News

Funkar verkligen home styling?

Går det snabbare att sälja en bostad om den är stylad av en inredningsexpert? Och blir slutpriset högre om man ställer fram en skål med citroner eller hänger upp lånad konst på väggarna? För första gången har effekterna av home styling undersökts med hjälp av forskning.

Den amerikanska designpsykologen Sally Augustin har på uppdrag av Fastighetsbyrån undersökt om home styling verkligen fungerar. Resultaten, som baseras på vetenskaplig forskning, presenteras i rapporten Home styling – Använd designpsykologi för en snabbare försäljning och högre pris. Slutsatsen är att home styling fungerar, men endast om det används på rätt sätt.

– Som företeelse blir home styling generellt allt vanligare men dras ofta åt de extrema hållen. Med den här rapporten vill vi se vad forskningen säger om home styling för att få fram trovärdiga svar på vad som verkligen ger önskad effekt, säger Johan Vesterberg, presschef på Fastighetsbyrån i ett pressmeddelande.

I rapporten finns flera tips på hur människor som ska sälja sin bostad kan styla hemmet för att öka chansen för en lyckad försäljning. Miljön under visningen spelar en viktig roll.

– Bostadsköpare blir känslomässigt påverkade, både medvetet och omedvetet, av miljön på en visning vilket i sin tur har en effekt på köpbenägenheten. Home styling fungerar verkligen om man använder principerna på rätt sätt, säger Sally Augustin i ett pressmeddelande.

I rapporten talar Sally Augustin om tre principer för att lyckas med vetenskaplig home styling.

  • Det handlar om att ta reda på vem köparna är och anpassa stylingen efter dem. Bostadens funktioner måste lyftas fram så att spekulanterna kan föreställa sig hur det skulle vara att bo i lägenheten. Det är viktigt att bostaden inte är helt opersonlig men inte heller för privat.
  • Människor känner sig trygga i miljöer som kännetecknas av flexibilitet, överblickbarhet, tydliga uppdelningar samt måttlig visuell komplexitet. De flesta människor känner sig exempelvis tryggare i miljöer med småskaligt mönstrade tapeter än i rum med skrikiga färger och stormönstrade tapeter.
  • Färger, former och dofter kan påverka intrycket av ett hem, både psykiskt och fysiskt. En varm färg i hallen kan göra att hela lägenheten känns varm

Så lyckas du med homestyling (Fyra tips från rapporten):

  • Se till att färgers nyans, mättnad och ljusstyrka hör ihop i hela bostaden. Undvik helvitt och gult.
  • Använd naturliga material för att skapa ett lugn.
  • Undvik rörighet och blanda inte för många mönster.
  • Skapa tydliga avgränsade områden

Läs mer och ta del av rapporten på Fastighetsbyråns hemsida

Foto: Flickr.com (Mattias H)

Vilka trender gäller för 2015?

Snabbare affärer, låga räntor och urbanisering. Så kan bostadsmarknaden under 2014 kortfattat sammanfattas. Men hur ser trenderna ut inför 2015?

Lagom till årsskiftet har Hemnet sammanfattat de viktigaste trenderna under året som gick. Resultatet borde inte överraska någon.

– Vi märker att affärerna sker allt snabbare, annonserna försvinner fortare från nätet. Det beror på att efterfrågan har ökat, till följd av urbaniseringen, och att räntorna är låga. Låga räntor gör att vi kan låna mer av banken, säger Staffan Tell, pressansvarig på Hemnet.

Låt oss lägga 2014 till handlingarna och blickar framåt mot 2015. Vilka trender kommer dominera 2015?

– De låga räntorna kommer fortsättningsvis att spela stor roll. Riksbanken har ju sagt att 0-räntan ska gälla för en tid framöver och det bidrar till en uppåtgående trend på bostadsmarknaden, säger Staffan Tell.

Även urbaniseringstrenden kommer att tuffa på. Inflyttningen från landsbygd till stad är omfattande i hela landet.

– Vi gjorde en kartläggning nyligen och då visade det sig att Luleå ligger i topp när det gällde urbanisering. Inflyttningen gäller med andra ord inte bara till Stockholm, utan i hela landet. Sverige är för övrigt det land i EU som har starkast urbaniseringstrend, säger Staffan Tell.

Bostadsbristen lär också påverka marknaden, spår Staffan Tell. Idag bor många i den äldre generationen i stora lägenheter och under lång tid, medan många unga saknar bostad.

– En annan faktor är det osäkra parlamentariska läget. Hittills har det inte haft någon effekt på bostadsmarknaden, men det återstår att se hur mycket det drar ut på tiden och det kan leda till en osäkerhet.

Generellt märks ett växande intresse för bostäder i landet. Svenskarnas intresse för bostadsmarknaden är större än någonsin förr. Staffan Tell menar att det beror på tre faktorer.

– Priserna har stigit i princip oavbrutet sen 1990-talet, idag finns det en uppsjö med medier som fokuserar på vårt boende, och digitaliseringen har lett till att vi lättare kan surfa in på bostäder med hjälp av mobiler och surfplattor. Och intresset kommer sannolikt att fortsätta växa, säger han.

Hemnets kartläggning visar även att:

Under 2014 var måndagar den veckodag med högst söktryck.
Bostadsletandet är som mest intensivt vid niotiden på kvällen.
Till och med på julafton, förra årets absolut lugnaste dag, letade drygt hundra tusen personer boende på Hemnet.

Idéskrift ska göra årsredovisningar mer relevanta

Revisorernas branschorganisation FAR, Bostadsrätterna, HSB, Riksbyggen och Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC) har tagit fram en idéskrift för att underlätta årsredovisningarna för bostadsrättsföreningar.

Idéskriften innehåller konkreta och handfasta tips på hur bostadsrättsföreningars årsredovisningar kan göras mer relevanta så att de kan ligga till grund för viktiga beslut.

Initiativet föddes efter debatten om redovisningen i bostadsrättsföreningar och förbudet mot progressiva avskrivningar vid tillämpningar av redovisningsregelverket K2. Niklas Widebeck, ekonomichef HSB Riksförbund, betonar att skriften är ett viktigt steg mot tydligare årsredovisningar för bostadsrättsföreningar.

– Genom den här idéskriften skapas möjligheter till förbättrad information över föreningens ekonomi. Den ger ett bättre beslutsunderlag för såväl boende som blivande medlemmar i en bostadsrättsförening, säger han till Fastighetstidningen.

Ett viktigt fokusområde i skriften är att få bättre översikt över hur föreningarna tänker finansiera framtida utgiftsposter.

– Det krävs en genomgripande översyn av nuvarande regelverk. Endast så kan vi få ett regelverk som är tydligt och begripligt för konsumenter och bostadsrättsföreningarnas styrelser, säger Niklas Widebeck till Fastighetstidningen.

Läs idéskriften här

Så elsäkrar du julen

Levande ljus i all ära, julen är även tiden då vi storhandlar elektronisk belysning. Nu ska ljusslampor pryda fasader och slingor rama in julgranen. Men var uppmärksam på vilka produkter du köper för att se till att julen blir elsäker.

Varje år genomför Elsäkerhetsverket extra kontroller i julhandeln. Syftet är att upptäcka farliga elprodukter i den digra flora som finns i butikerna.

– Elsäkerhetsverket marknadskontrollerar elektriska produkter. Varje år testar vi 350 stycken. Därför är det naturligt att vi testar olika typer av julbelysningar. Det är en viktig typ av produkter under en kort del av året, säger Cia Edlund, informationschef på Elsäkerhetsverket, som i dagarna lanserar en ny hemsida i ämnet.

Under de senaste åren har Elsäkerhetsverket upptäckt elfel som resulterat i brand eller stötar. I vissa fall har testet resulterat i försäljningsförbud. Även årets kontroller visade allvarliga säkerhetsbrister i flera produkter.

– Testet visar att i år har många av julbelysningarna problem med transformatorerna. Dessutom är det flera av utomhusbelysningarna som tar in vatten, säger Cia Edlund.

Närmare hälften av alla produkter fick anmärkningar. Elsäkerhetsverket uppmanar alla konsumenter att vara noga med var de handlar, i juletid säljs julbelysning inte bara i fackhandeln utan även i livsmedelsbutiker och på stormarknader. Det gör att kunskapen kring elprodukterna kan variera kraftigt.

Utöver extra kontroller gör Elsäkerhetsverket en gemensam undersökning med Energimyndigheten.

Elsäkerhetsverkets checklista för julbelysning:

  • Kolla att sladd och kontakt inte har sprickor. Släng ljusslingor med trasiga lampor om du inte kan byta ut dem.
  • Använd aldrig en ljusslinga för inomhusbruk till granen utomhus.
  • Utomhus – tänk på att placera sladden så att inte fordon kan köra över den och att den ska vara skyddad med jordfelsbrytare.
  • Tänk på att skarven bör placeras högt så att vatten inte kan rinna utmed kabeln och in i kontakten. Genom att skydda skarvkontakten minimeras risken att fukt tränger in.
  • Byt ut trasiga lampor och var noga med att den nya lampan har den spänningstålighet (V) som krävs för produkten.
  • Installera en fast eller portabel jordfelsbrytare som bryter strömmen vid olika typer av fel. Se till att placera sladdar så barn eller husdjur inte kan slita i eller gnaga på sladden.
  • Var en aktiv konsument när du handlar. Ställ frågor och handla i en affär där personalen vet vad de säljer.
  • Var extra noga när du handlar och köp från svenska webbplatser. Var uppmärksam på webbplatser som ser svenska ut men inte är det.

Veckobokning ny funktion på Egrannar

Veckobokning är en efterlängtad funktion på Egrannar. Den fungerar på precis samma sätt som dygnsbokning, men man bokar per veckonummer istället för per datum.

Användningsområdena tror vi framförallt är för att fördela praktiska arbetsuppgifter som snöskottning, gräsklippning, trappstädning eller andra uppgifter där man har var sin vecka.

Testa gärna funktion och hör av dig till oss och berätta vad du tycker om veckobokningen!

Elaka mäklaren: Oväntat besök på toaletten

Det måste ha varit den bastanta äldre damen som gjorde det. Jag är nästan helt säker. Hon var en av de första som kom till visningen av den fina tvåan i 30-talshuset i Årsta. När hon kom var hon sammanbiten och bestämd. Nej, hon ville inte ha något prospekt. Nej, hon ville inte skriva upp sig. Hon skulle bara titta.

Jag lät henne gå runt och kika i sin egen takt och ägnade mig åt övriga spekulanter. Det var packat med folk. Det var verkligen en ljus och fin tvåa med bra takhöjd. Att det fanns hiss gjorde också att i princip vem som helst, ung som gammal, kunde trivas i den.

Efter en kvart så dök hon i vardagsrummet, gick direkt och satte sig i soffan och pustade ut. Hon såg helt lugn och avslappnad ut nu och verkade må mycket bättre.

-Ursäkta, håller stambytet på fortfarande? De står i prospektet att det är klart, undrade en kille i 30-årsåldern.

-Nej, stambytet är klart sedan länge, hurså?

-Det luktar så konstigt inne på toaletten. Är det något fel på avloppet?

Jag följde med honom till toaletten och mycket riktigt. Att det luktade konstigt var inte en överdrift. Det luktade som om en grävling självdött bakom badkaret.

Som mäklare lånar man i princip aldrig ut säljarens badrum. Absolut inte. Enda undantagen är om ett litet barn måste gå och inte klarar hålla sig. En gång har jag lånat ut till en äldre person som hade svårt att hålla sig och verkligen behövde gå.

Det finns emellertid de som inte frågar om lov. De är ute och går på stan. Plötsligt kommer på att de behöver gå på toaletten, ser visningsskylten på gatan och smiter in på visningen. De ska ”bara titta” och passar sedan på att låsa om sig på toaletten i ett obevakat ögonblick.

Jag förstod vad som hänt, men det är inte en enkel sak att förklara för en spekulant. Toaletter kan vara känsligt att prata om. Lite som ens partner. Man förstår förståndsmässigt att man inte är den första, men man vill inte att någon påminner en om det.

-Stambytet är klart, men man kanske har provtryckt stammarna? föreslår jag, utan att gå in på hur den ”provtryckningen” förmodligen gått till.

Den bastanta damen sitter lugnt kvar i soffan och tittar intresserat på alla spekulanter. När visningen är klar så reser hon sig och går utan att säga hej då.

Hur det gick? På andravisningen kom de flesta heta spekulanterna från första visningen men inte den bastanta damen. Nu var det inget problem med avloppslukt. Det blev en bra budgivning med tre budgivare kvar på slutet. Det var en journalist på en av våra större dagliga tidningar som till slut blev den nya lyckliga ägaren.

 

 

Till salu-skylt t vElaka mäklaren – Jag jobbar som mäklare i en större stad i Sverige. Här berättar jag sanna historier om min och mina kollegors vardag.

 

 

Foto: Byggfabriken, https://www.flickr.com/photos/byggfabriken/

Majoritet av Egrannars användare hälsar på grannen

En stor majoritet av Egrannars användare hälsar alltid på sina grannar i trapphuset, samarbetar kring olika projekt och är överlag nöjda med det gemensamma engagemanget i huset. Det visar en färsk enkätundersökning som Egrannar gjort.

Vi på Egrannar var nyfikna på hur det låg till med nivån på grannsamarbetet hos våra användare. Därför skickade vi får ett par veckor sedan ut en enkät på temat.

Resultatet visar att en trevlig stämning i trapphuset är viktigt för många. De flesta hälsar nämligen på sina grannar i trapphuset, hela 80 procent säger att de alltid hälsar på grannen och 13 procent hälsar i stort sett alltid. En liten andel, runt 1,5 procent, hälsar bara i undantagsfall.

Diagram 1

I enkäten frågade vi också om våra användare brukar samarbeta med grannarna kring olika projekt i sina fastigheter. Även här fanns ett stort engagemang. 65 procent säger att de brukar samarbeta. Men samtidigt medger nästan en fjärdedel att de inte samarbetar.

Nio av tio sa att städning av gemensamma utrymmen är den absolut vanligaste aktiviteten att samarbeta kring. Andra populära sätt att umgås grannar emellan är i samband med festligheter, så som grillning eller kräftskiva. En del föreningar samarbetar också när det kommer till att pynta upp fastigheten inför jul och påsk.

Diagram_F3_141211

Samverkan kring inbrott brukar ofta vara vanligt i villaområden, men hur ligger det till med den saken i bostadsrättsföreningar? Intresset för den här typen av aktivitet är förhållandevis svalt. Knappt en fjärdedel svarade att de samarbetar kring brottsförebyggande åtgärder. Gällande brandskydd är motsvarande siffra 21 procent, och samarbete för barnskydd ligger på ynka 8 procent.

Diagram_F4_141211

Men hur tänker våra användare kring nivån på det gemensamma engagemanget i sina föreningar? Jo, det visar sig att 66 procent tycker att det är en lagom nivå på samarbetet, medan 24 procent tycker att det att det är för torftigt på den fronten. Ingen tycker, inte helt överaskande, att det är för mycket engagemang.

Klicka här för att ta del av enkätsvaren

Förvaltningsbolag – så här fungerar det

Funderar ni på att ta hjälp med fastighetens skötsel eller ekonomi? Då gäller det att välja rätt förvaltningsbolag. Här tipsar Mikael Dimadis, förvaltningschef på Einar Mattsson Byggnads AB, om vilka krav ni ska ställa.

Att ta hand om en fastighet och bostadsrättsförening innebär ett stort ansvar och många arbetsuppgifter. Allt från att städa trappor, byta glödlampor och köpa in korv inför gårdsfesten, till att ta in avgifter från medlemmarna, betala låneräntor och renovera fasaden.

En del tar föreningens medlemmar och styrelse självklart själva hand om, medan annat kanske skulle kunna tas om hand av ett förvaltningsbolag – och göra livet lättare för de boende. När porten inte går igen ordentligt, eller när snö behöver skottas bort runt huset – tänk att kunna ringa till fastighetsskötaren!

Som med så mycket annat är det förstås en fråga om ekonomi. Har din förening råd att lägga ut hela eller delar av skötseln på ett förvaltningsbolag – eller kan det kanske rentav löna sig i längden att göra just det?

Mikael Dimadis, som arbetat som förvaltningschef på bygg- och förvaltningsentprenadbolaget Einar Mattsson Byggnads AB sedan 2012, vill först påpeka att styrelsen och styrelsens medlemmar har ett fastighetsägaransvar – ett särskilt ansvar enligt lag.

– Det handlar I första hand om att säkerställa husets tekniska funktioner – hissar och fläktar, till exempel –men också att arbeta systematiskt med att förebygga risker för brand, säger Mikael Dimadis.

När man har klart för sig vad man som bostadsrättsförening är skyldig att hålla ordning på, bör man ställa sig frågan: Vilka kunskaper sitter vi i styrelsen på själva kring detta? Finns det en ekonom i styrelsen? Någon med erfarenhet av fastighetsskötsel sedan tidigare?

– Självklart ska man dra nytta av den kompetens som finns, säger Mikael Dimadis.

Han tycker också att man ska ta sig en funderare på vilken roll bostadsrättsföreningens styrelse ska ha:

– Vill man vara med och sköta mycket av det operativa själv? Eller vara en strategisk styrelse, som handlar upp en duktig förvaltare – och själv styra mer långsiktigt?

För att kunna drivas av en strategisk styrelse krävs det att föreningen har en stark ekonomi i botten. För mindre föreningar, med 20–30 lägenheter och kanske också låga avgifter, kan det vara tufft att få ihop ekonomin för att anlita en förvaltare.

– Men i en förening med 100 lägenheter eller mer finns det oftast en ekonomi i grunden som tillåter att man köper upp den här tjänsten. Och då finns också förutsättningar att vara den strategiska, långsiktiga styrelsen, säger han.

Vad ska man tänka på vid upphandling av förvaltningsbolag?
– ”Vem som helst” kan gå in under ett år och ställa till mycket oreda. Det avgörande för en fastighets välbefinnande är de långsiktiga förvaltningsbesluten. Därför är det viktigt att kolla vilken erfarenhet leverantören har av just långsiktig bostadsförvaltning. Kolla hur länge de har haft sina kunder, säger Dimadis.

Grundregeln är att ta in flera offerter och se till att få svar på samma frågor i alla offerterna. Sen finns det två stora områden man alltid ska ställa lite extra frågor om vid upphandling av förvaltare, enligt Dimadis. Den första handlar om föreningens budget som helhet.

– Fråga er själva: Vilka är de stora kostnaderna att som styrelse prioritera att jobba med?

Dimadis erfarenhet är att energiförbrukningen – värme, ventilation, vatten – brukar vara en av de största kostnadsposterna.

– I nästan alla fastigheter, oavsett ålder, finns ett arbete att göra inom energioptimering. Om man inte sitter med den expertisen själv i styrelserummet, och ska handla upp tjänsten, behöver man undersöka hur förvaltaren driver frågan om energioptimering.

Nästa stora område handlar om planering av underhållsprojekt.

– Byte av fönster, tak eller fasad måste ske i tid. Det handlar om stora kostnader, som kan bli ännu större om man väntar för länge. Man behöver alltså en leverantör som har erfarenhet av att driva underhållsplanering på ett strukturerat sätt.

Vad kan det kosta att ta hjälp med förvaltningen?
– För totalförvaltning – både ekonomisk och teknisk förvaltning – ligger priset idag hos oss någonstans mellan 40 och 60 kronor per kvadratmeter och år. Det handlar då om ett grundpaket. Sedan kan det tillkomma en del saker beroende på fastighetens beskaffenhet och skick.

Om man har bestämt sig för att köpa in både ekonomisk och teknisk förvaltning – ska man köpa från samma ställe, eller från olika?
– Vi rekommenderar totalförvaltning. Då har man en part att vända sig till i alla förvaltningsfrågor..

Vad ska man absolut INTE ta hjälp av ett förvaltningsbolag med?
– Kontakten med medlemmarna.

Varje styrelsemedlem är vald av medlemmarna att representera dem. Det förtroendet måste man ta på fullt allvar. Här är kommunikation oerhört viktigt, menar Dimadis.

– Under året ska man kommunicera med medlemmarna om vad som pågår, vem som gör vad i styrelsen, vad som händer framåt. Kommunikationen ska man som styrelse fokusera mycket på. Men kommunikation i förvaltningsfrågor, till exempel felanmälan, ska man se till att få hjälp med från sin förvaltare.

TIPS inför upphandling av förvaltningsbolag:
• Dra nytta av kompetensen i styrelsen.
• Fundera på vilken roll styrelsen ska ha: Operativ eller strategisk?
• Håller ekonomin?
• Fokusera på de stora budgetposterna, där ni har mest att tjäna på att bli effektivare. Var skulle ni tjäna på att ta in hjälp?

TIPS vid upphandling av förvaltningsbolag:
• Ta in flera identiska offerter.
• Har de erfarenhet av långsiktig fastighetsförvaltning? Hur länge har de haft sina kunder?
• Hur arbetar de med underhållsplanering?
• Hur driver de frågan om energioptimering?
• Sköt all medlemskommunikation själva.

FAKTA om förvaltningsavdelningen hos Einar Mattsson Byggnads AB:
• Förvaltar bostads- och kommersiella fastigheter, egna och andras, i Stockholm.
• Åtar sig föreningar med mellan 100 och 200 lägenheter eller större.

Grannsamverkan mardröm för tjuven

Varje år drabbas tusentals människor av bostadsinbrott. Den siffran kan sjunka drastiskt om grannarna samverkar för att förhindra brott, betonar Annika Brändström, vd för Stöldskyddsföreningen.

Stöldskyddsföreningen är en flera aktörer bakom initiativet Grannsamverkan, som är en metod som bygger på att grannar och närpolis samarbetar för att minska brottsligheten (de så kallade vardagsbrotten) och öka tryggheten i bostadsområdet.

Metoden går ut på att de boende håller extra koll på sina grannars bostäder och på vilka som rör sig i bostadsområdet.

– Är det någon i trapphuset du inte känner igen? Ställ frågor, vem ska du träffa och så vidare. Det värsta en tjuv vet är nyfikna grannar, säger Annika Brändström, vd för Stöldskyddsföreningen.

Det handlar även om att grannar hjälper varandra att se till så att lägenheten ser bebodd ut när någon är på semester. Till exempel genom att gå in och tända och släcka lampor vid oregelbundna tider, ta in post och parkera om bilen.

Vad ska man som granne göra om man ser någon bryta sig in eller förstöra något?

– Vårt råd är att alltid ringa polisen. Man vet aldrig hur personen/personerna reagerar om man själv griper in. Det bästa är att ringa polisen. Möjligen kan man försöka att uppehålla tjuven efter att man ringt polisen. Det beror på situationen, säger hon.

Enligt Brottsförebyggande rådet, BRÅ, är risken för inbrott 26 procent lägre i områden där grannarna och polisen samverkar på det här sättet för att förebygga brott.

Hur går man tillväga för att starta Grannsamverkan?

– Det enklaste är att ringa det lokala poliskontoret, telefonnummer 114 14. Polisen ansvarar för att starta samverkan med inblandade aktörer. Det finns även information på hemsidan samverkanmotbrott.se, säger hon.

Polisen ansvarar också för att genomföra en kortare utbildning för kontaktombuden där även boenden i vissa fall medverkar. Även kommunen och försäkringsbolag kan medverka vid utbildningen för att ge förebyggande information. Det delas även ut skyltar och dekaler med ”Grannsamverkan” som ska sättas upp i området i brottsförebyggande syfte.

– Skyltarna kan sättas upp i trapphuset, på lägenheternas ytterdörrar, på gården och så vidare, säger hon.

Foto: Flickr.com (Kenny_lex)
Foto: Flickr.com (Kenny_lex)

Andra saker de boende kan göra för att förebygga brott är att se över skalskyddet, det vill säga alternativa vägar in som till exempel fönster och balkonger.

– Folk köper bostäder för miljoner men är inte så noga med att ha ordentliga lås på balkongdörrar och fönster. Det kan vara värt att lägga en liten slant på det. Samt att ha dekaler på såväl fönster och balkongdörrar, säger hon.

– Är man nyinflyttad kan det även vara läge att byta lås. Man vet aldrig var den förra ägarens nycklar har tagit vägen, säger hon.

Sedan är ett allmänt råd att inte skriva på Facebook när man ska åka bort på semester.

I konceptet Grannsamverkan kan det även ingå att ordna med belysning utanför fastigheten så att grannar får bättre uppsikt om vad som händer.

Läs mer om Grannsamverkan:

Samverkan mot brott

Polisen

Brottsförebyggande rådet, BRÅ