News

Så brandsäkrar du julen

2015-12-10
Datum: | av Jakob Stenberg

Julen är här. Mörkrets intåg ökar användandet av ljus i alla dess former. Egrannar hjälper dig att brandsäkra ledigheten.

Ljusstakar ska letas fram i förrådet, ljusslingor dekorera fasaden, adventsstjärnor pryda fönstren, och levande ljus öka mysfaktorn i hemmet. Julen är en högtid för ljus i alla dess slag, men medför att risken för brand ökar avsevärt. Varje dag brinner det i 17 hem och allra mest brinner det under december.

Anticimex har tagit fram en enkel checklista för levande ljus. Allra viktigaste är det givna – släck alltid ljus när du lämnar rummet och var uppmärksam på var du placerar ljusen. Dessutom bör du inte använda ljusstakar av brännbart material, undvik mossa i ljusstaken och se till att inget husdjur kommer i närheten av elden.

Det kan även vara bra att kolla igenom andra typer av ljus i bostaden, tipsar Anticimex. Använd lågenergilampa för att undvika överhettning och säkerställa att ljusslingan i trädgården är godkänd för utomhusbruk. Och glöm inte att kolla om sladdar och kontakter har några sprickor.

Numera huggs granarna tidigare än förr, vilket medför att de blir torra tidigare, betonar Brandsskyddsföreningen. När granen är köpt bör du därför såga av några centimeter av stammen för att vatten ska släppas igenom, ställ granen i svalt utrymme, se till att granen står i vatten hela tiden och låt den inte stå i närheten av element eller öppen spis. Undvik alla former av levande ljus i och i närheten av granen och placera inte tomtebloss på någon gren. Hur vackert och sprakande det än må vara.

Brandsskyddsföreningen betonar även vikten av inte bara införskaffa ljus och dekorationer i juletid, utan även tre nödvändiga saker: pulversläckare, brandvarnare och brandfilt. I en större bostad kan flera brandsläckare krävas, om bostaden har flera våningar bör varje våning var utrustad med en brandvarnare och brandfilten utgör ett bra komplement till brandsläckaren.

Så stor ersättning får BRF-styrelserna

2015-12-07
Datum: | av Daniel Mellwing

Många bostadsrättsföreningar har svårt att få medlemmarna att engagera sig i styrelsen. Vissa föreningar försöker öka engagemanget genom att betala ut ett arvode till styrelsemedlemmarna. Snittarvodet i landets föreningar ligger på 8 786 kronor per år, visar en undersökning av Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC.

73 procent av alla styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar får ersättning, visar en kartläggning som SBC har gjort bland 2 500 bostadsrättsföreningar i landet. I snitt ligger arvodet på 8 786 kronor per år.

– Är man med i styrelsen bör man vara beredd på att arbeta ideellt, så styrelsearvodet ska ses som en uppskattning för prestationen snarare än en timlön. Vi på SBC tycker dock att det är bra att ge ett rimligt arvode eftersom vi anser att styrelseengagemanget ska premieras. Ska man nämna en riktlinje som många föreningar följer så är det cirka 1 000 kr per lägenhet och år, säger Helena Gustavsson, chefekonom på SBC.

I Stockholm är snittarvodet för en styrelsemedlem högst i landet, strax över 10 000 kronor per år. I Västerås är snittarvodet nästan 4 000 kronor lägre per styrelsemedlem.

Var produceras din el?

2015-12-03
Datum: | av Jakob Stenberg

Var elen produceras är viktigt för oss svenskar, men många har ingen aning om var deras el egentligen kommer ifrån.

Vi svenskar är måna om att vår el ska vara grön och bidra till ett hållbart samhälle. Hela sju av tio tycker att det är viktigt hur elen produceras.Två av tre vill ha ett förnybart alternativ och mer än en tredjedel skulle helst vilja ha solkraft, om det är möjligt.
Men bara hälften vet var deras el kommer ifrån.

Det visar en ny undersökning som opinionsundersökningsföretaget Novus gjort på uppdrag av Fortum. Syftet med undersökningen är att kartlägga hur svenskarna ser på olika slags energikällor, i undersökningen har tusen hushåll frågats.

– Vår undersökning bekräftar att två av tre vill ha ett förnybart alternativ samtidigt som knappt hälften, fler i storstäderna, är osäkra på hur deras el egentligen producerats. Vi vill att hushållen ska kunna ha gott samvete över sin elanvändning av flera skäl. Det viktigaste är att elanvändning är en förutsättning för ett hållbart samhälle, inte tvärtom som det ofta framställs i debatten. Beslutet att ge vattenkraft också till alla kunder som inte gör ett aktivt val blir därmed ett sätt skapa trygghet, säger Fredrik Landahl, vd för Fortums elhandelsbolag i Sverige, i ett uttalande.

 

 

Foto: bara.jag

Foto: Flickr.com(News oresund)

Unga bostadsägare oroliga för stigande månadskostnader

2015-11-30
Datum: | av Daniel Mellwing

14 procent i åldrarna 18-30 uppger att de skulle tvingas flytta om deras månadskostnad för boendet ökade med 1 000 kronor. Det visar en undersökning av Svensk Fastighetsförmedling, där omkring 3 000 personer har intervjuats.

Var tredje svensk tror att bolåneräntorna kommer att stiga kraftigt. Fyra av tio tror dessutom att räntorna kommer att stiga med minst två procent inom tre år. Det visar en undersökning av Svensk Fastighetsförmedling. Tre av fyra bostadsägare är dock inte oroliga för en höjd bostadsränta.

Men undersökningen visar att det finns en oro bland vissa grupper av svenskarna för hur man skulle klara ökade bostadskostnader. 14 procent i åldrarna 18-30 uppger att de skulle tvingas flytta om deras månadskostnad för boendet ökade med 1 000 kronor. Skulle månadskostnaden öka med 3 000 kronor uppger 43 procent av de unga vuxna att de skulle tvingas flytta.

10 procent av de som är mellan 51 och 65 år uppgav att boendekostnaden inte kan öka överhuvudtaget om de ska ha en chans att bo kvar. Däremot, 19 procent av de i åldersgruppen 31-40 år skulle ha råd att bo kvar även om månadskostnaden för boendet ökade med 9 000 kronor eller mer.

– Beredskapen för stigande boendekostnader är generellt hög bland svenskarna och de som kan har redan tagit höjd för både räntehöjningar och amorteringskrav. Att unga oroar sig mest för stigande kostnader är inte särskilt förvånande. Många av dem har inte hunnit samla på sig en buffert för ökade utgifter, säger Tanja Ilic, vd på Svensk Fastighetsförmedling, i en kommentar.

Foto: Flickr.com(News oresund)

Elaka mäklaren: Spekulanten varje mäklare fruktar

2015-11-28
Datum: | av Elaka Mäklaren

Den som köper en bostadsrätt har undersökningsplikt och kan inte åberopa sådana fel som borde ha upptäckts vid en besiktning.

-Du, är det okej om jag kollar så det inte är bakfall i badrummet, undrar pappan till en av spekulanterna.

-Visst, gör det säger jag, utan att inse vad jag just gett mannen tillstånd till.

 

Jag skulle sälja en fin liten etta på Kungsholmen i Stockholm. Huset var en välskött fastighet från 20-talet. Lägenheten hade gasspis och tvåfasig hushållsel. Säljaren hade renoverat en del och bland annat lyckats klämma in en tvättpelare i en garderob bredvid köket och kopplat in sig på det avloppet och satt in ett väldigt snyggt kylsskåp i köket.

Visningen är välbesökt och på slutet, när den håller på att tunnas ut dyker den konstellation som varje mäklare fruktar upp: En ung kvinna som ska köpa sin första lägenhet och hennes otekniska pappa som är med för att se till att allt blir rätt.

Under tiden så undrar den unga kvinnan hur det är med fönstren, om de är lätta att putsa?

-Jo, det är nya moderna fönster som föreningen satt in för att minska värmeförlusterna så de bör vara enkla att putsa, svarar jag.

 

-Pappa! Ropar flickan, Kom och hjälp mig med fönstren. Vi måste kolla hur man putsar dem!

Pappan kommer springande och börjar dra i fönstren. Moderna fönster kan vara lite knepiga att få upp. Det är spärrar och hakar, men till slut lyckas de vända fönstret så att det hamnar i putsposition.

En annan spekulant kommer då bort till mig och frågar varför duschhandtaget ligger på golvet och sprutar ut vatten på golvet i badrummet. När jag kommer dit ser jag vad ”kolla bakfall” innebär. Pappan har lagt duschen på golvet för att försöka dränka golvet så att han ska kunna se om det samlas vatten någonstans men dels står ju badkar och badrumsskåp i vägen så det blir svårt att se och dels så har slangen vridit sig på grund av vattentrycket så den har sprutat ut vatten i hallen under flera minuter.

Då går strömmen och det blir becksvart i lägenheten. Jag famlar mig fram i mörkret och lyckas stänga av vattnet. Eftersom man förstås tar av sig skorna på visningen blir jag dyngsur om fötterna.

När jag kommer utklafsande i köket möter jag pappan som triumferande påpekar att elen verkar vara väldigt dålig. Kör man vattenkokaren, kaffebryggaren, mikron, dammsugaren, tvättmaskinen och öppnar frysen så att den kör på max så går propparna!

-Nej, den här lägenheten ska vi inte ha, säger pappan till sin dotter, kom så går vi.

På vägen ut ropar pappan till mig. ”Fönstren verkar vara trasiga. De var väldigt tröga och de går inte att stänga ordentligt.” De har missat att lossa en av spärrarna så fönstret hade varit låst i putsläget och de måste ha använt rejält med kraft för att lyckas böja beslagen.

-Pappa, det är blött på golvet utropar sedan den unga kvinnan när de kommer ut i hallen.

-Ja, det måste vara ett fruktansvärt bakfall i badrummet. Tur att jag kollade det så noga, säger pappan nöjt.

 

Det sista jag hör av dem är den unga kvinnan som säger:

-Vilken tur att du var med pappa!

 

Hur det gick? Turligt nog så hade det varit en bra visning innan den dynamiska duon dök upp så vi fick en bra budgivning och en lycklig köpare, men det var lite svettigt att förklara för säljaren vad som hänt och sedan få tag i hantverkare som kunde reparera fönstren. Reparationen gick på min mäklarförsäkring.
Till salu-skylt t vElaka mäklaren – Jag jobbar som mäklare i en större stad i Sverige. Här berättar jag sanna historier om min och mina kollegors vardag.

 

Foto: Nicklas Lindqvist, www.flickr.com/photos/nikkelindqvist/

Emma Bergstedt

”Det är viktigt att ställa frågor”

2015-11-27
Datum: | av Henrik Nygren

Med Egrannar slipper styrelsen i brf Kampanillen springa i trappor. Dessutom öppnar det upp för att komma ifrån envägskommunikation från styrelsen till att skapa samtal mellan styrelse och medlemmar. Det berättar Emma Bergstedt, styrelsemedlem. 

Hur kommer det sig att ni valde Egrannar?

– Vi behövde en plattform för föreningen där vi kunde kommunicera med varandra. Och då på ett sätt som innebar att vi inte behövde lägga lappar i medlemmarnas brevlådor.

Emma Bergstedt berättar att en person i föreningen först skapade en Facebooksida för föreningen. Men det visade sig att det var ganska många, bland annat några i styrelsen, som inte hade Facebook och inte heller var intresserade av att skapa konton där.

– Så då tittade vi på andra alternativ och valde därför Egrannar. Jag testade att göra en sida och det visade sig vara enkelt.

Varför kände ni att det var dags att ta klivet in i den digitala världen?

– Det är såklart omständligt att behöva springa i alla trappuppgångar och dela ut lappar. Men det är inte bara det. Om man gör på det mer traditionella sättet är det en envägskommunikation, det är bara vi i styrelsen som informerar. Genom att använda Egrannar kan man istället kommunicera med varandra.

Vad kan man tänka på för att få igång en sådan kommunikation?

– Jag tror det är viktigt att man ställer en fråga på en anslagstavla på Egrannar om man vill ha ett svar och få igång en diskussion.

Vad har ni för planer för er sida på Egrannar framöver?

– Jag har nyligen gjort två nya sidor, en där alla dokument som har att göra med föreningen kommer att samlas, och en för bilder där jag tänkt att alla medlemmar kan lägga upp foton på våra hus och från våra aktiviteter.

Egrannar har utsett årets julglögg

2015-11-26
Datum: | av Daniel Mellwing

Nyligen bjöd Egrannar in representanter från bostadsrättsföreningar till ett glöggmingel där det även genomfördes ett glöggtest. Svaren har analyserats och glöggen ni ska dricka i december är Blossa Trestjärnig rödvinsglögg spetsad med cognac.

Egrannar bjöd nyligen in till ett glöggmingel där styrelsemedlemmar från olika bostadsrättsföreningar fick möjlighet att utbyta erfarenheter med varandra, alltifrån tips på hantverkare till hur man löst olika styrelsefrågor diskuterades. Under kvällen gjordes även ett glöggtest som genomfördes på följande sätt:

Åtta glöggar provsmakades, fem röda och tre vita. Varje glögg bedömdes utifrån doft, smak och helhetsintryck. Glöggarna betygsattes på en skala 1-5.

Nu har Egrannar analyserat svaren från de 13 deltagarna och årets bästa glögg är Blossas Trestjärniga rödvinsglögg spetsad med cognac. Den fick ett sammanvägt betyg på 4,17 av 5. Vinnarglöggen beskrevs bland annat som ”lagom söt”, ”bra eftersmak”, ”spritig men god”. Dessutom berömdes flaskans design.

På delad andraplats hamnade Blossas vita starkvinsglögg och Vinfabrikens äppelglögg med snittbetyget 4,1 av 5. Den minst uppskattade glöggen var den tyska glöggen Katzenhütte Glühwein (1,75 i betyg). Den fick bland annat omdömena ”det här är inte glögg”, ”passar i skidbacken men ej på glöggbjudningen” och ”mer nostalgi än smak”.

Hela glögglistan (högst betyg överst)

  1. Blossa trestjärnig glögg spetsad med cognac
  2. Äppelglögg från Vinfabriken och Blossa starkvinsglögg (vit klassiker)
  3. Goder aftonglögg vit vinglögg
  4. Blossa starkvinsglögg röd
  5. Blossa 15 (årets glögg med Earl grey) och Tegner & son Ekologisk vinglögg
  6. Katzenhutte Gluwein (tysk glögg)

Vill ni själva anordna ett glöggmingel i föreningen? Ett glöggmingel är ett bra sätt att samla medlemmar i föreningen utan att det blir för mycket jobb i förväg. Bjuder man in till ett glöggmingel förväntar sig gästerna just det.

Här kommer några tips:

  • Skicka ut personliga inbjudningar.
  • Ett glöggmingel funkar lika bra en lördag förmiddag som en söndagskväll. Ett tips kan vara att bjuda in till ett flexibelt klockslag så att gästerna kan droppa in när de har tid och lust. Det bidrar till en lättsam tillställning och tar bort känslan av tvång.
  • Servera olika sorters glögg, någon klassiker och någon lite mer speciell sort som ni kan samtala om.
  • Tänk på att ha ett alkoholfritt alternativ. Piffa gärna till den med hjälp av exempelvis apelsinskal i strimlor och stjärnanis.
  • Som tilltugg passar såklart pepparkakor, lussebullar, nötter och russin. Men varför inte överraska lite? Ölkorv och starka ostar passar perfekt!

 

Hur ofta bör man byta portkod?

2015-11-25
Datum: | av Jakob Stenberg

Vissa gör det ofta, andra sällan. Somliga två gånger om året, andra vartannat år. Själv bodde jag för en tid sen i en förening som hade ambitionen att göra det fyra gånger om året. Byta portkod, alltså.

I ärlighetens namn, efter en lång arbetsdag eller en sen kväll var det ibland svårt att komma ihåg vilken den aktuella koden var. Siffrorna som klottrats ned på handflatan hade smetats ut och blivit oläsliga.

Nåväl, att byta portkod är i grunden ett sätt att hålla obehöriga borta. Många är historierna om portkoder som har snurrat runt på nätet och skapat problem. Ibland kan den utlösande faktorn vara ett inbrott, men oftast är det en ren förebyggande säkerhetsåtgärd att koden byts.

Egrannar kontaktade Sveriges BostadsrättCentrum och SSF Stöldskyddsföreningen för att reda ut hur ofta en bostadsrättsförening bör byta sin portkod.

Annika Wikström, marknadschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB:

Hur ofta rekommenderar ni att man byter portkod? Varför är det viktigt att byta?

– Det är viktigt att byta portkoden med jämna mellanrum eftersom det gör att färre personer vet om vilken portkod som gäller. Till exempel glömmer man inte portkoden bara för att man flyttat från huset. Ju färre personer som har portkoden desto bättre. Dessutom kommer det att synas på knappsatsen vilka siffror som används till slut och då behöver man inte ens känna till den för att komma in i porten. Jag skulle rekommendera att man byter portkod minst en gång per år.

Hur går man tillväga om man vill byta portkod?

– Portkoden programmeras i systemet och det brukar gå att tidsstyra det så att det inträffar ett visst datum. Den nya portkoden bör kommuniceras ut så säkert som möjligt. Vad en säker kommunikation är beror lite på hur man vanligtvis kommunicerar med de boende. Att dela ut lappar i brevinkastet kan vara ett bra alternativ.

Vilka koder bör man undvika?

– Man bör alltid undvika att använda samma siffror, tex 1111, 2222 osv det är allt för lätt att bara testa. Annars är siffror i rad inte heller så bra, tänker 1234, 4567, 2589, 1478 osv.

 

Lotta Mauritzon, ansvarig rådgivare på SSF Stöldskyddsföreningen:

Hur ofta rekommenderar ni att man byter portkod? Varför är det viktigt att byta?
– Vi rekommenderar att man minst byter kod en gång om året. Sen är det upp till varje förening att bestämma själv vilken policy man vill ha. Det är ju naturligtvis viktigt med en bra kommunikation så att alla medlemmar och hyresgäster vet när koden byts ut och vilken kod som gäller. Det är en säkerhetsfråga att ha koll på att föreningens skalskydd funkar som det ska och att det håller en hög säkerhet.

Hur går man tillväga om man vill byta portkod?

– Ofta är det föreningens fastighetsskötare som är behjälplig med detta. Det kan även vara styrelsen som fixar det om man har lärt sig systemet. Många gånger sitter det en central dosa i exempelvis en el central som programmeras om.

Vilka koder bör man undvika?

– De uppenbara som 1234, 0000 osv.

Så slipper föreningen brandolyckan

2015-11-09
Datum: | av Daniel Mellwing

December är årets mest branddrabbade månad. Det är alltså hög tid att göra en brandskyddsöversyn i bostadsrättsföreningen. I Egrannars Vinterhandbok kan ni få råd och tips.

Brandvarnare måste finnas i varje lägenhet. Föreningen ansvarar för att det finns installerade och fungerande brandvarnare i varje lägenhet.

– Styrelsen bör även informera om vikten av brandsläckare, brandfilt och spisvakt, säger Lars Rang, brandingenjör på Brandskyddsföreningen.

Den vanligaste orsaken till brand i bostaden är att personer glömmer att stänga av spisen när de lämnar lägenheten. Men som sagt, det finns enkla hjälpmedel mot glömskan, betonar Lars Rang.

– Skaffa en spisvakt, en timer, som slår av plattorna automatiskt. Fler föreningar borde på eget initiativ installera timrar i fastighetens lägenheter. Det är en initial investering men det ökar säkerheten och höjer värdet i fastigheten på sikt, säger Lars Rang.

Allt för ofta förvarar boenden barnvagnar, skohyllor och andra saker i trapphuset, berättar Lars Rang. Han uppmanar därför bostadsrättsföreningarna att vara mer tydliga på den punkten.

– Trapphuset är en utrymningsväg som alltid ska hållas fri, säger han.

Räddningspersonal kan få bekymmer att ta sig fram om det ligger bråte i vägen. Ett rökfyllt trapphus innebär begränsad sikt och om det ligger saker i vägen kan räddningspersonal snubbla och kanske inte komma ut. Konsekvenserna kan alltså bli väldigt allvarliga.

Tillfället gör tjuven brukar man säga, detta gäller även pyromaner, enligt Lars Rang.

– Det ska aldrig stå saker i trapphuset som någon kan sätta eld på, säger han.

Ordning och reda gäller även på vinden och i källarförråd. Inga brandfarliga vätskor får förvaras i sådana utrymmen. Tändvätska till grillen eller en dunk med bränsle till båten hör inte hemma på vinden, betonar Lars Rang.

I Egrannars Vinterhandbok kan du läsa mer om hur bostadsrättsföreningar kan jobba proaktivt mot bränder.

Foto: Flickr.com(Susanne Nilsson)