News

Så ökar du värmen i lägenheten

För kallt? Eller kanske för varmt? Vintern är tiden då temperaturen i lägenheten ofta upplevs som opålitlig. Egrannar reder ut hur du gör för att kontrollera värmen.

Vi har nog alla upplevt det: över en natt slår vinterkylan till och nattsömnen störs av vad som i det närmaste liknar polarvindar.

– Den vanligaste anledningen till att det är kallt i lägenheten är ett felaktigt injusterat värmesystem, även luft i systemet kan ställa till det, säger Lars Hagström på Ekedalens Energikonsult.

Den spontana reaktionen är att känna på elementen.

Vad bör man göra om elementen är kalla?

– Kontrollera att termostaten öppnar om du höjer värmen, även om rummet känns kallt kan termostaten nått sin arbetstemperatur. Vi har ofta termometrar nära våra fönster och kan få för oss att det är kallare i rummet än vad det är, säger Lars Hagström.

I tidigare blogginlägg har vi beskrivit hur du enkelt fixar kalla elementen. Ofta beror det på att luft samlats i elementets vattensystem. Med en elementnyckel öppnas ventilen upp, luft pyser ut och en jämn stråle vatten lämnar elementet.
Om inte det ger effekt och det är fel på elementet eller termostaten, bör du kontakta styrelsen.

Ett annat vanligt tillvägagångssätt för att åtgärda kyla är att stänga ventiler inne i lägenheten.

– Där bör man vara försiktig, man kan förstöra mycket för sig själv genom att stänga av ventilationen helt. Om det ylar ut varmluft genom kanalen så bör man stänga den, men inte helt. En bra luftväxling gör ofta mer nytta än skada för värmen genom att luften rör sig och blandar runt värmen bättre. Det beror även på vad för ventilationssystem man har, många moderna är väldigt känsliga, och fint intrimmade.

Ulrika Pettersson på energikonsulten FVB betonar också att det beror på ventilationssystemets utformning, om det finns tilluft kan ventiler stängas.

– Vid endast frånluft eller självdrag bör de inte stängas helt eftersom det är den enda passagen för frisk luft till lägenheten. Ofta kommer då luften in på andra ställen och man flyttar bara problemet, säger Ulrika Pettersson.

Har ni några konkreta tips för att hantera värmenivån i lägenheten?

– Täck inte för radiatorerna med soffa eller dylikt. Generellt är det en injustering av hela radiatorsystemet som erfordras, säger hon.

– Vi jobbar med Danfoss och Optimal 2-metoden för att injustera värmesystem med goda resultat och stora besparingar. Det bästa med systemet är att det blir näst intill omöjligt att ”skruva sönder av hjälpsamma vicevärdar som höjer värmen för att hjälpa frusna boende”. Föreningen bestämmer också vilken maxtemperatur man vill tillåta i lägenheterna och elementen förses med termostater och låsbara radiatorventiler som inte går att bryta upp, säger Lars Hagström.

 

 

 

Foto: Flickr.com(Bengt Nyman)

Majoriteten ser bostadsköp som långsiktig investering

Ofta beskrivs bostadsmarknaden som en plats för spekulationer och trissade priser. Men i själva verket har de flesta bostadsägare ett långt perspektiv på bostadsköpet.

Tio år eller längre. Så länge planerar 63 procent av bostadsägarna i Sveriges tre storstäder att bo kvar i sina lägenheter. 21 procent tänker stanna kvar i mer än 15 år och bara tre procent planerar att flytta inom ett år. Det visar Skanskas bostadsrapport för 2015, som har ett särskilt fokus på nyproducerade bostäder i Stockholm, Göteborg och Malmö.

– Att så många ser långsiktigt på sitt boende är sunt i flera avseenden, exempelvis ur ett belåningsperspektiv. Siffrorna indikerar att storstadsborna inte är lika benägna att flytta så ofta som dagens trissade bostadsmarknad kanske ger sken av. Det stärker också tesen om att det till stor del är bristen på bostäder i storstäderna som driver på priserna, säger Magnus Lambertsson, försäljnings- och marknadschef på Skanska Nya Hem, i en kommentar.

Anklagelserna om bostadsmarknaden som en plats dominerad av spekulation hamnar ännu mer på skam när rapporten belyser hur vissa grupper resonerar kring bostadsköp. Närmare 70 procent bland de tillfrågade kvinnorna ser investeringen som långsiktig, och bland personer mellan 15 och 29 år planerar 80 procent att stanna länge.

Skanskas bostadsrapport visar även att:
… 36 procent är villiga att lägga 21-30 procent av sin månadsinkomst på boendet
… personer mellan 30 och 44 år oroar sig mest för en förändrad ekonomi
… 17 procent av storstadsborna skulle bli tvungna att flytta om kostnaden ökade med 1001 till 3000 kronor.

 

 

Om undersökningen:
Sifo har på uppdrag av Skanska gjort en undersökning med 1 014 respondenter i Stockholm, Göteborg och Malmö. Syftet har varit att kartlägga storstadsbornas inställning till nyproducerade bostäder och boendeekonomiska frågor överlag.

Foto: Flickr.com(News oresund)

Vanligt med felmätta bostäder

Har du koll på hur många kvadratmeter din bostad är? Många bostadsrätter är nämligen felmätta, betonar Magnus Granstrup-Christensen, som jobbar på Svensk Areamätning. ”Uppskattningsvis är mellan 1/3–2/3 av alla bostadsrätter felmätta”, säger han.

Antalet kvadratmeter har väldigt stor betydelse för priset vid en bostadsförsäljning, inte minst i storstäder som Stockholm, Göteborg och Malmö. Men det många inte känner till är att många bostadsrätter är felmätta, betonar Magnus Granstrup-Christensen, som arbetar på Svensk Areamätning.

– Jag skulle säga att minst 1/3 är felaktigt uppmätta, förmodligen mer. Uppskattningsvis är mellan 1/3-2/3 av alla bostadsrätter felmätta. Det är dock svårt att ge säkra siffror eftersom de flesta som kommer till oss misstänker att deras lägenhet är felmätt, urvalet är alltså inte helt oberoende. Storleken varierar både uppåt och nedåt, säger han.

Vad beror det här på?

– Man lutar sig mot gamla siffror, då mätningarna inte gjordes lika noggrant. Före 1987 såg mätstandarden dessutom lite annorlunda ut, vilket också kan påverka den uppmätta storleken. I dag är det vanligt med vindar, vilket det inte var förr. Här har mätstandarden utvecklats på senare tid, säger han.

Att antalet kvadratmeter skiljer sig mot vad som uppges i bostadsrättens prospekt och annonser är allvarligt. I dag vet alla att en kvadratmeter kan kosta väldigt mycket pengar, inte minst storstäderna, betonar Magnus Granstrup-Christensen.

– Det är jättenoga med korrekta mätningar. För små lägenheter kan avvikelser på någon kvadratmeter hit eller dit påverka priset väldigt mycket, det kan snabbt handla om stora summor, säger han.

Han tipsar om att alltid mäta lägenheten innan en försäljning.

– Du ansvarar för det du säljer. Säg att du uppger att bostaden är 70 kvadratmeter när den i själva verket bara är 64 kvadratmeter. Om det upptäcks är det förmodligen bara att pynta upp, säger han.

Om du själv vill mäta din bostad så är det fullt möjligt. På Svensk Areamätnings hemsida finns det tydliga instruktioner på hur du ska gå tillväga.

Magnus Granstrup-Christensen menar att det kan vara bra att göra detta om man misstänker att bostadens storlek inte är korrekt. Men han poängterar att man bör kontakta en professionell aktör innan man lägger ut till försäljning.

– Då får man ett mätbevis och kan vara säker på att det är rätt och riktigt, säger han.

Foto: Flickr.com(News oresund)

Administrativa frågor svårast för styrelsen

Många svenskar tvekar inför att bli styrelsemedlem i sin bostadsrättsförening. Men när vi väl sitter i styrelsen trivs vi med rollen.

För att en bostadsrättsförening ska fungera krävs en fungerande styrelse. Men ofta kan det vara svårt att locka medlemmar till att engagera sig i styrelsen. I en ny undersökning har Offerta frågat 100 styrelsemedlemmar över hela Sverige om hur de ser på sitt uppdrag.

Undersökningen visar att drygt var fjärde hamnade i styrelse eftersom det inte fanns någon annan att fråga. Elva procent kände sig tvingade att kliva in i styrelsen.

Allra svårast anses administrativa frågor vara, exempelvis frågor som rör upphandlingar. Men många svåra frågor för styrelsen kan enkelt undvikas.

– I vårt arbete med bostadsrättsföreningar märker vi att det kan underlätta att ta in en utomstående aktör för att komma vidare med frågor kring till exempel underhåll och framtida satsningar. Som marknadsledande tjänsteförmedlare får vi ofta frågor från bostadsrättsföreningar kring hur deras arbete kan underlättas på sikt. Till stor del handlar det om hjälp kring städ-, renovering- eller byggrelaterade arbeten, säger Jens Nilsson, vd på Offerta.se, i en kommentar.

Trots att många drar sig från att vara med i styrelsen, visar undersökningen att de allra flesta trivs med sitt uppdrag när de väl är på plats. 99 av 100 av de tillfrågade menar att de trivs bra eller mycket bra i sin roll som styrelsemedlem.

Köket är bostadens viktigaste rum

Köket är bostadens viktigaste rum, enligt svenskarna. Sju av tio uppger att bra förutsättningar för att laga mat är det viktigaste när man ska köpa ett nytt boende. Det visar en undersökning av Fastighetsbyrån.

72 procent av svenskarna anser att bra förutsättningar för att laga mat är det viktigaste i ett nytt boende. Det näst viktigaste är bra ytor för avkoppling och sömn och det tredje viktigaste är bra förvaringsmöjligheter. Det visar en undersökning av Fastighetsbyrån.

– Bostadsspekulanter har mycket att ta ställning till och många olika saker ska stämma för det ska kännas rätt. Grundläggande är hur olika ytor kan användas och att spekulanterna ser att bostadens funktioner motsvarar deras behov. Finns det till exempel möjlighet att laga mat till stora sällskap och äta måltider med familj och vänner? säger Johan Vesterberg, presschef på Fastighetsbyrån.

Undersökningen visar dessutom att yngre personer värderar ytor för socialt umgänge högre än äldre personer. Däremot bryr sig yngre personer mindre om bra ytor utomhus för olika aktiviteter. För personer med barn är det även viktigt med bra ytor för lek och aktivitet. Däremot värderar personer med barn inte ytor för egen tid och sömn så mycket som man kanske skulle kunna tro.

Läs hela undersökningen på Fastighetsbyråns hemsida

Foto: Flickr.com(Veidekke_SE)

Svenskarna fixerade vid kvadratmeter

Storlek snarare än funktionalitet. Så tänker svenskarna kring sina bostäder. Åtminstone om man får tro en ny internationell undersökning.

Skiljer sig svenskarnas syn på boende från andra länder i världen? Den frågan ställde sig Hemnet och genomförde en internationell undersökning i samarbete med opinionsinstitutet United Minds. Genom djupanalyser av bostadsportaler, intervjuer och statistik kring exempelvis skuldsättningsgrad och kvadratmeterpriser framträder ett intressant resultat.

Hemnet konstaterar att bostaden är en viktig statussymbol för många svenskar och berättar vilka personer vi är. Något som inte minst märks i vårt starka fokus på antalet kvadratmeter som bostaden utgör. I exempelvis Norge är antalet kvadratmeter inte alls lika viktigt. Samtidigt är vi svenskar mest trångbodda i Norden.

– Svenskarnas besatthet av kvadratmeter är intressant. I många andra länder är man snarare fokuserade på hemmets funktionella aspekter där antalet sovrum är standardmåttet för en bostad. Kvadratmeterpriserna har stigit med 150 procent på bostadsrätter i Sverige de senast tio åren. Då är det högst relevant att ha koll på om en fyrarumslägenhet är 100 eller 110 kvadratmeter, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet, i en kommentar.

Undersökningen konstaterar även att tyskarna hellre lägger pengar på bil än bostad, ryssarna prioriterar byggnadsmaterial framför inredning och för både amerikaner och danskar är bostadens läge av yttersta vikt.

Var tionde har varit avundsjuk på grannen

En av tio svenskar har någon gång varit avundsjuk på sin granne. Att grannen har ett större och finare hem eller mer pengar till renoveringar är den vanligaste orsaken till avundsjuka, enligt en undersökning av Svensk fastighetsförmedling. ”Det är glädjande att den absoluta majoriteten inte känner avundsjuka till sina grannar”, betonar Tanja Ilic, vd på Svensk fastighetsförmedling.

Trevliga grannar är bland det viktigaste för att man ska trivas där man bor. Men även om grannarna är trevliga och hjälpsamma har en av tio svenskar någon gång varit avundsjuk på sin granne. Den vanligaste anledningen är att grannen har ett finare eller större hem eller har mer pengar till renoveringar, enligt en undersökning av Svensk fastighetsförmedling. I Stockholms län har 45 procent varit avundsjuka på att deras granne haft ett finare eller större hem och 30 procent har stört sig på att grannen har ett bättre läge.

Den absoluta majoriteten känner dock inte avund till sina grannar, betonar Tanja Ilic, vd på Svensk fastighetsförmedling.

– Det är väldigt roligt att konstatera. En god grannsämja är givetvis ett bra argument vid försäljning. Det är också intressant att de som äger sitt boende är betydligt mindre avundsjuka på att grannarna verkar lyckligare eller mer förälskade än de som hyr sitt boende, säger hon i ett pressmeddelande.

Foto: Flickr.com(Christer)

Oljud stör grannar allra mest

Grannar som är högljudda, för nyfikna eller inte hälsar i trappuppgången vill vi inte ha. Det visar en undersökning av Svensk fastighetsförmedling där 3 000 svenskar har intervjuats. Nästan hälften av de tillfrågade skulle vilja byta bort en eller flera av sina grannar.

47 procent kan tänka sig att byta bort en eller flera av sina grannar. Det visar en färsk undersökning av Svensk fastighetsförmedling. Det som framför allt stör är grannar som är för högljudda, för nyfikna, för påträngande eller inte hälsar i trappuppgången. Högljudda grannar hamnar allra högst upp på listan över de grannbeteenden som stör oss mest, 39 procent i undersökningen uppger att grannar som inte tänker på ljudnivån är den värsta sorten. Om det beror på att huset är dåligt isolerat eller om folk lever på ett sätt som stör andra framgår dock inte av undersökningen.

Yngre människor (18-30 år) klagar oftare på högljudda grannar än äldre personer (51-65 år), visar undersökningen.

16 procent av svenskarna stör sig inte på någonting alls hos sina grannar.

Dessa grannbeteenden stör oss mest:

Grannen är för högljudd (39 procent)

Grannen är för nyfiken (19 procent)

Grannen hälsar inte (17 procent)

Grannen är för påträngande (16 procent)

Grannen stökar till för mycket i gemensamma utrymmen (15 procent)

Källa: Svensk fastighetsförmedling

Foto: Flickr.com(grindove)

Så var 2015… och så blir 2016

19:00 var den vanligaste tiden att leta bostad, ”vatten” det populäraste sökordet och bostadspriserna ökade med sex procent. Det konstaterar Hemnet i sin sammanfattning av det gångna året.

– 2015 har varit ett rekordår vad gäller intresset för bostäder men det är tydligt att det finns en stor skillnad mellan människors behov av en ny bostad och hur mycket som finns till salu på marknaden. I princip alla åtgärder som diskuteras just nu syftar till att dämpa efterfrågan men om inte utbudet ökar kommer bostadskrisen sannolikt fortsätta att förvärras, säger Staffan Tell, talesperson på Hemnet, i en kommentar.

Trots att fler bostäder låg ute på marknaden upplevde många att utbudet var lågt under 2015. Bostadsmarknaden har under 2015 än mer hamnat på den politiska agendan. Hushållens skuldsättning och bostadsbristen har varit flitigt återkommande teman i debatten. Aviseringen av amorteringskrav är den enskilda faktor som har haft störst effekt på utbudet av bostadsrätter, enligt Hemnet.

I december godkände Lagrådet regeringens lagförslag om ett amorteringstvång på bostadslån. Planen är att kraven ska införas innan sommaren.

Under 2016 lär inte mycket förändras. Åtminstone om man får tro Fastighetsbyråns senaste Mäklarpanel. I undersökningen har 502 av företagets mäklare fått svara på frågor om bostadsmarknaden. 55 procent tror att priserna kommer att vara oförändrade under 2016, 40 procent tror på en uppgång och bara 5 procent på en nedgång.

Panelen svarar vidare att prisuppgången blir minst i Stockholm och högre på mindre orter, att det kommer att vara säljarnas marknad mer än köparnas, och att skillnaden mellan attraktiva och mindre attraktiva bostäder kommer att öka.

Företaget Kairos Future spår att 2016 kommer att präglas av delning i alla dess former. På temat ”Spara är det nya slösa” menar Kairos Future att fler kommer att dela sina bostäder med andra för att minska kostnader och öka flexibiliteten.