På flera håll varnas det om att tuffare ekonomiska tider är i vardande. Men på bostadsmarknaden märks ingen inbromsning. Åtminstone om man ska tro siffror från Valueguard.
På årsbasis ökade snittpriset på villor med 3,0 procent och på bostadsrätter med 2,1 procent. Göteborg ökar mest, och i Stockholm närmar sig de dyraste lägenheterna nya rekord.
– Priserna i det dyraste prissegmentet ökade snabbast i början av året. Nu kommer de billigare prissegmenten som består av bostäder i Stockholms ytterområden i kapp”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm, till Di.
Prisutvecklingen under de senaste månaderna är sund, anser SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann,
– Det är mycket modesta siffror vi ser under september, och kanske är det här något vi får vänja oss vid, säger hon till TT.
Wörmann menar att den låga räntan är huvudorsaken till att bostadsaffärerna går allt snabbare.
Alla helgons dag är den dag på året då flest inbrott anmäls i Sverige. Men under hela den mörka delen av året ökar antalet inbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes i snitt 103 brott varje dag i oktober förra året. Enligt en Demoskopundersökning gjort på uppdrag av SSF Stöldskyddsföreningen uppger 25 procent av boende att man är orolig att bli utsatt för inbrott.
– Tala alltid om för dina grannar om du ska åka bort en längre tid så de kan hålla ett öga på ditt hus. Att installera timer på några lampor i hemmet som tänds när det börjar bli mörkt är riktigt bra, liksom att ha rörelsestyrda lampor på tomten så tjuven inte kan jobba i mörker, säger Lina Nilsson, SSF Stöldskyddsföreningen i en kommentar.
Stöldskyddsföreningens tips för att undvika brott:
Se till att ha certifierade lås på dörrar, fönster och altandörrar.
Städa inte! Låt tjuven tro att du är hemma.
Skaffa timers till några lampor inomhus och rörelsestyrd belysning utomhus.
Skaffa låsskydd om du bor i lägenhet med brevinkast i dörren.
Tänk utanför boxen, men inte för långt utanför den.
Det blev mitt motto efter en ödesdiger visning för några år sedan. Jag skulle
visa en mysig sekelskiftesfyra och några timmar innan visningen slog det mig
att det var Halloween.
Istället för våra vanliga mäklarsugkarameller köpte jag färgglatt halloween-godis, ett par plastpumpor placerades i fönstren och flera lampor i lägenheten ersattes med tända ljus. Varför inte insupa halloween-stämningen? Fel tänkt. Varför inte sminka mig vit i ansiktet med svart ögonskugga? Ännu mera fel.
Jag insåg ganska snart att mitt infall inte skulle bli succé. Ingen blev rädd av min sminkning, tack och lov, och ingen saknade heller våra vanliga sugkarameller i godisskålen. Men ingen ville heller lägga bud på lägenheten. Min utklädnad var tänkt att lätta upp stämningen, men jag såg snarare ut som en övervintrad emorockare från sent 90-tal. ”Håll dig till rutinerna”, muttrade jag besviket till mig själv när jag tvättade bort sminket på kvällen.
Vad händer om fastigheten brinner ned och alla medlemmar måste evakueras? Vem betalar? Och hur illa kan det gå om styrelsen inte har koll? Egrannar reder ut.
Varje år omkommer cirka 120 personer i bränder, och oftast handlar det om bostadsbränder, enligt MSB. Inte sällan hade bränderna kunnat förhindras med ganska enkla förebyggande åtgärder.
För några år sedan skrev Bostadsrätterna om ett bostadshus på söder i Stockholm som brann ordentligt. Ordföranden i bostadsrättsföreningen berättar i en intervju hur det slog eldslågor ut från en av hans grannars lägenhet högst upp i huset, och hur elden snabbt spred sig till vinden som blev övertänd. Huset blev kraftigt brandskadat och samtliga 35 lägenheter blev obeboeliga och hela fastigheten behövde renoveras inifrån och ut. Alla de boende blev helt enkelt utan bostad.
Just den här branden startade i köket i
en av lägenheterna på femte våningen, även om orsaken var oklar. Även om folk
var hemma så hann alla ta sig ut utan allvarliga skador. Ett par fick lindriga
rökskador.
Efter branden fick flera av
bostadsrättsföreningens medlemmar till en början bo på hotell medan de letade
efter evakueringsboende. När det gäller evakueringsbostäder så är det inte
bostadsrättsföreningens ansvar att ordna fram till de boende, utan medlemmarna
behöver vända sig till sitt försäkringsbolag. I en sådan här extraordinär
situation blir det tydligt varför det är viktigt att inte glömma betala hemförsäkringen,
och bostadsrättsförsäkringen.
Ordföranden berättar vidare i intervjun
att engagemanget från de enskilda medlemmarnas försäkringsbolag varierade en
hel del. Styrelsen försökte hjälpa till att informera vilka krav som medlemmarna
kunde ställa på sina försäkringsbolag. Hans erfarenhet är att det krävs rätt
mycket påtryckningar och tuffhet för att få det man har rätt till.
När det gäller fastigheten är det
brukligt att den ska återställas i det skick som var före brandolyckan. Men på ytskiktet,
som målningsarbeten och tapeter, görs åldersavdrag. Men det gäller ju att bostadsrättsföreningens
försäkring är betalt.
Egrannar har tidigare skrivit hur dyrt
det kan bli för bostadsrättsföreningar som har dålig koll på sina försäkringar.
Hade det inte funnits en fastighetsförsäkring betald i fallet som beskrivits ovan
hade det slutat i förödande konsekvenser. Fastighetsförsäkringen ger skydd mot
vatten-, natur och brandskador och täcker även kostnader som uppstår vid
inbrott i fastighetens gemensamma utrymmen.
– Vi har varit med om ett antal fall där styrelsen har glömt att
betala räkningarna till försäkringsbolaget under en längre tid, vilket lett
till att bostadsrättsföreningen har stått helt utan försäkring när olyckan
sedan varit framme. Om det exempelvis börjar brinna i fastigheten eller om det
sker en omfattande vattenskada kan det leda till förödande konsekvenser, sa Monica
Jukic, juridisk expert på SBC i artikeln på Egrannar.
Ändå är det många bostadsrättsmedlemmar som känner till om deras förening
har en försäkring och vad den i så fall täcker, enligt Monica Jukic. Dessutom
har styrelsen ibland dålig koll på vem som är ansvarig om olyckan är framme.
Alla medlemmar i föreningen bör ha en hemförsäkring med bostadsrättstillägg,
enligt Monica Jukic. Tillägget är viktigt eftersom den boende annars kan bli
ersättningsansvarig för skador som uppstått inne i lägenheten.
– SBC uppmanar alltid bostadsrättsföreningarna att teckna ett kollektivt bostadsrättstillägg som omfattar alla boende i föreningen. Föreningen ser då gemensamt till att alla boende har ett bostadsrättstillägg om en olycka sker, sa hon.
Bra att känna till om försäkringar:
Drabbas du av en brandskada kan du få hjälp från din bostadsrättsförsäkring
och hemförsäkring. Bostadsrättsförsäkringen omfattar skador på själva
lägenheten utöver normal standard. Hemförsäkringen omfattar skador på lösöret
och merkostnader om du behöver annat boende när lägenheten repareras.
Ansvarsskyddet i hemförsäkringen kan hjälpa dig om du har varit vållande till
branden.
Unga får allt tuffare att ta sig in på bostadsmarknaden. Många föräldrar vill hjälpa till, enligt en ny undersökning. Men en fin tanke kan sluta i familjetragedi om man inte har koll på den juridiska biten, varnar flera privatekonomer.
Det blir allt svårare för
unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadspriserna stiger och kontantinsatserna
är höga, och bankerna ställer krav på amorteringstakt och inkomster som många
helt enkelt inte klarar av. För många är det enda hoppet att föräldrarna
hjälper till med att köpa det första boendet.
Och allt fler föräldrar, 6
av 10, vill hjälpa sina barn ekonomiskt, visar en Sifo-undersökning på uppdrag
av Nordea. 16 procent svarar att de vill men att de inte har råd. Frågan är
ställd de som har barn under 25 år.
– Om föräldrar kan gå in som medlåntagare underlättar
det enormt, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea till SvD.
Det är ju fint att det finns föräldrar som vill och
har möjlighet att hjälpa sina barn, men det finns en rad juridiska fallgropar.
Först och främst måste man bestämma sig för om det ska vara ett lån eller en gåva.
Om hjälpen är ett lån bör skulden mellan förälder och
barn säkerställas genom ett skriftligt skuldebrev så att villkoren blir tydliga
kring ränta, amortering, löptider och så vidare. Detta är inte minst viktigt
ifall barnet och föräldrar blir osams.
Sedan är det viktigt att komma ihåg att även om föräldern bara är medlåntagare och det finns ett skuldebrev, så kommer föräldern behöva rycka in om barnet inte betalar i tid. Har man inte koll på det kan det bli jobbigt ekonomiskt, när smällen plötsligt kommer.
Skulle hjälpen istället vara en gåva finns det flera saker att tänka på, till exempel att det skrivs ett gåvobrev där värdet på gåvan framgår, och att avkastningen på pengarna tillfaller barnet. En gåva av det här slaget brukar vara förskott på arv, vilket får konsekvenser för barnets syskon och så vidare. Därför måste man fundera ett varv extra så att situationer som kan uppstå inte blir föremål för osämja.
Dessutom måste föräldern ta hänsyn till om barnet ska
bo själv i lägenheten eller om hen kommer att vara sambo, och då omfattas av
sambolagen.
– Om en av parterna köper en bostad med avsikt att man ska bo där tillsammans faller bostaden under sambolagens bodelningsregler och hälften delas vid en separation eller dödsfall, säger Caroline Törnquist på Nordea till SvD.
Och naturligtvis måste föräldern vara medveten om att
det egna låneutrymmet minskar när man går in som medlåntagare. Medlåntagaren
står nämligen fullt ut på lånet när det gäller hur kreditvärdig man är.
Så
en god tanke kan sluta i bedrövelse om man inte har koll på den juridiska
biten. Det måste man känna till, menar ekonomerna.
Hög musik, hundar som skäller och grannar som snor parkeringsplatsen. Det är saker som stör grannsämjan allra mest, enligt en ny undersökning av Hemnet.
Den 31 oktober var det ”Grannens dag” och
tanken då är att man då ska ägna en extra tanke till de som bor i ens närhet.
Men det finns ju 364 andra dagar på året, och att komma överens med sina
grannar kan vara en väl värd investering.
Då är det bra att ha i bakhuvudet att det
finns saker som människor i bostadsrätt stör sig på extra mycket. Till exempel
fester sent på kvällen och hög musik. Störande ljud är överlag en källa till
irritation, enligt en undersökning av Hemnet. 49 procent av har någon gång
stört sig på en granne som låter för mycket.
Andra saker som man bör undvika om man
vill vara en bra granne är att ”låna” parkeringsplatser eller grilla på terrassen.
Det är heller inte bra att prata i
hissen, men däremot bör du säga heja och inte helt hålla klaffen när du stigit
ur hissen. 14 procent upplever att sådana grannar är outhärdliga.
– Det gäller att ligga lite ”mitt
emellan” om man utläser svaren i undersökningen. Man ska heja på grannarna och
vara trevlig, men samtidigt får man inte verkar alltför påträngande. Så det
blir lite balansgång, säger Erik Holmberg som har gjort attitydundersökningen
till Expressen.
Att skräpa ned är inte heller bra för
grannsämjan. Enligt undersökningen är det till och med mer irriterande än grannar
som inte följer reglerna i tvättstugan, vilket ändå måste anses som en
klassiker.
Det här stör sig grannar på
1. Ljud (49
procent): Hög musik, fest sent på kvällen, husdjur, renovering.
2. Övrigt (15
procent): Missköter parkering, grillar på terrassen.
Nio av tio styrelser i svenska bostadsrättsföreningar vill kunna samarbeta med andra brf:er i samma område och tipsa varandra om leverantörer och priser, enligt en ny undersökning.
-Upphandlingar kan vara väldigt krävande för en bostadsrättsförening, men det är i princip samma mängd arbete för att upphandla exempelvis trappstädning eller fönsterrenovering för en brf som att upphandla för två eller tre brf:er, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar som utfört undersökningen.
-Om man är flera och hjälps åt så blir mängden arbete för styrelserna mindre. Genom att dra nytta av varandras erfarenheter kan man göra bättre upphandlingar på ett smidigare sätt, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar.
När man bor i samma område har man ofta likartade problem och möjligheter. Husen är ofta byggda ungefär samtidigt och har likartade renoveringsbehov. Om man då kan hjälpas åt och tipsa varandra om bra produkter och lösningar blir dessa problem mycket enklare att hantera. Bland brf:erna i Egrannars undersökning ville över 90% samarbeta kring upphandlingar, tipsa varandra om leverantörer och vad man bör ställa för kvalitetskrav.
Att hjälpas åt och samverka mot brott och vandalisering är något som också står högt upp på agendan. Över 85% av brf-styrelsemedlemmarna vill kunna varna varandra om inbrott och inbrottsförsök. Om kriminella härjar i området blir allas trygghet lidande, men om alla hjälps åt kan man mer effektivt motverka det.
Hittills har det varit svårt att kunna samarbeta med andra brf-styrelser i ens närområde och det är orsaken till att bara 4% av föreningarna har ett återkommande samarbete med grannföreningarna. 89% av brf:erna samarbetar sällan eller aldrig med grannföreningarna i dagsläget.
Orsaken till att det är svårt att komma igång med samarbeten är att man helt enkelt inte vet vilka som sitter i andra styrelser och inte finns några naturliga sätt att komma i kontakt med dessa styrelsemedlemmar. 84% av styrelsemedlemmarna i vår undersökning kände ingen eller bara en enstaka styrelsemedlem i en grannförening.
Det som de flesta brf:er vill samarbeta om är:
Tipsa varandra om bra leverantörer (91%)
Stämma av priser med varandra (86%)
Samarbeta kring gemensamma upphandlingar (78%).
Grannsamverkan mot brott (87%)
Varna varandra vid exempelvis inbrottsförsök (90%)
Diskutera juridiska frågor med andra brf-styrelser (84%)
Upphandlingar är krävande för brf:er och att kunna hjälpas åt med det är mycket intressant för föreningarna. Grannsamverkan mot brott är en mer formell form av samarbete än att man varnar varandra vid vandalisering och inbrottsförsök.
Det föreningarna är minst intresserade av att samarbeta om är:
Dela lokaler eller resurser exempelvis tvättstuga (26%)
Dela barnvagnsrum eller cykelstall (27%)
Parkeringsplatser (45%)
Det som är mest slående är att även bland de områden som uppfattas som mindre intressanta är det över 25% av styrelsemedlemmarna som tycker att det vore intressant.
Det som bostadsrättsföreningar oftast redan samarbetar om är:
Vi frågade också om föreningarna redan hade samarbeten med grannföreningar och vad de i så fall samarbetar om:
Dela lekplats eller liknande för barn (8%)
Dela resurser som gym eller övernattningslägenhet (4%)
Dela gästparkeringar (4%)
Tips om lösningar på vardagliga styrelsefrågor (5%)
Trottoarer och gator kring fastigheten (5%)
Typiskt samarbetar man alltså mest om den gemensamma yttre miljön, men det finns också föreningar som delar bland annat lokaler och parkeringsplatser varandra.
Om Egrannar:
Med hjälp av Egrannars Grannskap, ett nytt forum på Egrannar.se, är det för första gången inte bara möjligt utan även enkelt för brf-styrelser att få kontakt med andra brf-styrelser i samma område. Grannskapet är ett privat forum där bara styrelsemedlemmar i brf:er kommer in.
-Vi vill återskapa en känsla av gemenskap och samhörighet som gått förlorad. Vi tänker på det som den ”digitala byn” där man är trygg och trivs med sina grannar och där grannar hjälper varandra, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar.
Egrannar.se fungerar som hemsida och intranät för över 350 bostadsrättsföreningar i hela Sverige. Brf:erna får funktioner som digital bokning av tvättstugan, anslagstavlor som gör att det är enkelt att sprida information till medlemmarna och en smidig medlemsmatrikel som medlemmarna själva kan uppdatera.
Kontakta Lars Wallgren, [email protected], 0709-152888 om du har frågor eller vill ha komplettande material.
Om undersökningen:
När Egrannar skickade en enkät om samarbete mellan bostadsrättsföreningar till 1258 brf-styrelsemedlemmar fick vi 170 svar. Över 86% av styrelsemedlemmarna säger sig vilja kunna samarbeta med närliggande föreningar. Endast 2% av de svarande skulle absolut inte vilja samarbeta med andra styrelser. 8% av styrelsemedlemmarna säger att de troligtvis inte vill samarbeta och 4% vet inte riktigt.
Jag bor i en bostadsrättslägenhet, huset är byggt 2015 och vi har problem med rök från grannar som röker på balkonger. Hade det varit så enkelt att bara stänga balkongdörren så hade jag inte brytt mig. Problemet är att våra lägenheter har självdragsventilationen och två tilluftsventiler sitter på balkongerna och drar in luft (rök) till vardagsrum och sovrum. Det hjälper alltså inte att stänga balkongdörren,röken får vi ändå in i lägenheten via självdraget. Vad göra? Är det brf styrelse som skall lösa problemet?
Mvh Göran
Svar från Advokat Martina Slorach
Hej Göran,
Du nämner ett problem som är vanligt. Föreningen är ansvarig för att ventilationen i huset fungerar. Ofta så fungerar dock ventilationen bra, och är OVK godkänd, men det kommer ändå in rök från grannar, eftersom tilluften kommer utifrån där det sitter grannar och röker, precis som du beskriver. Är ventilationen OVK-godkänd så behöver föreningen inte göra mer än så avseende den tekniska biten. Föreningen får då försöka förmå era grannar att ta hänsyn till er, och inte röka så att röken kommer in i er lägenhet. Många föreningar har ordningsregler innebärande att man inte ska röka på balkonger eller allmänna utrymmen. Problemet är att även om grannen bryter mot dessa så finns inte mycket föreningen kan göra. I rättspraxis har det inte ansetts vara en förverkandegrund att röka på sin balkong, även om det är brott mot ordningsregler. Än så länge anses rökning vara en företeelse som man får acceptera i samhället. På sistone har dock synen på rökning ändrats något, med införandet av nya regler om förbud mot rökning. Men att röka på sin egen balkong är sannolikt fortfarande ingenting som föreningen kan stoppa med tvångsmedel. Man får bara hoppas att grannarna har förståelse för att ni inte vill ha in rök i er lägenhet, och att de väljer att röka på annan plats, eller under köksfläkten om den nu är tillräckligt effektiv. Ta gärna upp frågan på föreningsstämman så att alla blir medvetna om problemet, och så kan ni diskutera hur saken ska lösas.
Med vänlig hälsning
Advokat Martina Slorach Advance Advokatbyrå Stefan Flemström AB
Grannar som kastar kattskit, pensionärer som får spel eller störande ljud från diverse aktiviteter. Bråk mellan grannar kan ta sig olika uttryck. Här är några av landets värsta grannfejder.
Det finns
mängder av små och stora saker att bråka om när man är grannar, om man är på
det humöret. Det visar Vi i villas sammanställning av några av landets värsta
grannfejder.
Flera fejder har sin grund i förutfattade meningar kring vad en granne får eller inte får göra, och att man tar sig friheter grannar emellan är inte helt ovanligt, berättar en jurister för Vi i villa.
7 grannfejder som spårade ur (Vi i villas lista)
1. Pensionär slog granne i huvudet
Tvisten började
med gränsdragningen av en uppfart till två villor i Skåne och slutade med att
den ena grannen, en 78-årig man, slog sin granne i huvudet med en kratta. Sedan
plockade han fram en kniv och måttade hugg. Den angripnes barn blev vittne.
Misstanke om mordförsök ändrades senare till misshandel och försök till grov
misshandel.
2. Kastade kattbajs
En man i Skåne fick nog av att grannens katt sket på hans gräsmatta och
bestämde sig helt enkelt för att ”lämna tillbaka” bajset genom att kasta det på
cyklar och bilar. Något han fortsatte med under fem månader. Tingsrätten friade,
men hovrätten dömde ut dagsböter och skadestånd för ofredande.
3. Slogs med armeringsjärn – avslöjades
av egna övervakningskameror
En tretton år
gammal grannfejd i Söderhamn spårade ur, och det blev fullt slagsmål där sju
personer med armeringsjärn och stenar gjorde upp med flera barn som vittnen
till händelsen. Det misstänkta grannparet hade satt upp flera
övervakningskameror för att hålla koll så att deras grannar inte smög in på
tomten. Just dessa övervakningskameror kom senare att användas som bevis mot
dem själva.
4. Kunde inte sova på 1,5 år
Ett par på
Bjäre fick sömnen störd under 1,5 års tid av en granne som spelade hög musik hela
nätterna. Vid något tillfälle ska en traktor ha gått på tomgång under flera
timmar. Den högljudde grannen som nekade till allt fick även andra boenden emot
sig och fallet fick avgöras i Helsingborgs tingsrätt.
5. Tvungen bära gasmask
En man känner
sig tvungen att bära gasmask på grund av grannens ideliga rökande. Han begär
att fallet ska prövas av Miljödomstolen, men kravet avvisas av Högsta domstolen.
Mannen kräver också att grannen ska betala 2 000 kronor i vite för varje
cigarrett som hon röker. Men det visar sig att det är fritt fram att röka på
sin egen tomt.
6. Spionage?
En person i Malmö hör surrande ljud och upptäcker en drönare utanför sitt fönster. Eftersom han vet att grannen har en drönare misstanker han att han blir filmad i smyg och anmäler till polisen då händelsen upprepas. När polisen kommer hittar de ingen drönare, men anmälan rubriceras som ofredande alternativt kränkande fotografering.
7. Störs av jacuzziljud
En person
störs av grannens jacuzzi som ligger 35 meter bort. Grannen låter en akustikfirma
undersöka störningarna och uppmanas av kommunen, som aldrig hört om något
liknande, att ta reda på om ljudet på badanordningen kan justeras eller slås av
när den inte används.
