Den gemensamma tvättstugan leder ofta till konflikter. I en undersökning från Sveriges BostadsrättsCentrum anger mer än var tionde boende att stulna tvättider är orsaken till irritation på grannar. I vissa fall har konflikter resulterat i fysiskt våld. Så, vad kan man göra?

Egentligen är det svårt att vidta åtgärder mot boende som inte följer tvättreglerna. Att på ett lugnt sätt tala med grannen och förklara reglerna är en bra första åtgärd. Det bästa är givetvis att försöka lösa konflikten direkt med den berörda grannen. Om däremot våld och hot är inblandat blir situationen annorlunda.

– Om någon betett sig hotfull ska du däremot inte tveka att ta kontakt med styrelsen direkt eftersom den här typen av incidenter kan få juridiska påföljder, säger Monika Jukic, juridisk expert på Sveriges Bostadsrättscentrum i ett pressmeddelande.

Om en styrelse inte agerar kan den bli skadeståndsskyldig om ärendet går till domstol.

SBC tipsar om hur du hanterar störande grannar i tvättstugan:

• Ta direktkontakt med den berörda grannen och berätta på ett lugnt och vänligt sätt att du blivit störd av att denna inte följt de regler som gäller i tvättstugan. I de allra flesta fall kan man reda ut eventuella missförstånd direkt vid ett samtal
• Skriv upp datum och tid för de störningar som du upplevt i tvättstugan och kontakta bostadsrätts- styrelsen i de fall som du har orsak att inte ta dialogen direkt med grannen. I många fall har föreningen en störningsjour som kan hjälpa dig.
• Undvik hotfulla och arga lappar nere i tvättstugan eftersom detta kan leda till att någon tar illa vid sig eller känner sig kränkt.

Att gå samman för att odla gemensamt är en växande trend över hela landet. Tillsammans skapar bostadsrättsföreningar, företag eller institutioner miljövänliga odlingar i urbana miljöer. Stadsjord startades 2009 och arbetar med miljöledning, utbildning och miljöcertifiering inom privat och offentlig sektor.

– Det började som ett sätt att kunna arbeta praktiskt med miljöproblematiken. Vår verksamhetsledare hade redan 2007 gjort en förstudie kring självförsörjningsgrad i Västra Götalands län och uppmärksammat att vi behöver odla mer i staden och i stadsnära miljö, säger Viktoria Viklander, projektledare på Stadsjord.

Utifrån denna verklighet ville Stadsjord hitta nya och gamla sätt att öka självförsörjningen av mat i stan.

– Responsen har varit mycket positiv. Det är många som förstår att frågan är viktig. Odling och jordbruk skapar också roligare områden i stan och bidrar till möten och nya sätt att se på närområdet. Vi får mycket positiva kommentarer från alla håll.

Kvartersväxthus på rivningstomt, trevåningsodling med getter, och äppelodlingar är några exempel på Stadsjords projekt genom åren.

Vad skulle du ge för tips till en bostadsrättsförening som vill börja med stadsodling?

– Det viktigaste är att gå ihop några stycken. Prata med varandra och hitta ett gemensamt intresse, samla intresserade helt enkelt. Sedan gäller det mest att hitta en bra plats att odla på ihop och se vilka möjligheter som finns på just denna plats. Har man ingen bra gräsyta att odla på finns alltid möjlighet att odla över jord i pallkragar till exempel, säger Viktoria Viklander.

För fler konkreta tips på hur ni kan odla i stan, besök gärna Stadsjord blogg.

December är den månad då flest omkommer i bränder. Var fjärde svensk har varit med om incidenter med levande ljus, enligt en undersökning från Försäkringsbolaget IF.

De senaste fem åren har 42 procent av alla bränder med levande ljus inträffat under julmånaden, hittills i år har 82 personer omkommit i bränder. Totalt omkom 112 under förra året.

– Skulle det börja brinna ska man ta sig ut snabbt, inte dröja sig kvar och försöka samla ihop tillhörigheter eller börja med att ringa räddningstjänsten. Rädda – larma – släcka. I den ordningen ska man gå till väga, säger Mats Larsson, brandexpert på If, i ett pressmeddelande.

Även Trygg Hansa genomförde nyligen en undersökning kring brandsäkerhet. Deras rapport visar att en tredjedel av svenskar oroar sig för att det ska börja brinna hemma. En viktig förebyggande åtgärd är att brandöva, något som bara en tiondel av alla tillfrågade har gjort. Även om brandövning kräver en planeringsinsats så bör alla hinna med att välja ut en uppsamlingsplats om olyckan är framme, tipsar Trygg Hansa.

Ifs tips för att undvika bränder i jul:

• Ställ aldrig värmeljus direkt på en bordsskiva eller på TV:n. Ställ inte heller värmeljusen för tätt, det ska vara en hand emellan.
• Ha alltid uppsikt över levande ljus. Släck dem om du lämnar rummet. Se till att inte ha brandfarligt material i närheten av ljusen, som mossa eller gardiner.
• Stäng av den elektriska adventsljusstaken med strömbrytare eller genom att dra ur kontakten, inte genom att skruva ur ett av ljusen.
• I juletid spenderas mycket tid i köket. Lämna aldrig mat under uppvärmning på spisen och gå ut. Matfett som hettas upp för mycket börjar lätt brinna. Ha aldrig fläkten igång då du t.ex. smälter smör. Om smöret eller oljan skulle fatta eld sprider sig elden mycket snabbt via fläkten. Om en olje/smörbrand uppstår – kväv elden med ett lock eller en plåt, aldrig med vatten.
• Brandvarnare är en självklarhet. Ta för vana att byta batterier den 1:a advent varje år. Ha också en brandsläckare hemma. Bäst är pulversläckare som även fungerar på elbränder. En brandfilt kväver eld utan att börja brinna och är också bra att ha i bostaden.
• Och sist men inte minst: var återhållsam med eldvattnet…

Några små byten till moderna lampor kan spara mängder med el. Det visar Energimyndighetens årliga julljustest som anordnas för sjunde året i rad.

– Testet av advents- och julbelysning har kommit att bli en tradition då det är ett uppskattat och efterlängtat test. Redan efter sommaren brukar vi få in frågor om det kommer något nytt jultest, vilket är glädjande, säger Helena Ahlkvist Johansson, belysningsexpert på Energimyndigheten.

Testet är en temperaturmätare på teknikutvecklingen och belyser energismart beteende i ett konkret sammanhang som de flesta människor har erfarenhet av.

–  Ser man till belysningsområdet i stort, och då menar jag mer allmänbelysning, så är vi mitt uppe i ett mycket spännande teknikskifte där vi som konsumenter behöver lära oss helt nytt sätt att köpa lampor. Vi ska titta efter hur mycket ljus lamporna ger som visas i lumen (lm) istället för hur mycket effekt lamporna drar som visas i watt. Glödlamporna hade alla ett varmt ljus, de energismarta lamporna finns både med varmt och med kallt ljus, och de passar olika bra på olika ställen och i slutändan handlar det om vad just du föredrar, men helt klart är att det ger nya möjligheter, säger Helena Ahlkvist Johansson.

Generellt kan man säga att vi nordbor av tradition och säkert delvis kopplat till vårt klimat föredrar det varmare, lite rödare ljuset, men i köket till exempel vill många ha ett kallare, mer blåaktigt ljus som skapar fräschör. När det gäller utomhusbelysning finns det också många som gillar det lite kallare ljuset mot den vita snön, menar Helene Ahlkvist Johansson.

–  Det man ska tänka på är att det finns flera olika lampor som alla är energismarta och att det finns bra lampor för alla olika användningsområden. Om man inte är nöjd med lamporna ska man gå tillbaka till butiken och klaga. Gamla utbrända lampor ska lämnas till kommunens miljöstation i speciella kärl avsedda för lampor.

Några tips inför jul:

• När du köper ny elljustsake eller ljusslinga välj modeller som har LED-lampor
• Byt till led-lampor i dina elljusstakar
• Även med energismart belysning lönar det sig att släcka när du inte behöver ljuset
• Har du glödlampor i elljusstaken eller julgransslungan fortfarande så anslut staken eller ljusslinga till en timer som släcker automatiskt.
• Andra tips i julstöket är att passa på att laga flera saker i ugnen när den ändå är igång
• Använd köksfläkten med måtta om du har en utsugsfläkt eftersom den blåser ut mycket uppvärmd inomhusluft
• Byt tätningslister vid ytterdörren för att minska kalldraget
• Värm glöggen i mikron istället för på plattan
• Diska i diskmaskin istället för förhand.

I en ny rapport jämför Svensk Fastighetsförmedling hur många kvadratmeter bostadsrätt man får för en miljon kronor över hela Sverige. Och skillnaderna är stora. Flest kvadratmeter bostadsrätt får man i norrländska Härnosand, där en miljon kronor ger 336 kvadratmeter.

Dyrare är det i huvudstaden, som är landets dyraste kommun. För en miljon kronor får man närmare 20 kvadratmater bostadsrätt. Även i Stockholms omedelbara närhet är priset per kvadratmeter högt.

–  Genom att exempelvis flytta några få mil från Stockholm till Västerås kan du få fyra gånger så många kvadratmeter för 1 miljon. Och de Sundsvallsbor som är villiga att flytta fem mil till Härnösand kan öka sin boendeyta med över 200 kvadratmeter, säger Peeter Pütsep, vd på Svensk Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande.

Flest kvadratmeter för en miljon kronor:

1. Härnösand: 336 kvadratmeter
2. Lidköping: 207 kvadratmeter
3. Oskarshamn: 196 kvadratmeter
4. Boden: 190 kvadratmeter
5. Sandviken: 186 kvadratmeter

Minst kvadratmeter för en miljon kronor:

1. Stockholm: 20 kvadratmeter
2. Danderyd: 25 kvadratmeter
3. Solna: 26 kvadratmeter
4. Sundbyberg: 26 kvadratmeter
5. Lidingö: 27 kvadratmeter

(Källa: Svensk Fastighetsförmedling)

I många svenska bostadsrättsföreningar står lokaler tomma och oanvända. Men dessa utrymmen har ofta stor potential och kan visa sig vara guldgruvor. Det hävdar Thomas Meyer från Meyer inredning och produktion. Företaget jobbar med att köpa och fräscha upp lokaler till attraktiva lägenheter. Lokalerna kan vara allt från soprum eller verkstäder till råvindar eller förråd.

– Det är ett väldigt vanligt fenomen att bostadsrättsföreningar har lokaler som står tomma utan att något görs åt det. Ofta beror det på att föreningen inte tror att lokalen går att använda eller att man ser lokalen som en buffert som inte kostar något, men det stämmer inte, säger Thomas Meyer.

I andra fall vill eller orkar ingen i föreningen ta ansvar för att lokalen blir använd. Det är skrämmande, menar Thomas Meyer, och berättar att en förvandling av en tom lokal kan bli en lönsam affär för en bostadsrättsförening. En guldgruva som kan vara värd miljoner.

– Det finns stora pengar att tjäna i form av månadsintäkter och liknande. På samma sätt går man miste om detta om lokalen bara står tom. Dessutom innebär en försäljning kapitalintäkter i form av köpeskillingen, säger han.

Meyer inredning och produktion finns i nuläget i Stockholm, men har planer på att expandera till Göteborg. Tipset till en förening som funderar på att använda en ledig lokal är enkelt.

– Då bör föreningen vända sig till förvaltaren och oss för ett möte. Därefter sker en bedömning, följt av ett anbud. Vi sköter alla kontakter med myndigheter när det kommer till bygglov och tillstånd, säger Thomas Meyer.

Hans erfarenhet är att i de allra flesta fall är det möjligt att förvandla en tom lokal till en attraktiv lägenhet.

Bostadsmarknaden blir allt hetare och synen på marknaden är mer positiv än på länge. Det visar SEB:s Boprisindikator för november som presenterades tidigare i veckan. Nivån är den högsta på sex år.

Boprisindikatorn har genomförts varje månad sedan mars 2003 och utförs av Demoskop på uppdrag av SEB.

64 procent tror på stigande priser under nästa år, en ökning med två procent sedan motsvarande mätning i oktober.

– Bostadsmarknaden blir allt hetare. Hushåll med stark framtidstro, starka balansräkningar och goda inkomster i kombination med låga räntor, lågt bostadsbyggande och stigande börskurser förklarar att Boprisindikatorn når sin högsta nivå på drygt sex år, säger SEB:s privatekonom Gunilla Nyström i ett pressmeddelande.

Samtidigt visar Skanskas bostadsrapport för 2013 att nybyggda bostadsrätter har haft bättre prisutveckling än äldre. Men det ser olika ut över landet. I centrala Stockholm har nybyggda bostadsrätter som köptes 2008 och såldes fyra år senare ökat med 22 procent, medan äldre bostadsrätter ökade i snitt med 18 procent. I Göteborg är motsvarande siffra för nybyggda bostadsrätter 26 procent och 24 procent för äldre.
Utvecklingen i Malmö däremot har varit mer ojämn och negativ under flera år, både när det gäller nybyggda och äldre bostadsrätter.