News

Spara pengar med fiber

Den digitala världen är på frammarsch och allt fler efterfrågar snabbare internet i sina lägenheter. Bostadsrättsföreningar kan stilla den digitala hungern hos sina medlemmar och samtidigt spara pengar, anser Anders Broberg, informationschef på Stokab. ”Nya möjligheter öppnar sig för föreningar som ansluter sig till fiber”, säger han.

Människor använder internet allt mer i sin vardag. Det ska betalas räkningar via internet, ”Skypas” med släktingar som bor långt bort, spelas dataspel i nätverk och tittas på film via nätet. Moderniseringen av datoranvändandet ställer såklart högre krav på internetanslutningen. Men vad har bostadsrättsföreningar för möjligheter att tillgodose sina medlemmars tilltagande behov?

Idag är de flesta fastigheter utrustade med Telias gamla kopparnät med telefonuttag i varje lägenhet och ett kabel-tv uttag. Man kan välja mellan flera bredbandsleverantörer, men hastigheten är begränsad.

Många bostadsrättsföreningar känner inte till är att det numera finns fiberkablar indragna till de flesta flerfamiljshus, åtminstone i storstäderna. I Stockholm har Stockholms stads IT-infrastrukturbolag, Stokab, dragit fram fiberförbindelser till merparten av stadens bostadsrättsföreningar.

fiberkablar
Bostadsrättsföreningar kan spara pengar på att ansluta till fiber. Den ökade kapaciteten öppnar dörren till en rad moderna tjänster. Foto: www.flickr.com/photos/dbarsky

– Vi har grävt fram fiberkablar till nästan varenda källare i Stockholms stads flerfamiljshus. Det innebär att föreningar kan få nästan obegränsad hastighet på sitt nät. Jag brukar säga att det enda som begränsar är  ”burkarna” i båda ändarna av kabeln. I dagsläget innebär fiber för en normal konsument omkring 1 000 mbit i båda riktningarna. Men som sagt, på sikt finns det inga begränsningar, säger Anders Broberg, informationschef på Stokab.

Hur ska då en bostadsrättsförening gå tillväga för att kunna utnyttja den ökade kapaciteten?

– Vi har redan grävt fram fiberkablarna, och tagit kostnaden för det, så nästa steg är helt enkelt att kontakta en bredbandsleverantör som kan ansluta fastigheten med fiber. Bredbandsleverantören får hyra in sig på vår fiberkabel, så den kostnaden bakas in i avtalet som föreningen träffar med leverantören, säger han.

Fiber kan dras in i fastigheten på två sätt. Antingen drar bredbandsoperatören kopparnätskablar från källaren upp till varje lägenhet eller så kopplar operatören via switch fiber hela vägen genom fastighetsnätet. Rent pris- och kapacitetsmässigt är det ingen större skillnad, men Anders Broberg rekommenderar den senare varianten.

– Bredbandsleverantörer försöker ofta sälja in kopparnätslösningen. Om bredbandsoperatören drar kopparnätskablar i fastigheten så innebär det att föreningen och dess medlemmar i princip blir låsta hos den bredbandsleverantören. Om fiber däremot dras hela vägen är det inte alls lika krångligt att byta leverantör. Det kan vara bra att känna till, för vem vet vad som händer i framtiden? säger han.

Nya möjligheter öppnar sig för föreningar som ansluter sig till fiber. I och med att hastigheten och kapaciteten ökar kan föreningen använda en rad moderna och fastighetsnära tjänster. På sikt kan föreningen tjäna pengar på att byta till fiber, betonar Anders Broberg.

– Det kan handla om värmereglering via nätet, övervakningssystem, elektroniska lås eller att fastighetsskötare kan se om soprummet är fullt utan att behöva åka dit. Med andra ord finns det många tjänster som kan spara pengar åt föreningen. Innan fiber har nätkapaciteten hos föreningar inte varit tillräcklig för att hantera sådana tjänster, säger han.

Flest inbrott i november

November är den månad då flest inbrott sker i Sverige. Enligt Brottsförebyggande Rådet, Brå, anmäldes i november 2012 hela 3963 bostadsinbrott. Totalt sett har antalet inbrott i Sverige ökat med drygt en femtedel under de senaste tio åren.

– Många inbrott begås av ligor och de opererar lite olika över landet. Vi ser också variation över tid angående antal inbrott i villor och lägenheter. Trenden om att vi ser flest inbrott under oktober till december gäller dock både för villa och lägenhet, säger Håkan Franzén, expert på hus&hem-försäkring hos Trygg-Hansa.

En undersökning från Trygg-Hansa visar att närmare 14 procent av svenskarna har utsatts för ett inbrott under de senaste fem åren.

Varför sker det flest inbrott under november?

– Vi vet inte helt säkert, men sannolikt beror det på att mörkret gör att det går att göra inbrott utan att bli upptäckt. Det gäller kanske främst i villor och fritidshus. Våra hus omges ofta av träd och buskar, vilket gör att risken för upptäckt är relativt liten i skydd av mörkret, säger Håkan Franzén.

Framför allt handlar det om inbrott i bostäder, men även inbrott i källar- och vindsförråd.

Vad kan då bostadsrättsägare göra för att förebygga inbrott i huset? Håkan Franzéns tips är att tillsammans med Polisen organisera Grannsamverkan.

– Att öka uppmärksamheten är något som vi vet att tjuvar inte uppskattar. I övrigt ska man se till att ha bra lås i dörrarna och i förekommande fall även i fönstren, sådana som nås från markplan. Sist kan man överväga om man ska installera ett larm. Grannsamverkan sänker den samlade brottsligheten med upp emot 25 procent, enligt rön från Brå.

Andra knep för att förebygga inbrott är att inte berätta på sociala medier att du ska resa bort och att få lägenheten att se bebodd ut när du inte är hemma.

Vad bör man göra om man trots allt har utsatts för ett inbrott?

– Gör en polisanmälan och ta kontakt med försäkringsbolaget, säger Håkan Franzén.

Användarträffar förbättrar hemsidan

För tredje gången bjöd Egrannar in till en användarträff för att hjälpa bostadsrättsföreningar att utnyttja hemsidan på bästa sätt. Intresset var stort. Tio engagerade BRF-representanter från olika delar av landet var på plats.

– Jättekul! Tanken är att få input från användarna, reda ut frågetecken och tillsammans kartlägga förbättringsområden, sade Lars Wallgren, en av grundarna av Egrannar.

Lars Wallgren guidade användarna genom hemsidans funktioner och svarade löpande på frågor som dök upp. Dragningen innehöll allt från hur man bokar tvättstugan och lägger upp nya bokningsobjekt till hur man skapar anslagstavlor och ändrar behörighetsnivåer på föreningens medlemmar.

Egrannarr
Kloka synpunkter dryftades på Egrannars tredje användarträff. Ett tiotal engagerade användare från olika delar av landet var på plats.

Några saker som användarna efterfrågade var besöksstatistik, en påminnelsefunktion för bokningar som ligger någon vecka framåt i tiden (så medlemmar inte glömmer bort sin bokade tid och hindrar andra från att boka) och en möjlighet för styrelsen att boka objekt åt medlemmar som saknar dator (i medlemmens namn för uppföljningens skull).

Lars Wallgren berättade att antalet anslutna föreningar blir fler och att trycket på fler användarträffar tilltar. Under hösten och vintern kommer därför Egrannar att arrangera användarträffar med jämna mellanrum.

– Det är en bra möjlighet för både oss och användarna att reda ut frågetecken. Föreningar får chansen att påverka och vi kan fånga upp önskemål och tips på förbättringar. Det är en win-win situation, sade han.

Mer info om nästa träff kommer att kommuniceras på hemsidan.

Flest bränder i december

Årets mest branddrabbade månad, december, närmar sig med stormsteg. Många tänder ljus för att lätta upp i vintermörkret eller för att ”knycka åt sig” lite julkänsla redan nu. Men långtifrån alla tänker på riskerna.

Det är samma sak varje år. Inför varje jul ökar antalet lägenhetsbränder.

– Det är klart att människor måste få ha det mysigt hemma, men de måste också vara medvetna om riskerna, säger Lars Brodin, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

Den vanligaste orsaken till att julstämningen byts ut mot direkt livsfara är värmeljus självantänder och skapar bränder som är svåra att släcka.

Reflecting
Mysigt. Men värmelus som står tillsammans på det här sättet innebär brandfara. Foto: http://www.flickr.com/photos/p1r/

– Det vanligaste misstaget folk gör är att de ställer flera värmeljus tillsammans på en bricka. Till slut blir ljusen så heta att de självantänder. Lågorna blir snabbt höga och är svåra att släcka, säger han.

Hans tips är att inte ställa värmeljus i direkt angränsning till varandra, och att varje värmeljus alltid bör ha en egen liten kopp.

– Det handlar om sunt förnuft. Ljus får aldrig stå nära fladdrande gardiner eller brännbart material. Det ska inte vara en direkt livsfara bara för att man råkar glömma att släcka ett ljus när man går ut. Det gäller att vara medveten om riskerna och tänka efter innan man tänder ett ljus, säger han.

En annan sak som tyvärr inträffar vid juletider är att människor har mossa i ljusstaken eller annat brännbart i anslutning till ljusen. När ljusen börjar ta slut är risken för brand förhöjd, betonar han.

– Det är bättre att man har fina stenar i ljusstaken eller köper behandlad mossa som inte antänder. Det skapar också en mysig känsla. Dessutom måste man se till så att ljusen verkligen står stabilt och inte kan välta, säger han.

Som tur är så är det inte många människor som har levande ljus i julgranen. Men det händer och innebär en enorm brandrisk, berättar Lars Brodin.

– En torr julgran som fattar eld är ett av de snabbaste brandscenarier som går att uppmäta. Det blixtrar till och så är hela huset antänt, säger han.

Rökning i bostadsrätt knivig fråga

Att bo i en bostadsrättsförening innebär att leva nära andra människor med olika rutiner och vanor. Ett vanligt klagomål är att någon i föreningen röker inomhus, vilket kan sprida en för vissa obehaglig lukt och påverka personer med överkänslighet för nikotin negativt.

Om så är fallet bör man först och främst tala med den som röker och förklara situationen. Det optimala är om en uppgörelse kan ske utan att styrelsen blandas in eller att en juridisk process inleds.
Styrelsen kan införa ordningsregler vid årsstämman. Ha i åtanke att reglerna inte får vara godtyckliga eller sakna stöd hos medlemmarna. I ordningsreglerna anses det oftast vara rimligt att införa rökförbud på gemensamma utrymmen, som trappuppgångar och tvättstugor. En annan lösning kan vara att styrelsen medlar mellan dig och din granne.

För att förmå en boende att sluta röka i sin lägenhet vänder sig en del till lagboken.
Tobakslagen reglerar bara offentliga platser, rökning inom bostaden berörs därför inte överhuvudtaget.
Istället tillämpas ofta 7 kap 9 § i Bostadsrättslagen, då den lagen behandlar störningar i boendet.

I Bostadsrättslagen står det bland annat att:

”När bostadsrättshavaren använder lägenheten skall han eller hon se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som i sådan grad kan vara skadliga för hälsan eller annars försämra deras bostadsmiljö att de inte skäligen bör tålas”.

Lagen gör också gällande att bostadsägaren ska rätta sig efter de särskilda regler som föreningen ”i överensstämmelse med ortens sed meddelar”.

I praktiken är det däremot svårt att göra så mycket åt saken, enligt Jörn Liljeström, advokat på Lex Advokatbyrå.

– Det enda en bostadsrättsförening kan göra åt störningar är att förverka bostadsrätten. Det finns inga andra sanktioner eller tvångsmedel som bostadsrättsföreningen kan använda sig av. Det som inte leder till förverkande kan inte föreningen göra något åt.

Förverkande är en juridisk term som betyder att man tappar rätten att använda sin bostadsrättslägenhet. Man kan sedan avhysas och bostadsrättslägenheten kan säljas genom tvångsförsäljning av Kronofogdemyndigheten. De vanligaste formerna av förverkande sker på grund av att man inte betalar avgifterna till föreningen. Andra vanliga förverkandegrunder är allvarliga störningar och allvarlig vanvård av lägenheten.

– Man kan göra ganska mycket utan att bli utslängd från sin bostadsrätt, det ska mycket till. Det är inte meningen att någon ska kunna bli utslängd från sitt hem utan vidare. Det är helt enkelt så att man måste stå ut med en hel del när man bor så nära inpå varandra som man gör i ett flerbostadshus.

– Högljudda grannar, ljud, husdjur och störande nattliga beteende är ofta sådant man får tåla om det inte är mycket störande eller annars mycket allvarligt, säger Jörn Liljeström.

Samma sak gäller med rökning.

– Det är oftast något man måste tåla. Föreningen kan sällan göra något, eftersom rökning i regel inte utgör någon sådan allvarlig förverkandegrund att en uppsägning skulle fungera.

– Att folk inte vill utsättas för andras missbruk av nikotin är givetvis ett relevant argument, men ytterst sällan en bostadsrättsförening kan göra något åt att en granne röker, säger Jörn Liljeström.

Han ställer sig frågande till om att rökningen utsätter grannarna för vissa besvär som är så allvarliga att man ska slänga ut rökaren från sitt hem.

– Man måste vara rätt tolerant i förhållande till sina grannar så länge det inte finns några allvarligare missförhållanden, understryker Jörn Liljeström.

Vilka förbättringar är avdragsgilla?

Vilka förbättringsåtgärder på lägenheten får man göra avdrag för när man säljer bostaden? Svaret är inte helt solklart. Berit Hagelin på Skatteverket reder ut vanliga frågetecken.

Den som säljer en bostadsrätt får göra avdrag i deklarationen för utgifter som har inneburit en förbättring av lägenheten. De sammanlagda utgifterna måste dock uppgå till minst 5 000 kronor per år. Arbetskostnader för egenutförda arbeten är aldrig avdragsgilla.

Vad är då en förbättringsåtgärd? Det är inte alltid solklart. Berit Hagelin, på Skatteverket, reder ut en del frågetecken.

– Grundregeln är att du får dra av för grundförbättringar, det vill säga att du tillför något som inte fanns i lägenheten tidigare, till exempel en ny diskmaskin eller en öppen spis. En grundförbättring har ingen tidsgräns, om du tillför något helt nytt som inte fanns när du köpte lägenheten får du göra avdraget.

– Men du kan även göra avdrag för förbättringsutgifter, som till exempel att du byter ut ett slitet plastgolv mot ett nytt plastgolv. Förbättringen får dock inte vara äldre än fem år, om du ska kunna göra avdrag i samband med bostadsförsäljningen. Om golvet var nytt när du köpte lägenheten får du dock inte göra något avdrag, säger hon.

Kan man göra avdrag i deklarationen för inköp av en ny kyl och frys?

– Det beror på. Om det fanns kyl och frys när du köpte lägenheten får du inte dra av utgiften. Det ses inte som en förbättrande åtgärd, utan bara som att du har bytt ut grejorna. Det spelar ingen roll att den nya kylen och frysen kostade mer och är modernare än de som fanns när du köpte lägenheten. Energisnålare alternativ ses inte som förbättrande åtgärder enligt regelverket, säger hon.

Men om den nya frysen har funktioner som den gamla frysen inte hade? Till exempel ismaskin eller bubbelvatten.

– Då kan det ses som en förbättrande åtgärd. Du har ju tillfört något som inte fanns tidigare. Du kan då få dra av för merkostnaden för dessa funktioner.

Får jag göra avdrag för utgifter för ett nytt trägolv?

– Det beror på vad som fanns när du köpte lägenheten. Om det fanns ett trägolv i gott skick får du inte göra några avdrag. Om trägolvet var gammalt och slitet när du köpte lägenheten får du göra avdrag för merkostnaden av förbättringen om åtgärden inte är äldre än fem år vid försäljningen.

– Däremot, om du har bytt ut ett plastgolv mot ett trägolv så har du ju tillfört något nytt i lägenheten och får göra avdrag för utgiften.

Får jag dra av för utgifter för omgörning av kök?

– Du får inte dra av för kostnader för att byta köksluckor eller köksbänkar. Däremot kan du få göra avdrag för ombyggnationer, du tar ned en vägg för att förbättra planlösningen, eller utökar med nya köksskåp för att ändra dispositionen i köket.

– Säg att du byter ut ett gammalt kök, med den tidens standard, till ett nytt kök. Detta är inte automatiskt en förbättringsåtgärd som du får dra av. Prishöjande åtgärder är inte samma sak som förbättrande i detta fall. Utgifter för reparationer och underhåll är inte avdragsgilla om de enbart återställer bostadens skick.

Vad händer om man gör regelvidriga avdrag?

– Vårt tips är att alltid göra ett öppet yttrande i deklarationen om man är osäker. Man tar upp kostanden, gör avdraget, och skriver varför man gjort det. Det värsta som kan hända då är att man får ett avslag. Om man bara göra avdragen, så är det upp till en handläggare att bedöma om felet var avsiktligt eller inte. Fel utan öppet yttrande kan leda till onödigt lidande, säger hon.

Så förhindrar föreningen brandolyckan

70 procent av de som dör på grund av brand gör det i hemmet. ”Med enkla knep kan bostadsrättsföreningar förhindra olyckor och snygga till statistiken”, säger Lars Rang, brandingenjör på Brandskyddsföreningen. Han delar med sig av sina bästa tips.

Räddningstjänsten får omkring 6 000 larm om bostadsbränder varje år. Cirka 1 000 personer skadas och omkring 100 personer omkommer varje år på grund av brand. Med några enkla preventiva åtgärder kan dessa siffror sjunka drastiskt, anser Lars Rang, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

– Först och främst. Brandvarnare måste finnas i varje lägenhet. Föreningen ansvarar för att det finns installerade och fungerande brandvarnare i varje lägenhet. Men styrelsen bör även informera om vikten av brandsläckare, brandfilt och spisvakt, säger han.

– Jag lyckades förhindra en tilltagande brand i min förening på grund av att jag hade en brandsläckare nära till hands, säger Åsa Lindahl, affärsutvecklare Brandskyddsföreningen.

Den vanligaste orsaken till att det börjar brinna i hemmet är att man glömmer bort att spisen står på. Man går och tittar på tv eller går ut. Vattnet i kastrullen kokar bort, det bildas rökgaser som tar sig upp i köksfläkten, fett från fläkten droppar ned i den varma kastrullen och branden antänder. Till slut har man brand i hela fläktsystemet. Men det finns ett enkelt sätt att förhindra sådana olyckor.

– Skaffa en spisvakt, en timer, som slår av plattorna automatiskt. Fler föreningar borde på eget initiativ installera timrar i fastighetens lägenheter. Visst, det är en initial investering men det ökar säkerheten och höjer värdet i fastigheten på sikt, säger Lars Rang.

En annan sak som bostadsrättsföreningar bör vara noga med är att se till så att de boende inte förvarar barnvagnar, skohyllor eller annan bråte i trapphuset.

lars Rang
”Med enkla åtgärder kan bostadsrättsföreningar höja nivån på brandskyddet”, säger Lars Rang, brandingenjör på Brandskyddsföreningen. Foto: Brandskyddsföreningen.

– Trapphuset är en utrymningsväg som ska alltid ska hållas fri. Dessutom är det viktigt att se till så att ventilationsluckor underhålls och inte blockeras, säger Lars Rang.

Om det står en skohylla utanför någons dörr är det dåligt av flera anledningar, betonar Åsa Lindahl.

– Om det blir rökfyllt i trapphuset blir sikten begränsad och personer kan snubbla på hyllan och inte komma ut. Dessutom kan Räddningstjänsten ha problem att ta sig in om det står grejer i vägen. Dessutom ska det aldrig stå saker i trapphuset som någon kan sätta eld på, säger hon.

Ordning och reda gäller även på vinden och i källarförråd. Inga brandfarliga vätskor får förvaras i sådana utrymmen. Tändvätska till grillen eller en dunk med bränsle till båten hör inte hemma på vinden, betonar Lars Rang.

Det är vanligt att bostadsrättsföreningar har problem med så kallade riskpersoner, som har orsakat brandincidenter gång på gång på grund av slarv, glömska eller vårdslöshet. Det kan handla om äldre som inte kommer ihåg att stänga av plattorna eller personer med alkoholproblem som röker i sängen och somnar. Det finns dock sätt att hantera dessa personer, berättar Lars Rang.

– Det går att sätta in en portabel sprinkler i riskpersoners lägenheter, som automatiskt löser ut och bekämpar branden. Det innebär en kostnad för föreningen, men det är en billig åtgärd om man tänker vilken skada dessa personer kan orsaka.

Ta del av fler goda råd på Brandskyddsföreningens hemda: http://www.brandskyddsforeningen.se/i-hemmet

Hallå där…

Janne Johansson från bostadsrättsföreningen Beckasinen i Uppsala, som nyligen registrerat sig hos Egrannar.

Berätta lite om er bostadsrättsförening!

Beckasinen
Bostadsrättsföreningen Beckasinen i Uppsala, precis vid Fyrisån.

– Föreningen bildades i samband med att fastigheten byggdes, 1985. Vi har 112 lägenheter och en lokal läkarmottagning. Föreningen finns i Uppsala. Svartbäcksgatan 43 för att vara exakt. Väldigt centralt men ändå lite naturnära, eftersom vi har Fyrisån som närmsta granne.

Hur hittade ni Egrannar?

– Egrannar hittade jag i tidningen BoBättre där det fanns en artikel om precis det jag sökt länge, en hemsida för bland annat bostadsrättsföreningar.
Eftersom föreningen håller på att ta steget in i den digitala världen kändes det helt rätt att kolla vad Egrannar hade att erbjuda. Att kunna få fram en fungerande hemsida på 15 minuter var nästan för bra för att vara sant, men det var sant.

Vad tycker du om tjänsten? Vilka funktioner använder ni mest?

– Jag håller på att få slutföra bredbandsinstallation i föreningen så när denna händelse har mognat ska jag införa brf Beckasinens hemsida för samtliga medlemmar. Innan dess har jag nog dåligt grepp om vilka funktioner som kommer att nyttjas mest.

– Det finns dock funktioner jag tycker skulle utvecklas lite. Till exempel en speciell felanmälningsfunktion, en funktion att se trafiken på sidan, extern och intern trafik. Sedan skulle jag vilja ha fält typ ”övrigt” och ”anmärkning”.

Bluffakturor växande problem för brf

Under de senaste åren har bluffakturor blivit ett allt vanligare fenomen. Men inte bara företag och privatpersoner, utan även bostadsrättsföreningar, drabbas hårt av lurendrejarna.

Rent allmänt märks för tillfället en viss minskning av bluffakturor, enligt Per Geijer, Svensk Handels säkerhetschef. Han menar att det tyder på att Svensk Handels arbete har gett resultat. Men minskningen gäller inte alla kategorier. När det gäller bostadsrättsföreningar har en ökning skett.

Hur vet man då att en faktura är en bluffaktura?

– Idag skickas det ut olika typer av så kallade bluffakturor, fakturor eller orderbekräftelser på något som ingen har beställt eller uppfattat som en beställning. Det kan till exempel vara något som uppfattats som ett kostnadsfritt erbjudande, säger Per Geijer.

Metoderna och innehållet kan se olika ut.

– Ett exempel på vad många bostadsrättsföreningar har råkat ut för är Nummerupplysningen.se, säger Per Geijer.

Bluffen går ut på att bostadsrättsföreningen ombeds att kontrollera sina uppgifter i en telefonkatalog. Om inte det finstilta läses av den som eventuellt skriver under pappret innebär det ofta i själva verket en beställning. Snart därpå kommer en faktura från företaget. I flera fall har blufföretag dragit ärenden hela vägen till Inkasso.

Ett beslut från Södertörns tingsrätt från förra veckan slog fast att Nummerupplysningen.se inte har rätt till betalning och påpekade att: ”Talongen har därför till sin utformning varit vilseledande eftersom den indicerar och ger undertecknaren föreställningen att det endast rör sig om en korrigering av uppgifter när så inte är fallet”.

Om det dimper ner en misstänkt bluffaktura bör man agera omgående, råder Per Geijer.

– Om man har fått en faktura som är felaktig skall man i första hand kontakta företaget via mejl eller fax och bestrida kravet. Det är viktigt att man har ett datum för bestridandet. På Svensk Handels hemsida finns det färdiga mallar att följa.

 

Mer information:

För att hantera bluffakturor: http://www.svenskhandel.se/Varningslistan/Hantera-bluffaktura/

Om Nummerupplysningen.se: http://www.svenskhandel.se/Varningslistan/Svensk-Handel-Varningslistan/Nummerupplysningense–/

Svensk Handels Varningslista över företag: http://www.svenskhandel.se/Varningslistan/