News

Oljud stör grannar allra mest

Grannar som är högljudda, för nyfikna eller inte hälsar i trappuppgången vill vi inte ha. Det visar en undersökning av Svensk fastighetsförmedling där 3 000 svenskar har intervjuats. Nästan hälften av de tillfrågade skulle vilja byta bort en eller flera av sina grannar.

47 procent kan tänka sig att byta bort en eller flera av sina grannar. Det visar en färsk undersökning av Svensk fastighetsförmedling. Det som framför allt stör är grannar som är för högljudda, för nyfikna, för påträngande eller inte hälsar i trappuppgången. Högljudda grannar hamnar allra högst upp på listan över de grannbeteenden som stör oss mest, 39 procent i undersökningen uppger att grannar som inte tänker på ljudnivån är den värsta sorten. Om det beror på att huset är dåligt isolerat eller om folk lever på ett sätt som stör andra framgår dock inte av undersökningen.

Yngre människor (18-30 år) klagar oftare på högljudda grannar än äldre personer (51-65 år), visar undersökningen.

16 procent av svenskarna stör sig inte på någonting alls hos sina grannar.

Dessa grannbeteenden stör oss mest:

Grannen är för högljudd (39 procent)

Grannen är för nyfiken (19 procent)

Grannen hälsar inte (17 procent)

Grannen är för påträngande (16 procent)

Grannen stökar till för mycket i gemensamma utrymmen (15 procent)

Källa: Svensk fastighetsförmedling

Foto: Flickr.com(grindove)

Så var 2015… och så blir 2016

19:00 var den vanligaste tiden att leta bostad, ”vatten” det populäraste sökordet och bostadspriserna ökade med sex procent. Det konstaterar Hemnet i sin sammanfattning av det gångna året.

– 2015 har varit ett rekordår vad gäller intresset för bostäder men det är tydligt att det finns en stor skillnad mellan människors behov av en ny bostad och hur mycket som finns till salu på marknaden. I princip alla åtgärder som diskuteras just nu syftar till att dämpa efterfrågan men om inte utbudet ökar kommer bostadskrisen sannolikt fortsätta att förvärras, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet, i en kommentar.

Trots att fler bostäder låg ute på marknaden upplevde många att utbudet var lågt under 2015. Bostadsmarknaden har under 2015 än mer hamnat på den politiska agendan. Hushållens skuldsättning och bostadsbristen har varit flitigt återkommande teman i debatten. Aviseringen av amorteringskrav är den enskilda faktor som har haft störst effekt på utbudet av bostadsrätter, enligt Hemnet.

I december godkände Lagrådet regeringens lagförslag om ett amorteringstvång på bostadslån. Planen är att kraven ska införas innan sommaren.

Under 2016 lär inte mycket förändras. Åtminstone om man får tro Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel. I undersökningen har 502 av företagets mäklare fått svara på frågor om bostadsmarknaden. 55 procent tror att priserna kommer att vara oförändrade under 2016, 40 procent tror på en uppgång och bara 5 procent på en nedgång.

Panelen svarar vidare att prisuppgången blir minst i Stockholm och högre på mindre orter, att det kommer att vara säljarnas marknad mer än köparnas, och att skillnaden mellan attraktiva och mindre attraktiva bostäder kommer att öka.

Företaget Kairos Future spår att 2016 kommer att präglas av delning i alla dess former. På temat ”Spara är det nya slösa” menar Kairos Future att fler kommer att dela sina bostäder med andra för att minska kostnader och öka flexibiliteten.

Elaka mäklaren: ”Köparen fick slut på sprit och nyktrade till”

Jag hade fått uppdraget att sälja en fin liten trea på Kungsholmen i Stockholm. Det var ett dödsbo och mannen som bott där hade en arvinge, en son i Umeå. Det innebar det att det skulle bli ett litet arbete att skicka handlingarna kors och tvärs över landet.

Praxis vid distansförsäljningar är att mäklaren får köparen att skriva på avtalet först eftersom man vill ha pengarna säkrade. Sedan skickar man avtalet till säljaren som skriver på och returnerar avtalen till mäklaren som lämnar ett exemplar till köparen. Säljaren var dock lite nervös, han tyckte att det var kolossalt mycket pengar och vill få till ett avslut innan den galna stockholmaren som skulle köpa deras pappas lägenhet för 4,5 miljoner fick ”slut på sprit och nyktrade” till som sonen uttryckte det.

Köparen kom till mitt kontor på morgonen och skrev på avtalet och vi bestämde att jag skulle posta avtalet till säljaren och att han skulle få tillbaka det påskrivet en vecka senare. Postgången tar ju trots allt lite tid.

Senare på dagen hände det som inte fick hända. Köparen fick så att säga ”slut på sprit, nyktrade till” och ringde vid lunchtid till mig. Han hade nu en annan lägenhet på gång och han skulle skriva kontrakt på den imorgon kl 14:00!

Köparen var också ganska nervös visade det sig. Det finns många försäljningar där det plötsligt dyker upp nya bud och ingen försäljning är klar förrän alla papper är klara. Köparen berättade att han blivit bränd av att han blivit överbjuden i sista stund av ”hemliga bud” där han inte fått lägga motbud. Det är besvärligt när det händer men säljaren har alltid rätt att sälja till vem han vill. Köparen hade dragit öronen åt sig och var orolig att fördröjningen på en vecka var en manöver för att driva in nya bud samtidigt som han skulle vara passiviserad och inlåst på den glödheta bostadsmarknaden.

Nu var goda råd dyra. Att vänta en vecka på posten var helt uteslutet. Jag kollade med taxi och budfirmor. Visst skulle de kunna köra upp och ned men det skulle kosta väldigt mycket och de kunde inte garantera att en bil skulle kunna tillbaka i tid. Då slog det mig att jag borde kunna flyga upp och ned och ändå hinna i tid, men när jag försökte boka flyg så fanns det inga biljetter kvar. Norrlänningarna är helt klart ett flygande och välplanerat släkte.

En av de saker som de flesta privatpersoner inte känner till är att avtal på fast egendom inte gäller enligt jordbalken förrän både säljarna och löparna har skrivit på avtalet och båda parterna har fått ett avtal i original. Det betyder att köparen kan skriva på avtalet, men ändå dra sig ur om han vill fram till dess att han fått tillbaka ett avtal underskrivet av säljaren.

I desperation ringer jag säljaren och berättar hur det ligger till. När jag slutat prata så svarade säljaren med en kontrollfråga.

– Jo, så problemet är att få avtalet påskrivet till Stockholm före klockan två imorgon? Det ska nog inte vara något problem, svarade norrlänningen glatt.

– Lägg avtalet i en liten väska, absolut ingen datorväska. Åk sedan till Centralstationen, gå ombord på 15:59-tåget till Umeå och lägg väskan på hatthyllan ovanför plats 4 i vagn 1. Tåget kommer fram 01:08. Jag möter tåget, skriver på avtalet och lägger väskan med avtalet på hatthyllan över plats 1 i vagn 2 på tåget till Stockholm som går 01:45 från Umeå. Det är framme i Stockholm 10:23, se till att du är där och möter tåget.

– Tror du verkligen att det kan fungera? svarade jag misstroget.

– Jodå, det funkar. Farsgubben och jag skickade norrländska ”specialiteter” med tåget i över 20 år. Fast specialiteterna måste man linda in i långkalsonger så inte väskan klirrar om någon skulle råka lyfta den. Vi blev av med några väskor i början innan vi började linda med långkalsonger.

Jag ringer upp köparen och säger att han kan få avtalet kl 12:00 och om han inte fått det då så kan han skriva på den andra lägenheten kl 14:00 om han vill. Vi kommer överens om att ses på mitt kontor 12:00.

Hur det gick? Mirakulöst nog håller SJ tidtabellen och köparen får sitt avtal i tid och affären går i lås. Men det måste varit väldigt surt för den andra mäklaren som fick en köpare som hoppar av två timmar före kontraktsskrivningen. You win some and you lose some.

Till salu-skylt t vElaka mäklaren – Jag jobbar som mäklare i en större stad i Sverige. Här berättar jag sanna historier om min och mina kollegors vardag.

 

 

Foto: Stefan Nilsson, SJ

Etikettdoktorns brf-tips inför nyårspartyt

Nyårsafton – en klassisk partykväll. Men hur festar man med bibehållen grannsämja? Egrannar bad ”Etikettdoktorn” Mats Danielsson guida champagnesugna brf-innehavare.

Till att börja med kan man undra om man verkligen behöver förvarna grannarna inför en så given festkväll som nyårsafton. Här är Mats Danielssons rekommendation tveklös:

– Ja, absolut. Men enbart lappar löser inget. Knacka på och prata med grannarna i förväg.

Etikettdoktorn Mats Danielsson.
Etikettdoktorn Mats Danielsson.

Detta bör kompletteras med ett anslag på föreningens elektroniska anslagstavla, om en sådan finns, eller annat sätt som når alla medlemmar.

Men vad gör man om grannarna klagar vid elva och tycker att vi ska sänka volymen. Kan man just denna kväll hänvisa till att klockan inte ens slagit tolv?

– Om du pratat med grannarna i förväg lär ingen knacka på. Men om de ändå gör så, lyssna på vad de säger och dämpa er. Då har ni nog gått över gränsen, säger Mats Danielsson.

Han rekommenderar festfixare som misstänker att det kan bli riktigt livligt att hyra en lokal i stället för att ha partyt hemma.

– Att hänvisa till klockslag är enbart dumheter. Man kan ha fest utan att väsnas till max.

Är det ok att låta gästerna röka på balkongen? 

– Om bostadsrättsföreningen anser det vara ok att röka på balkongen, så är det ok. Men det innebär inte att alla gäster kan stå där och festa högljutt, säger Mats Danielsson till Egrannar.

Om grannen har nyårsfest och jag vill sova för jag ska upp tidigt och jobba – vad gör jag? 

– Nyårsafton får man nog ändå räkna med att det kan bli lite stök. Stoppa i öronproppar, välj ett rum som kanske är tystare.

– Men ok, väsnas de 03.00 kanske man ändå får meddela störningsjour eller motsvarande. Det är inte ok med så sent ljudligt festande.

Men om det då blev sent, och man misstänker att många blev störda. Hur blidkar man grannarna efteråt på ett snyggt sätt

– Gör en pudel, direkt, för god grannsämja. Be om ursäkt.

– Och har du varit riktigt stökig för närmsta grannen – köp en blomma! rekommenderar Mats Danielsson.

Radhusförening sparade tid genom att använda Egrannar

Brf Ängsnäs Trädgårdar grundades i maj i år och består av 47 radhus. När styrelsen skulle bygga en hemsida tittade de först på att bygga en egen, men insåg att det skulle ta för mycket tid. Egrannar blev den perfekta lösningen. 

Joakim Nordström, styrelsemedlem, varför valde ni att skaffa en hemsida?

– Vi behövde en hemsida till föreningen och det var jag som drev det projektet. Jag funderade på om man skulle sätta upp en egen wordpressida. Men jag insåg att det inte skulle bli av, eftersom att det kräver tid och arbete göra en sådan sida.

– Men så hittade vi Egrannar och tyckte att upplägget verkade bra och enkelt. Eftersom det är kostnadsfritt kunde jag direkt registrera en sida och sedan visa styrelsen hur det fungerar. Sedan började vi använda tjänsten.

Hur togs det mot i föreningen?

– Det var lite långsamt att få folk att registrera sig först. Det fanns en Facebookgrupp bland medlemmarna tidigare, men eftersom att alla inte var medlemmar där ville vi i styrelsen ha något officiellt.

– När vi sedan gick ut med att vi i styrelsen skulle publicera viktig information på hemsidan tog det fart och våra medlemmar började registrera sig.

Hur har ni använt hemsidan än så länge? 

– Vi använder främst hemsidan för att lägga upp viktig information om sådant som berör föreningen. Vi skulle bland annat byta ut våra planterade äppelträd som vi har i föreningen. Då kommunicerade vi det via Egrannar, några av medlemmarna meddelade då att de ville ha nya träd och några andra ville inte ha det. Vi har också haft diskussioner via Egrannar om vad som kräver bygglov och inte när medlemmarna ska renovera sina hus.

Martina Slorach svarar på dina frågor om bostadsjuridik

Undrar du vilka lagar och regler som gäller om det läcker vatten i lägenheten eller om grannen vrålar i trapphuset? Oro dig inte! Nu kan du ställa dina frågor till advokaten Martina Slorach. Med 15 års erfarenhet av bostadsfrågor i bagaget svarar hon på allt mellan himmel och jord som rör juridiska spörsmål i föreningen.

Martina Slorach, vem är du?
– Jag är en 40-årig advokat som har jobbat med bostadsfrågor i 15 år. Idag arbetar jag på en advokatbyrå, men har tidigare jobbat på Hyresnämnden och HSB.

Hur kommer det sig att du började intressera dig för bostadsfrågor?
– Från början var det eftersom jag bodde i en bostadsrättsförening och blev engagerad i styrelsen, vilket man ofta blir som jurist. Sedan tycker jag att det är väldigt kul med blandningen av juridik och det oerhört praktiska. Ena dagen får man gräva i någons rör för att ta reda på vart det läcker och en annan dag handlägger man något mer juridiskt, det är brett på ett roligt sätt.

Vilken typ av frågor kan du besvara åt Egrannars användare?
– Det kan gälla allt kring bostadsrättsfrågor, men till exempel hur styrelsen ska hantera situationerna när grannarna stör, vad som gäller om någon inte betalar sin avgift till föreningen eller hur ansvarsfördelningen i en förening ser ut. Sedan kan man fråga om lite mer komplicerade frågor, till exempel vad som gäller om man vill slå ihop två lägenheter.

Vilken är den vanligaste frågan du får som bostadsjurist?
– Det är helt klart frågor om vem som är ansvarig för vad i en förening. Allra oftast handlar det om fuktskador och vem som ska åtgärda och bekosta skadan.

Varför ska bostadsrättsföreningar bry sig om juridik över huvud taget?
– Det är många som inte gör det och det kan ju gå bra ändå. Men det kan bli väldigt kostsamt om man gör fel. Som ledamot i en brf kan du råka begå brott och bli straffad för saker som du inte känner till att du var tvungen att åtgärda, exempelvis att rensa is från taket eller se till så att hissen är hel.

– Händer det olyckor har man som styrelseledamot ett fastighetsansvar. När vi håller i kurser brukar styrelseledamöter ofta bli lite vita i ansiktet när jag berättar om olika rättsfall. Det kan handla om att styrelsens ordförande har blivit åtalad för något. Det är ju roligare att veta vilket ansvar styrelsen har, innan polisen dyker upp.

Vilka försäkringar måste bostadsrättsföreningen ha?
– Bostadsrättsföreningen måste se till att ha en ansvarsförsäkring för styrelseledamöterna. Det är jätteviktigt. Om det till exempel visar sig att styrelsen inte röjt bort is från taket, och det rasar ner istappar som skadar bilar nedanför, skyddar en ansvarsförsäkring styrelseledamöterna från att bli personligt betalningsansvariga. Inte för att jag vill uppmuntra vårdslöshet, men en sådan försäkring kan göra att styrelsen känner sig trygga.

bostadsrättsbok…och om man äger en bostadsrätt?
– Då måste man ha ett bostadsrättstillägg på sin hemförsäkring. En hemförsäkring i sig skyddar bara lösöret i lägenheten, har man ett bostadsrättstillägg försäkras även själva lägenheten.

Du har även skrivit en handbok om juridik i bostadsrättsföreningar, varför?
– Jag såg ett behov av det när jag jobbade på HSB, eftersom det kom oerhört mycket frågor från styrelser. Jag ville skriva en lättförståelig bok utifrån alla de frågeställningar som jag har samlat på mig under åren. Jag ville göra den lättillgänglig och inte för juridisk. Det är ju inte bara jurister som sitter i styrelser utan alla möjliga, tack och lov.

Här kan du läsa Martinas första svar på en användarfråga.

Ställ en egen fråga till Martina:
Har du en fråga som rör juridiken i din förening? Skicka den till [email protected]

Advokaten svarar: Så fungerar ansvarsfördelningen vid fuktskador

Fråga: Jag undrar över en sak vad gäller fuktskada i badrum. Det har visat sig indikationer på fukt dels under våtrumsmatta samt nedre delen av väggen som är kaklad. Nu undrar jag om det är jag som bostadsrättsinnehavare eller är det bostadsrättsföreningen som ska stå för kostnaden av utrivning?
Styrelsen hävdar att föreningen endast står för kostnaden om det visar sig vara rör som orsakat detta, men inte om fukt trängt in på något annat. Vad gäller? Och vad är tät/ytskikt och var går gränsen för detta?

Tack på förhand!

Hälsningar, Carmen

Svar:
Hej Carmen,

Det är i regel föreningen som ska stå för utrivningen. Utrivningen är nödvändig för att föreningen ska kunna ta reda på om den del av fastigheten som de ansvarar för har skadats, och därför måste föreningen göra den. Om fukt konstateras i stommen eller trossbotten är föreningen skyldig att åtgärda detta. Vad som slutligen visar sig ha orsakat de förhöjda fuktvärdena spelar ingen roll. Du som bostasdrättshavare är som grundregel endast ansvarig för ytskikt, underliggande skikt och badrumsinredning såsom porslin och vattenarmaturer.

Ditt ansvar innebär att du är skyldig att återställa det du svarar för. Denna huvudregel utgår från ansvarsfördelningen enligt 7 kap. 12 § bostadsrättslagen. I föreningens stadgar kan dock föreningen åläggas ett större ansvar, så läs föreningens stadgar för säkerhets skull. Du bör även kontakta ditt försäkringsbolag. Om du tecknat ett bostadsrättstillägg till din hemförsäkring kan delar av dina kostnader eventuellt täckas av försäkringen. Om fukten beror på en vattenledningsskada, det vill säga läckande vatten från en tappvattenledning (avlopp- och radiatorledningar omfattas inte) ska föreningen även ta kostnaderna för återställande av det som du i vanliga fall svarar för.

Det är inte helt fastslaget vad som omfattas i begreppen tätskikt/ ytskikt men det brukar vara överliggande ytskikt såsom kakel eller tapet, fuktspärren och det som fuktspärren fäster på. Det som bostadsrättshavaren ansvarar för kan därför gå en bit in i väggen. Husets stomme, trossbotten och t.ex. isoleringen i väggarna är dock föreningen ansvarig för. Det kan variera var gränsen går beroende på hur föreningens stadgar är formulerade, men föreningen kan aldrig lägga över ansvaret för husets stomme på bostadsrättshavaren. Endast om det visar sig att du har orsakat skadan på föreningens del av huset, t.ex. fukt i trossbotten, genom vårdslöshet kan föreningen begära ersättning av dig för sina kostnader.

Martina Slorach

Här kan du slänga din julgran

Vad vore julen utan julgran? Inte komplett tycker många. Men var ska du kasta granen när julen har dansats ut och barren fallit till marken? Egrannar frågade Anders Porelius, pressansvarig på Trafikkontoret, Stockholms stad.

Julgranen räknas som grovsopor och kan alltså slängas i fastighetens grovsoprum, betonar Anders Porelius, pressansvarig på Trafikkontoret i Stockholms stad.

– Klipp ned granen och lägg den i en sopsäck så den inte barrar, säger han.

Men julgranar tar plats, och grovsoprummen kan snabbt bli fulla. Vissa föreningar är därför inte överförtjusta när granarna slängs i soprummet, påpekar Anders Porelius. Men ingen fara på taket, det finns en rad insamlingsplatser för julgranar runt om i Stockholm. Totalt 27 stycken närmare bestämt.

– Dels finns det återvinningscentraler, dels andra insamlingsplatser. Exakt var insamlingsplatserna finns kan du hitta på vår hemsida, säger han.

Är det vanligt att människor kastar granar på platser där de inte hör hemma?

– Jag säger så här, det ställer till problem när de kastas på gatan, inte minst för funktionshindrade, och för människor som inte ser så bra. Det är inte lätt att komma fram med en rullstol om det ligger en gran i vägen, det säger sig självt, säger han.

– Sedan är det faktiskt så att det kan ställa till problem när vi ska städa, skotta och sopa gatorna. Även basala post- och servicefunktioner kan försvåras, säger han.

Men det kanske inte är så lätt för alla människor att släpa granen till insamlingsplatsen. Vad ska de göra?

– Har man bemödat sig att släpa hem en gran, så tycker jag faktiskt att man kan ställa kravet att den också slängs på rätt plats. Det finns säkert människor som kan hjälpa till i speciella fall, säger han.

Läs mer om hur du återvinner julgranen om du bor i Stockholm.

 

Även om du inte bor i Stockholm så har de flesta kommuner en rutin för insamling och hantering av julgranar. Gå in på din kommuns hemsida och sök efter julgran så är chansen stor att du får tips på hur den ska återvinnas i din kommun. Kontakta annars din kommun så hjälper de säkert till med råd och anvisningar.

 

Kartbild: Stockholms stad

Så stoppar du vinterns ovälkomna gäster

Vintertid innebär mys framför brasan och så mycket naturliga dekorationer som möjligt. Men inte bara vi människor gillar att mysa i lägenheten under vintern, julen är även högtid för småkryp. Egrannar tipsar om hur du stoppar småkrypen från att ta sig in.

Kottar, svampar, granar, ved, frukt, nötter, mossa och mistel. Under vintern kan man säga att naturen flyttar in i våra hem. Och även om det är mysigt så innebär naturinslagen att vi får småkryp som ofrivilliga inneboenden.

Anticimex tipsar därför om hur man ska hantera smådjur i hemmet:

  • Julgran och kottar lockar till sig insekter, inte minst grankottskinnbaggen som trivs under granens bark och vaknar till liv av värmen. Se till att dammsuga ofta runt granen.
  • Ved kan locka till sig skalbaggslarver, främst träbockar och barkborrar.
  • Fruktskålar som står framme länge är en bra miljö för fruktflugor, ättiksflugor och bananflugor. Honorna bland ättiksflugor lägger 500 ägg. Se därför till att kasta gammal frukt i slutna påsar och se till att påsarna slängs omgående.
  • Torkad frukt kan i värsta fall locka till sig larven mottfjärilen. Lägg i så fall varorna i en plastpåse i frysen så att larverna dör.
  • Mossa, lingonris och mistel bör kontrolleras innan du tar in det i huset att det inte finns några smådjur.