News

Alla nya bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde ska amorteras med två procent per år. När det är klart krävs det att lånet amorteras med en procent ned till 50 procent av bostadens värde, enligt Finansinspektionen. ”Kravet riskerar att orsaka kris på fastighetsmarknaden och stänga ute unga från bostadsmarknaden”, säger Mats Lindbäck, Bostadsrätterna.

Nyligen drog Bankföreningen tillbaka sin rekommendation om att alla nya bolån med en belåningsgrad över 50 procent av bostadens värde måste amorteras. Detta efter att Konkurrensverket ifrågasatt Bankföreningens krav ur konkurrenssynpunkt.

När Konkurrensverket blandade sig i frågan var Bankföreningens chefsekonom Johan Hansing snabb med att sia om ett lagstiftat amorteringskrav.

– De (reds anm: Finansinspektionen) har varit positiva till självreglering. Men nu är det inte lika självklart att man kan gå vidare på det spåret. Och då måste man diskutera andra alternativ, som exempelvis lagstiftning, sade han till Di.

Och precis så verkar det bli. I tisdags kom regeringen, Riksbanken, Finansinspektionen och Riksgälden överens om tuffare amorteringskrav för hushållen. Alla nya bolån med en belåningsgrad över 70 procent ska amorteras med två procent per år. Därefter ska lånet amorteras med en procent ned till 50 procent av bostadens värde.

Bakgrunden är en oro för en bostadsbubbla som spricker och lämnar hushållen med stora skuldberg. De senaste femton åren har exempelvis bostadspriserna ökat med mellan fyra och sex gånger så mycket som hushållens disponibla inkomster, uppger Nordeas ekonomer.

”Det är hög tid att trycka på bromsen så att skulduppbyggnaden hejdas. De åtgärder som kommer att krävas är måhända inte alltid populära men det kommer inte att bli lättare längre fram – särskilt inte den dag då räntan stiger”, skrev riksbankschefen Stefan Ingves nyligen på DN Debatt.

Men alla jublar inte över de hårdare amorteringskraven. Skärpningen skulle innebära att nya bolånetagare kommer att få räkna med kraftigt höjda månadskostnader, betonar Mats Lindbäck, informationschef på Bostadsrätterna.

– Jag har svårt att se vad skärpningen ska göra för nytta. Bankerna har redan idag oerhört tuffa krav och kontroller på de som ska låna pengar. Bostadssituationen är ofta hopplös för den som inte har någon i sin närhet som kan hjälpa till med kapital, säger han.

Mats Lindbäck tycker att det är orättvist att de som står utanför bostadsmarknaden, ofta unga människor, ska tvingas ta smällen för de skenande bostadspriserna. Enligt honom är det uppenbart att problemet har uppstått på grund av att det har byggts och fortfarande byggs för lite bostäder. Det rimliga vore att bygga mer, och snabbare, betonar han.

– Jag tycker att kraven är fel och kommer vid sämsta möjliga tidpunkt. De riskerar att orsaka kris på fastighetsmarknaden, vilket innebär att pågående byggen riskerar att fördröjas. Detta i ett läge när vi är i akut behov av nya bostäder, inte färre. Hårdare amorteringskrav är inte bra för samhället. Folk som erbjuds jobb i expansiva storstadsregioner tvingas redan idag tacka nej eftersom de inte kan köpa en första bostad, och hyresrätter finns ju inte, säger han.

Vilka berörs av de tuffare amorteringskraven?

De nya reglerna omfattar bara nya bolånetagare. Enligt Finansinspektionen skulle det vara ett för stort ingrepp att gå in i redan existerande kontrakt, uppger Di.se. Dessutom ska de nya reglerna utformas så att det inte skapas inlåsningseffekter för den som till exempel byter bank. Hur regleringarna ska se ut är oklart.

Enligt Finansinspektionens chef Martin Andersson ska kraven ha ett mått av flexibilitet så att bankerna kan ta hänsyn till arbetslöshet, sjukdom och andra omständigheter som kan påverka betalningsförmågan. Men exakt hur reglerna kommer att se ut är fortfarande oklart.