroller ska det finnas papper tillgängliga över vilken typ av ventilationssystem (om det är mekaniskt till exempel) som används samt papper över tidigare protokoll. När vi har utfört en OVK-besiktning undertecknas den och lämnas till fastighetsägaren och ett exemplar skickas till Stadskontoret. Där kan det stå att fläktar funkar och så vidare, säger Joakim Jehrén.

Vad händer om ni gör nedslag?

– Säg att vi slår ned på tio spisfläktar eller något annat. Då får fastighetsägaren viss tid på sig att åtgärda problemet. Oftast säger vi till fastighetsägaren att han eller hon kontaktar oss så fort problemet är fixat, så vi kan fixa ett godkännande, säger han.

– Om problemet inte åtgärdas kan kommunens byggnadsnämnd utdöma ett vite. Men oftast är det inga problem eftersom det ligger i fastighetsägarens eget intresse att ha ren luft, säger han.

Vilken typ av byggnader har störst problem med ventilationen?

– Gamla hus med självdrag klarar sig oftast bra, faktiskt bättre än nya fastigheter. Byggnader som är byggts mellan 1960-80 har mest problem enligt mig, säger han.

Tre enkla tips för bättre ventilation:

  • Finns det inga luftventiler i sovrum, vardagsrum och kök? Kanske är det så enkelt att de blivit övertapetserade eller kommit bort i renoveringen? Installera eventuellt fler eller nya ventiler. Luften ska gå från de rum där luften är renast till kök och badrum och där gå ut.
  • Har ventilerna i badrummet skruvats igen eller blivit igentäppta av smuts? Gör rent på utsidan, i kanaler och på insidan. Byt ut trasiga ventiler.
  • Dålig luft kan bero på för få uteluftsventiler. Skaffa fler.

Läs mer om OVK-besiktning här

Foto: Flickr.com (Spring Dew)

Olika åsikter om andrahandsuthyrning

Tonläget i debatten om bostadsbristen, andrahandsmarknaden och hyresnivåerna skruvas upp. Men vilka regler gäller egentligen för andrahandsuthyrning i dag? Egrannar reder ut.

Bostadsminister Mehmet Kaplan anser att den förra regeringens liberaliseringar av andrahandsuthyrningen (exempelvis att hyrestaket vid uthyrning av bostadsrätter togs bort) har lett till akuta problem, till exempel i form av snabbt stigande hyror. Boverket har därför fått i uppdrag att granska konsekvenserna av den förra regeringens reformer, uppger Fastighetstidningen.

Men varken förre bostadsministern Stefan Attefall eller Martin Lindvall, näringspolitisk chef för Fastighetsägarna, håller med om att den förra regeringens reformer har orsakat akuta problem på bostadsmarknaden.

– Syftet var i första hand att få ut fler hyreslägenheter på marknaden. Mehmet Kaplan kan börja med att försöka göra något för att öka tillgången till lägenheter i stället för att begränsa den, säger Stefan Attefall till Svenska Dagbladet.

Martin Lindvall anser att det är märkligt att Mehmet Kaplan kritiserar reformen för att orsaka högre hyror.

– Syftet med reformen var ju att priserna skulle få gå upp för att därmed öka utbudet av bostäder. Även om utbudet ökat mindre än många hoppades handlar det ändå om ett värdefullt tillskott. Alternativet vore noll nya bostäder. Sannolikt finns det dessutom en fördröjningseffekt, säger han till Svenska Dagbladet.

Debatten lär fortsätta…

Hur ser då dagens regler kring andrahandsuthyrning ut?

  • Först och främst krävs det ett tillstånd från bostadsrättsföreningens styrelse för att få hyra ut sin bostadsrätt.
  • För att uthyrningen ska godkännas krävs det ett skäl (tidigare krävdes behjärtansvärda skäl) som innebär att bostadsrättsägaren är förhindrad att använda lägenheten. Ett godtagbart skäl kan vara att du ska jobba utomlands, studera på annan ort eller prova på sambolivet. Däremot är det inte ett godtagbart skäl att hyra ut lägenheten i ren spekulation, enligt hyresnämnden. Den som hyr ut utan tillstånd kan förverka rätten till lägenheten eller bli uppsagd som medlem.

Vilken hyra får man ta ut?

  • Detta har luckrats upp på senare tid, men innebär inte att det är tillåtet att ta ut vilken hyra som helst. Personer som hyr ut sin bostadsrätt kan ta ut en hyra som täcker kapital- och driftskostnader (i stället för som tidigare då hyran skulle baseras på en svårbedömd ”normalhyra” för likvärdiga lägenheter). Med kapitalkostnad menas en skälig avkastning på bostadens marknadsvärde och med driftskostnad avses bland annat avgiften till föreningen och kostnader för bredband, el, vatten. Om lägenheten hyrs ut möblerad kan det även bli aktuellt med slitage av möbler.

Exempel: Säg att en lägenhet som är värd två miljoner kronor och har en avgift på 2 700 kronor ska hyras ut i andra hand med en skälig avkastningsränta (4 procent/år).

Då blir kapitalkostnaden: 2 000 000 ggr 0,04 = 80 000 kronor. 80 000/12 månader= 6 667 kronor.

… och hyran skulle då kunna bli: 6 667 + 2700 = 9367 kronor.

Foto: Flickr.com (gertrudgarlic)

Hellre energisnålt än stor bostadsyta

Vad är det viktigaste vid val av bostad? Priset? En spektakulär utsikt? Många kvadratmeter? Knappast, åtminstone om man får tro en ny undersökning som NCC låtit genomföra.

Undersökningen, som bygger på intervjuer med 1066 svenskar över hela landet, visar nämligen att en energisnål bostad är betydligt viktigare än pris, storlek och utsikt. Att en klar majoritet av de tillfrågade prioriterar en energieffektiv bostad innebär med andra ord att ett trendbrott kan vara på gång. Med det lär kraven på mer energieffektiva och miljöanpassade bostäder öka, spår NCC.

– Resultatet förändrar den vanliga uppfattningen att svensken bara styrs av pris och läge vid sitt val av bostad. Vi och resten av branschen behöver skynda på vårt arbete med att få fram riktigt energieffektiva och miljöanpassade hus i vår standardproduktion är, säger Christina Lindbäck, hållbarhetschef på NCC, i ett pressmeddelande.

På frågan ”vilka av följande tjänster skulle du uppskatta mest i ett hem?” svarade 42 procent av bostadsrättsägarna självförsörjning av energi. Två tjänster ligger dock före på listan: parkering och sopsortering. Minst viktiga tjänsterna i ett hem är lån av cykel, kylplats för hemleveranser och bilpool.

NCC:s undersökning visar också att:

  • 58 % anser att det är viktigt att en ny bostad är byggd med material som innehåller så lite miljö- och hälsoskadliga ämnen som möjligt
  • En majoritet av svenskarna (57 %) känner inte till huruvida deras hem är miljömärkta eller ej
  • På frågan ”om du skulle skaffa en ny bostad idag, hur viktigt skulle följande vara…?” svarade 79 % av bostadsrättsägarna lugnt läge, följt av planlösning (78 %) och minimera fuktskador (75 %).
  • Ungefär var tredje svensk är orolig för miljöfarliga ämnen, ämnen som kan orsaka cancer eller mutationer eller ämnen som kan orsaka allergier i huset

Bolåntagare vet inte hur slopat ränteavdrag påverkar plånboken

En av fem bolåntagare har inte en aning om hur de skulle påverkas av ett slopat ränteavdrag, trots att de har stora bolån, visar en undersökning av Länsförsäkringar, där 5 000 personer har intervjuats.

Ett slopat ränteavdrag skulle kunna innebära att boendekostnaden sticker i väg för många hushåll. Ett exempel: Den som har ett lån på tre miljoner kronor med en ränta på fyra procent skulle vid ett slopat ränteavdrag få 36 000 kronor i ökade boendekostnader per år. Men många bolåntagare har inte en aning om hur ett slopat ränteavdrag skulle påverka plånboken, visar en undersökning från Länsförsäkringar.

– Lite förvånande att det är så pass många bolåntagare som svarar att de inte vet hur ett slopat ränteavdrag skulle påverka privatekonomin. I åldersgruppen 25-39 år har många relativt stora lån och hela 30 procent av dem uppger att de inte känner till vilken påverkan ränteavdraget har. Ränteavdraget med dagens regler innebär att 30 procent av räntekostnaden får man tillbaka på räntekostnader upp till 100 000 kronor per år. Kostnader över 100 000 ger 21 procent tillbaka, säger Elisabeth Hedmark, privatekonom på Länsförsäkringar i ett pressmeddelande.

Svarsresultaten i undersökningen varierar dock mellan olika delar av landet. 14 procent av de tillfrågade i Örebro uppgav att de skulle behöva flytta om ränteavdraget slopades medan den siffran bara var 5 procent i Södermanland. På Gotland svarade hälften att de inte skulle påverkas alls av ett slopat ränteavdrag, visar studien.

Prisökning spås fortsätta

Priserna på bostadsmarknaden fortsätter att rusa, åtminstone i storstadsregionerna. Det visar SBAB:s senaste Mäklarbarometer.

Nytt år, ny rapportsäsong. Först ut är SBAB:s Mäklarbarometer. Rapporten, som utkommit regelbundet sedan 2005, genomförs varje kvartal med 221 fastighetsmäklare i de tre största städerna.

Fallande utbud och ökad efterfrågan är anledningen till att priserna på bostadsrätter ökat snabbt. En viss dämpning skedde under hösten, men SBAB betonar att budgivningen tilltagit och försäljningstider blivit allt kortare. Räkna med en uppgång framöver, med andra ord.

– I nuläget finns det inte så många faktorer som bromsar bostadsmarknaderna. Den politiska osäkerheten efter riksdagsvalet, hotet om stramare bolåneregler och oron i omvärlden verkar, än så länge, mer än väl kompenseras av den låga räntan, det demografiska trycket på bostadsmarknaden och andra faktorer, säger Tor Borg, chefsekonom på SBAB, i ett pressmeddelande.

Trenden lär fortsätta, åtminstone under årets första kvartal. I Stockholm är prognosen att prisökningarna ligger mellan 2-3 procent, medan ökningar i Göteborg och Malmö spås ligga kring 1-4 procent.

Bilden bekräftas även av Hemnet. Bostadssajten summerar läget med att trycket är högt och utbudet rekordlågt. Faktum är att utbudet på bostadsrätter är det lägsta sedan 2008, året då Hemnet började samla statistik.

– Diskussionen om amorteringskrav och minskat ränteavdrag har hittills inte minskat intresset för bostäder. Kombinationen av hög efterfrågan, låga räntor och lågt utbud talar för fortsatt stigande priser under året, säger Staffan Tell talesperson på Hemnet, i ett pressmeddelande.

Elaka mäklaren: Då sa den rara damen: ”Jag tror jag måste spy!”

Ur Mäklarhandboken: Det är viktigt att köparna kan se sig själva i lägenheten och därför är det klokt att ta bort så många personliga saker som möjligt från lägenheten, inklusive säljaren. Låt inte säljaren börja spy i lägenheten 2 minuter före visningen.

-Är du kvar hemma? Frågar jag säljaren trots att det är helt tydligt att hon är det.

-Färdtjänsten har inte kommit. De brukar ha svårt att hitta, säger den rara äldre damen som äger lägenheten.

Visningen börjar om tio minuter och säljaren som är en gammal dam sitter i sin rullstol och blockerar hela hallen. Färdtjänsten kommer inte. Det enda som finns i trapphuset är halvtrappan ned till hissen och ett hundratal spekulanter som kommer att välla in om mindre än 10 minuter. Nu är goda råd dyra.

Det var en fin liten trea, lite trång och med renoveringsbehov, men med stor potential. Stora fina fönster, 3:40 i takhöjd och en balkong med oslagbar utsikt över Stockholms inlopp. Det var en strålande vintersöndag med klarblå himmel och luften var hög och klar. Jag visste att det skulle komma massor med spekulanter. Om det regnar kommer bara de 25%-35% av köparna som verkligen måste köpa en lägenhet inom tre månader. Solsken gör susen, som min kollega Anna brukar säga lite beskäftigt.

-Snart kommer alla spekulanterna, säger jag hurtigt. Vi måste hitta en plats åt dig så att de kan komma in.

Jag kör runt henne i lägenheten för att försöka hitta en parkeringsplats, men överallt blockerar hon någon vital del av lägenheten. Antingen så stänger hon vägen till köket, vardagsrummet, garderoben eller toaletten. Jag rullar runt henne i den lilla trean, men det är som en blandning av PacMans labyrint och ett Femtonspel.

-Herr Mäklare, jag mår inte bra. Det är för varmt. Jag tror jag måste spy, säger damen plötsligt.

Självklart. Hon är ju ordentligt påklädd för att kunna vänta på färdtjänsten i minus 10 grader. Nu börjar jag få lite lätt panik.

Att hålla en lägenhetsvisning är lite som att bjuda hem en date på middag. Man städar och gör fint. Man vill visa sig, kanske inte från den bästa sidan, utan från den sida som sätter fart på fantasin hos partnern. Att ha säljaren spyendes i vardagsrummet skulle visserligen sätta fart på fantasin hos spekulanterna, men inte de fantasier man hoppas att en date har när hon kommer hem på middag. Eller, det tror jag i alla fall, jag dömer ingen.

Jag tittar mig desperat om i lägenheten. Hon går inte in i garderoben. Toaletten måste köparna kunna gå in i. Plötsligt ser jag balkongen. Det är perfekt! Jag rullar ut henne på balkongen! Den är halvfull med snö, men med lite god vilja och energi så lyckas damen och jag med gemensamma krafter fösa undan snön och få ut henne där. Lagom soligt och kallt så att hon slipper må dåligt av värmen.

Spekulantera myllrar verkligen in i lägenheten. Det är kö två våningar ned i trapphuset. Ingen av spekulanterna verkade fundera över varför en rullstolsbunden dam är parkerad på balkongen utan de tar för givet att hon är där med någon annan spekulant. Några frågade om hon ville ha hjälp att komma in, men hon log sitt rara leende och tackade nej.

Visningen gick perfekt, damen stortrivdes på sin balkong och jag hade aldrig tidigare haft så många som skrivit upp sig för att vara med i budgivningen.

Hur det gick? Damen fick kolossalt mycket pengar för lägenheten, men hon grät när hon skrev på kontraktet. Hon älskade verkligen den där lägenheten, men efter att hon hamnade i rullstol behövde hon en mer praktisk lägenhet. Ibland är det så enkelt och samtidigt så svårt.

 

 

Till salu-skylt t vElaka mäklaren – Jag jobbar som mäklare i en större stad i Sverige. Här berättar jag sanna historier om min och mina kollegors vardag.

 
foto: operation_janet, Flikr.com

Från panik till strategi – så blev jobbet i valberedningen lätt och roligt

När jag blev invald i valberedningen så blev jag tillfrågad direkt på stämman. Problemet var att mina företrädare i valberedningen, trots hårt jobb, hade misslyckats med att få ihop en styrelse. Nödlösningen blev att de satte sig där själva. Men då blev det tomt i valberedningen. En sådan måste man ju ha, och när jag fick frågan på stämman kunde jag inte med att säga nej.

Min förening hade stämman i slutet av april och med den förra valberedningens svårigheter i färskt minne började vi i den nya valberedningen jobba redan i januari. Den dåvarande ordföranden hade meddelat i början av januari att hon inte ville vara och kvar alls och hon ville dessutom helst slippa allt med styrelsearbete. Hon ville inte vara kvar som ett stöd i en övergångsperiod. Hon ville inte svara på frågor. Hon ville bara slippa styrelsen.

I mitten av januari började vi med lätt och sedan växande panik ringa runt till alla grannar. Vi hade gjort listor med dem som vi trodde hade både förmågan att sköta styrelsearbetet och skulle vara möjliga att övertala. Det var inte enkelt. De flesta sa bara nej, nej, nej. ”Nej, jag har redan varit med” ”Nej, jag har för mycket att göra på jobbet”, ”Nej, vi har små barn och kan inte vara med”, ”Nej, jag reser mycket i jobbet och kommer missa alla styrelsemöten”. De mest positiva sa ”Helst inte, men om ni inte får tag i någon så visst kan jag vara med.”

Det var väldigt nedslående att få så många nej. Man får en förståelse för hur telefonförsäljare har det. Men det var ännu bara januari och stämman var först i slutet av april. Så till slut vi beslöt oss att ta en paus i arbetet.
Vi startade igen i slutet av mars, med nya tag . Vi chansade och ringde upp ordföranden som inte ville ha något alls med styrelsearbetet att göra för att se om vi kunde beveka henne att coacha en eventuell ny ordförande. Till vår stora förvåning var det inga problem! ”Självklart, det gör jag gärna!” Jag och min kollega i valberedningen fattade ingenting, men tack vare att ordföranden lovat att stötta en ny ordförande kunde vi övertyga en befintlig medlem i styrelsen att bli ny ordförande.

Någonting hade hänt sedan i januari och jag är övertygad om att det som hänt var att ljuset och våren hade kommit. I januari var det mörkt och kallt och alla vi pratade med ville i princip bara lägga sig ned och dö. Allt var hopplöst. I slutet av mars så fanns liv och hopp igen. Efter det började vi aldrig jobba med valberedningsarbetet mitt i vintern utan först till våren.

Nu hade vi en ordförande, men det behövdes fler poster till styrelsen och andra positioner i föreningen. Lyckligtvis skulle vår BRF ha städdag på gården ungefär en månad före stämman. Då samlas alla grannar, gör gården fin och grillar korv. Det är ett perfekt tillfälle att ragga medlemmar till styrelsen.

En vecka före städdagen skickade vi ett e-mail till samtliga i vår förening. Det var vänligt och positivt där vi påminde alla hur det fungerar i vår förening. Vi hjälps åt och genom att alla hjälps åt så blir bördan på dem som för tillfället sitter i styrelsen inte så tung. Därför skulle vi i valberedningen gå runt på städdagen fråga alla hur de kunde hjälpa till det kommande året. Alla måste inte sitta i styrelsen, men alla kan göra något för att bidra eller avlasta styrelsen.

Det är otroligt lätt att tacka nej i ett mail. Det är lite svårare att tacka nej via telefon. Det är ganska svårt att tacka nej när man möter någon ansikte mot ansikte. Men att säga nej till valberedningen när alla ens grannar står bredvid är väldigt svårt. Grupptryck när det är som bäst alltså.

Det gjorde att vi inte bara fick ihop styrelsen utan fick även många frivilliga att sköta små projekt, en översyn av värmesystemet, installation av brandvarnare, fönsterrenovering, bredbandsinstallation. Sådant som styrelsen annars fått sköta kunde de nu få hjälp av duktiga medlemmar med. Vi följde också upp med samtal till de som missat städdagen. De var redan i underläge eftersom de inte hjälpt till på städdagen så det var ännu svårare för dem att säga nej.

Detta hade de goda effekterna att det minskade det trycket på styrelsen något och att grannarna blev mer delaktiga. Plötsligt var det inte bara styrelsen som gjorde saker och ingen kunde längre säga ”Det där får styrelsen fixa” om minsta småsak som att byta glödlampor i trapphuset. Grannsämjan förbättrades påtagligt eftersom det blir roligare när man blir mer delaktig.

Tanken med att alltid fråga alla grannar om de kan hjälpa till är att visst kommer många att säga nej, men det är inte lätt för dem. Här gäller det att vara lite tuff. Man får inte vara för medkännande. Vi påpekade alltid för dem att ”Vi förstår att du har mycket att göra, men det har ju alla andra också. Finns det något du kan göra för att hjälpa till?” När de har sagt nej på fyra, fem eller tio städdagar i rad så kommer de till slut inse att nu är det nog deras tur att dra sitt strå till stacken.

Som valberedning samlar du material inte bara till årets stämma, utan man börjar förbereda alla kommande stämmor. Man behöver så innan man kan skörda.

Det var en väldigt viktig insikt för oss vilket gjorde att vi såg till att bli inbjudna till det lilla möte alla nyinflyttade fick med styrelsen. Där passade vi på att förklara för alla nya att ”Det var ingen som förväntade sig att du skulle vara med i styrelsen direkt, men att inom två-tre år så är det rimligt att du är med.” Ingen nyinflyttad hade några invändningar mot det, eftersom det är helt rimligt att man hjälper till om man bor i en bostadsrättsförening. Genom att alla nyinflyttade fick den inställningen och dessutom i princip sagt ja till att vara med i styrelsen inom två-tre år så blev det lättare och lättare att vara med i valberedningen.

På stämmorna när vi valberedningen skulle presentera vårt förslag till ny styrelse berättade vi hur bra det gått med valberedningsarbetet och att vi var så tacksamma att så många erbjudit sig att ställa upp. Första året blåljög vi förstås och stämman skrattade ut oss, men för varje år blev det lite mer sant och till slut var det faktiskt helt sant. Vi hade fler personer att välja bland till styrelsen än vad vi behövde. Det gjorde att vi kunde slussa in nya personer som suppleanter i styrelsen som senare kunde bli ordinarie.

På slutet var det riktigt roligt och vi behövde aldrig vara oroliga att vi inte skulle få ihop en bra styrelse . Och vi kunde konstatera att vi skapat en framgångsrik strategi för hur en valberedning kan jobba.

Checklista: Valberedningens strategi i sju steg

Lite planering och pedagogisk list. Så här gör ni, steg för steg, för att underlätta rekrytering av nya ledamöter till styrelsen i bostadsrättsföreningen.

1. Skapa ett rekryteringsunderlag
Det enklaste och viktigaste du kan göra som medlem i valberedningen är att träffa alla nyinflyttade tillsammans med styrelsen och förbered dem på att det förväntas av dem att de sitter i styrelsen inom några år.

Valberedningsarbete är inte något som görs en gång om året och sedan är klart. Det gäller att så frön till nya styrelser hela tiden så att det går att skörda många år framåt. Olika frön växer olika snabbt, se till att ha många frön i jorden samtidigt och fyll ständigt på.

2. Planera valkampanjen
Om möjligt, gör det mesta av valberedningsarbetet på våren. Under vintern vill alla bara dö och att hjälpa till i en BRF-styrelse är inte ens något man orkar tänka på. Men det du måste göra även under vintern är att träffa alla nyinflyttade över en kopp kaffe.

3. Dags att börja sondera
Prata med ordföranden vem de skulle vilja ha med i styrelsen. De har ofta bra koll på vilka medlemmar som är bra att ha att göra med och kan få saker och ting gjorda.

Prata med alla styrelsemedlemmarna om de kan tänka sig att sitta kvar. Kontinuitet är väldigt bra. Undvik till nästan varje pris att byta ut hela styrelsen vid samma tillfälle.

Prata med styrelsen om det finns stora renoveringar eller andra utmaningar som ligger framför en kommande styrelse så att du kan informera dina kandidater om vad som eventuellt är på gång.
Försök att få in en ny person som suppleant vid åtminstone varannan stämma. Då kommer du få lite rotation och nya idéer in i styrelsen.

Se till att få en lista med alla grannar och deras kontaktuppgifter. Försök ta reda på vad de jobbar med och om de har några specialkunskaper som kan vara användbara. Det underlättar enormt om du tidigt vet vilka du skulle vilja ha i en bra styrelse så att du kan koncentrera dig på dem.

4. Ordna en Grannträff
Försök ordna så att det blir en stor grannträff ungefär en månad före stämman. Städdag med obligatorisk närvaro är perfekt.

E-posta eller lägg brev i brevinkasten till alla medlemmar cirka en vecka före grannträffen/städdagen och berätta ”Hur vi samarbetar i vår förening”. Har föreningen Egrannar med anslagstavlor är det väldigt enkelt att få ut budskapet till medlemmarna. Hör gärna av dig till mig om du vill ha en kopia på det mail jag skrev. Du når mig på [email protected]

5. Ställ samma fråga till alla
Fråga alla grannar på städdagen hur de kan hjälpa till. Alla måste inte sitta i styrelsen, men alla kan göra någonting. Avlastning för styrelsen är också bra och dessutom bygger det upp engagemanget i föreningen. De som tidigare gjort små uppdrag kommer att växa och kunna axla styrelseansvar senare.

6. Var styrelsens bästa vän
Försök underlätta för styrelsen på alla sätt. En glad styrelse sitter kvar längre och om grannarna ser att det inte är så hemskt att sitta i styrelsen blir det lättare att rekrytera nya styrelsemedlemmar.

Var positiv, men rak och bestämd. Är man gnällig eller tjatig kommer folk inte att bli mer hjälpsamma utan istället gå omvägar för att slippa träffa dig.

7. Se till att det blir roligt
Försök ha roligt i valberedningen. Ha exempelvis mötena på ett fik, en pub, ett museum eller något annat ställe som gör det lite roligare än föreningslokalen i källaren. Ni kanske till och med kan få ett fikabidrag från föreningen om ni ber styrelsen.

Vi mobilanpassar egrannar

Under vintern har vi jobbat för fullt med att mobilanpassa alla sidor på Egrannar. Det kommer att påverka alla föreningars hemsidor i och med att de också blir mobilanpassade.

Vi räknar med att kunna lansera den uppdaterade versionen inom ett par veckor, kanske redan den 7:e februari om allt går som det ska.

Vi jobbar fortfarande med att göra klart sidan men det går redan nu att prova den nya versionen sajten och den är ihopkopplad med er vanliga hemsida.

OBS! OBS! OBS! Alla förändringar ni gör på utvecklingssidan sparas även på er vanliga BRF-sida. Det är samma databas till båda sidorna. Det gör att alla ändringar görs på båda ställena samtidigt. Laddar ni upp en bild eller raderar en fil så sker det på er riktiga sida också.

Adressen till utvecklingssidan är beta.egrannar.se. Prova gärna och berätta för oss vad ni tycker om den nya versionen.

I och med att den nya versionen fortfarande utvecklas så kommer det hända att den är otillgänglig då och då.