News

Strukturera, engagera – och snacka inte skit om brf-medlemmarna

Hur blir man en duktig bostadsrättsstyrelse? Egrannar frågade dem som borde veta, nämligen styrelsemedlemmar i olika bostadsrättsföreningar. Svaren är entydiga: Strukturera arbetet, snacka inte skit om medlemmarna, utan engagera dem i stället. Och – inte minst viktigt – se till att ha trevligt tillsammans!

Detta framgår av en färsk enkät, där 372 personer som sitter eller har suttit i styrelsen till en bostadsrättsförening svarade på frågor. En av frågorna löd: Har du tips till andra styrelser, som kan göra styrelsearbetet intressantare, roligare, effektivare eller enklare? Hundratals konkreta och användbara tips kom in.
Tipsen fördelade sig på sex kategorier. Siffran inom parentes är den andel tips som kom in i denna kategori.

1. Strukturera och planera (40 %).
2. Engagera medlemmarna (27 %).
3. Respektera varandras olikheter. Snacka inte skit om medlemmarna (14 %).
4. Se till att ha trevligt i styrelsen (7 %).
5. Ta hjälp med förvaltning, ekonomi etc (6 %).
5. Gå utbildningar och kurser (6 %).

Här är några av tipsen i respektive kategori:

Strukturera och planera

”Korta lättsamma möten, aldrig spilla tid på att gnälla utan knivskarpt fokus på konstruktivt tänkande, annars tar allt på tok för lång tid.”

”Strukturera arbetet med klara ansvarsområden för varje styrelsemedlem. Arbeta med projektlistor, ansvarig och tid för genomförande. Skapa gemensam kommunikationsplattform t.ex. Google Drive. Fastställ en vision och mål som föreningen skall arbeta mot.”

”Göra grundarbetet först: långsiktig planering med underhållsplan och budget som sträcker sig många år.”

”Högre styrelsearvode, bra arbetsredskap kring hemsida, e-post, telefon, årsplanering etc. En mycket bra ordförande, kassör och sekreterare. Blandade kön, åldrar och kunskap/erfarenhet.”

”Prova icke-traditionella mötestider, t.ex. frukostmöte.”

”Vi är tre i vår styrelse där alla har mandat att attestera fakturor och har ett bankkort var knutet till föreningen. Detta gör vårt arbete smidigt.”

”Ta god tid att bereda frågorna och kort tid att åtgärda dem.”

”En tydlig och jämn uppdelning av arbetsuppgifter styrelsemedlemmarna emellan så att det inte blir för betungande för enskild person.”

”Viktigt att styrelsen kan delegera speciella arbetsuppgifter till personer/grupp av personer.”

”Blanda olika åldrar. Viktigt är att någon äldre medlem delger och minns vad som hänt i fastigheten tidigare år, dels för att förstå vissa beslut men oxå för att inte slösa tid på sånt som redan diskuterats/åtgärdats.”

”Strukturerade möten. Ta en sak i taget. Prio-lista. Noga med upphandlingar och hantverkare, väldigt godtyckligt och priset svänger!”

”Systematisk uppstyrning av styrelsearbetet och planläggning. Dokumentera funktioner och ansvar för olika ansvarsområden. Ha ett arbetsmöte 1 g/år med styrelseledamöterna.”

”Viktigt att ordföranden delegerar rättvist samt upprätthåller mötesdisciplin.”

”Var noga med att beslut ligger inom föreningens lagar och regler. Först då är besluten lätta att motivera och man är tryggare som ansvarig.”

”Försöka se utanför den för föreningen inslagna vägen, hitta nya områden att utveckla fastigheten. Våga se möjligheter.”

”Fördela ansvar och arbetsuppgifter samt arvodet till alla. Ta bort ersättare. Alla skall vara lika och ha ansvar. Gå regelbundet genom alla kostnader. Ordförande och vice skall inte ta över.”

”Försök att blanda i olika åldersgrupper. Bra att få info från yngre vilka förstår dagens informationssamhälle och metoder.”

”Bra avtal för fastighetsförvaltning samt ekonomi underlättar.”

”Att skapa bra rutiner och mallar för återkommande uppgifter och därmed fördela ansvaret enklare, mindre belastning på enskild ledamot. Vi har allt upplagt via drive så att alla styrelsemedlemmar kan komma åt allt snabbt och enkelt.”

Engagera medlemmarna

”Informera. Informera och bry dig om.”

”Visa för medlemmarna att deras åsikter syns och beaktas.”

”Ha gemensamma aktivitetsdagar exempelvis städdagar med efterföljande fika, engagera medlemmar utanför styrelsen i projekt för bostadsrättsföreningen, grillkvällar, glöggsamling före jul.

”Var aktiv med webbsidan och sociala medier, t ex Facebooksidan för föreningens medlemmar, eller bidra med inlägg på ortens sociala webbsajter om det finns.”

”Vi har exempelvis lagt vårat decembermöte i samband med Lucia, där vi har luciakaffe, med ”dopp” – en mycket trevlig mötesafton, som gör arbetet roligare över hela året. Kaffekannan finns där på vissa andra tillfällen också – det känns trevligt. Miljön: Vi har en väl inredd (hemmamysig) lokal, mjuka fåtöljer. Jag tror detta sammantaget bidrar till ett roligare och även effektivare arbete, då motivationen sannoliks höjs.”

”Bjuda in ett par medlemmar till varje styrelsemöte för att se och höra hur det går till…”

”Vi har en mycket god stämning och anslutning till våra gemensamma aktiviteter. Detta beror bl.a. på att styrelsen har inget arvode, gruppen som sköter våra gemensamma utrymmen har inget betalt. Alla arbetar gratis för BRF:s bästa. På detta sättet har vi kunnat spara drygt 150 000/år extra. Detta skapar en mycket god sammanhållning, allas arbete i vår brf är lika viktigt, oavsett om man verkar i styrelsen eller skottar snö. Mycket information från styrelsen till medlemmarna ökar intresset och möjligheterna för att fler vill engagera sig i kommande styrelsearbete.”

”Gör projekt där andra än styrelsemedlemmar ingår.”

”Jag tror att ju mer demokratiskt styrelsen är desto intressantare blir arbetet för andra. Tex låta medlemmar tycka till i olika frågor.”

”Mer tillgängliga för medlemmarna.”

”Beroende på brf-s storlek: Se till att starta Gransamverkan, som i sin tur leder till mer gemenskap och på sikt blir medlemmar mer intresserade av Styrelsens arbete. Viktigt bl. a. är att informera medlemmar om att de inte betalar HYRA.”

”DELEGERA MERA TILL MEDLEMMAR.”

Det viktigaste är att få alla att förstå att man är medlem i en förening där alla förväntas bidra. Detta tror jag att man främjar genom att ordna aktiviteter för att höja grannsämjan och även fråga om inte övriga grannar vill bidra på något sätt, kanske gårdsloppis eller öppet hus.

”Avsluta städdag med trevlig o god måltid där man har tid att prata med varandra. Bjud in dom som av olika skäl ej kan medverka, bidrar till sammanhållning. Gör en trevlig ren entré så alla känner sig lite stolta.”

Respektera varandras olikheter. Snacka inte skit om medlemmarna

”Att respektera varandras olikheter och låta göra det man är bra på.”

”Undvik skitsnack om medlemmarna.”

”Var inte rädd att fråga om det finns tveksamheter, det finns vissa som tycker det är besvärligt med frågor, men vad blir det då? Engagerad är bättre och roligare, än ja-sägare som är oengagerad och vill vara fina i kanten.”

”Att man är trevliga och visar respekt mot varandra och inte gör påhopp.”

”Var öppen och rakryggad, smyg inte bakom folks ryggar utan säg saker rätt ut på ett trevligt och konstruktivt sätt.”

”Hålla löften och följa demokratiska regler.”

”Inte ha för långa möten och inte ha egna möten/ besluta något utanför styrelsen, man känner inte sig behövd då man sitter bara med och kan inte påverka så redan besluten redan är tagna…”

”Respektera varandras olikheter och lyssna färdigt, prata inte i mun på varandra.”

”Demokrati i styrelsen med utdelat ansvar för olika projekt, samt ”belöning” efter varje termin t. ex. måltid.”

”Man själv måste ta egna initiativ, annars går inte.”

”Att man får känna sig delaktig.”

Se till att ha trevligt i styrelsen

”Fika på mötena!”

”Var inte så formella. Ha styrelsemöten hemma hos varandra och ta en fika under mötet. Avsluta med en promenad i föreningen.”

”Vi har sagt att vi ska försöka göra något trevligt ihop som styrelse under året. Ännu inte bestämt vad.”

”Se till att göra något ihop utanför styrelsemötena, t. ex. middag.

”Göra styrelsemötena trevliga.”

Ta hjälp med förvaltning, ekonomi etc.

”Bra förvaltning av både ekonomi och fastighet. Ha låga trösklar till alla positioner i en styrelse så att alla känner sig kapabla.”

”Lägg ut bokföring och ekonomi på entreprenad.”

”Att ta ansvar kan vara jobbigt, mer stöd behövs.”

”Se till att skapa kontakter med brf runt om kring vilket ökar möjligheterna att skapa god yttre miljö.”

”Låta ett bolag sköta ekonomi med räkningar.”

Gå utbildningar och kurser

”Nyvalda styrelser borde få gå kurs i styrelsearbete. Hur man arbetar i grupp och hanterar olika åsikter samt juridiken och ekonomin bakom. Man kan göra det roligt och intressant – behöver inte vara tråkigt.”

”Viktigt med utbildning i olika aktuella frågor för styrelsen.”

”Att styrelsen i en liten förening avsätter tid åt att gå så mycket kurser man kan om det man inte kan, för att arbetet ska gå lättare och inte stjäla så mycket tid som det faktiskt gör om man inte har kompetensen i styrelsen från början.”

”Gå kurser, ta in konsulthjälp hur styrelsearbetet bör bedrivas.”

 

Undersökningen gjordes bland Egrannars medlemmar under februari och mars 2016. Sammanlagt svarade 800 personer på enkäten och av dessa uppgav 372 att de satt i styrelsen för sin BRF.

Elaka mäklaren: Lägenhet säljes inklusive hyresgäst

För några år sedan hade jag en minst sagt udda försäljning. Det var en liten tvåa i en närförort till Stockholm. Trevligt område med bra kommunikationer. Lättsålt i normala fall, men den här gången kunde vi varken ha bilder i prospektet eller ordna en ordentlig visning av lägenheten.

Ägaren till bostadsrätten hade hyrt ut sin lägenhet i andra hand i sex månader för att resa runt i Sydamerika. När ägaren kom hem igen så vägrade andrahandshyresgästen att flytta trots att avtalstiden gått ut.

– Försvinn! Vi har ett muntligt avtal om förlängning. Jag flyttar aldrig!, ropar andrahandshyresgästen genom brevinkastet till mig när jag är där för att försöka få komma in och titta på lägenheten.

Ägaren säger att det muntliga avtalet är ”lögn och förbannad dikt”, men det är lika svårt att hävda att man har ett muntligt avtal, som att hävda att man inte har det. Lagarna kring uthyrning är skrivna för att skydda den ”svagare” parten och i sådana här sammanhang räknas hyresgästen som den svagare.

Vi fick inte komma in och ta bilder till annonsen. Andrahandshyresgästen vägrade helt sonika att öppna dörren. Enligt gällande lagar så får inte ägaren gå in i lägenheten så länge det pågår en tvist. Skulle han ändå göra det blir det hemfridsbrott.

Det blev ett ganska tunt prospekt. Inga bilder och bara en planlösning baserad på ritningen. Vi hade en visning av trapphuset och övriga gemensamma utrymmen i föreningen. De som var intresserade ville förstås se hur huset såg i stort även om de inte fick komma in i lägenheten.

Hur det gick? Man behöver inte vara raketforskare för att förstå att en motsträvig andrahandshyresgäst i lägenheten kommer att dra ned priset. Vi fick hyggligt betalt med tanke på omständigheterna, men priset låg förmodligen minst 15% under marknadsvärdet så ägaren förlorade minst 200 000 kronor.

Nyckeln till att få tillbaka lägenheten för den nye ägaren var att först säga upp avtalet enligt konstens alla regler, ta ärendet till Hyresnämnden och få frågan om besittningsskydd avgjord och sedan vidare till Kronofogden för vräkning. Det tog över tre månader innan den nye ägaren kunde flytta in.

Lite senare fick vi veta att även om ärendet var ovanligt, men inte unikt. 2008 såldes en etta på Södermalm för 1,6 miljoner. Då ingick en styvfar som vägrade att flytta ut.

 

Till salu-skylt t vElaka mäklaren – Jag jobbar som mäklare i en större stad i Sverige. Här berättar jag sanna historier om min och mina kollegors vardag.

 

foto: Katarina Jardenberg, https://www.flickr.com/photos/kattis_j/

”Egrannar gör det enkelt för nästa webbansvarige att ta över”

Knut-Eric Persson är webbansvarig i brf Malmen i Lycksele. Han registrerade en sida på Egrannar före jul och berättar att det gick snabbt att komma igång. Det tack vare att tjänsten är så lätt att använda.

Hur kommer det sig att ni började använda Egrannar?

 Styrelsen ville att jag skulle titta på hur vi kunde göra en hemsida. Jag har gjort det förut. Men då letade jag runt på nätet och hittade Egrannar.

– Tjänsten verkade vettig, särskilt eftersom man inte behöver fixa så mycket själv. Det är så lätt att jobba i systemet att när jag inte längre ansvarar för sidan kan någon annan bara ta över.

Hur gjorde ni för att få medlemmarna att komma igång?

– Det jag gjorde först var att gå runt i husen och berättade om sidan och bad om att få deras e-postadresser. Efter det har jag påmint våra medlemmar om att de ska registrera sig igen. Då har jag tryckt på fördelen med att kunna kommunicera med resten av föreningen, genom att skriva på anslagstavlan. Efter jag sagt det har ännu fler registrerat sig.

Vilken respons har du fått?

–Jag har bara fått positiv respons från dem som jag har pratat med.

Vilken funktion är populärast?

 Vi använder främst sidan för att dela information med medlemmarna i föreningen. Men annars är bokningsfunktionen populär. Vi har en samlingslokal som man kan boka via hemsidan.

– Sen brukar jag ladda upp bilder på sidan. Jag har bland annat tagit bilder från arrangemang som vi haft i föreningen som loppmarknad och surströmmingskalas.

Juristen svarar: Vad gör jag när grannen grillar på balkongen?

Hej Martina!

All rights reserved by chrisglass
All rights reserved by chrisglass

Nu är våren kommen, och grillen kommer fram, fönster ställs upp på vid gavel och musik spelas på hög volym. Detta är förstås något efterlängtat, men samtidigt kan det bli friktion mellan oss grannar som under vinterhalvåret inte märkt av varandra så mycket bakom stängda dörrar och öde balkonger. Våryra i all ära, men ibland behövs den styras upp, tycker jag. Vad kan egentligen föreningen göra regelmässigt när det kommer till ljudvolymer och grillos?

Juristen Martina Slorach svarar

Hej!

När det gäller grillos så är det bra om föreningen har ordningsregler avseende hur man får använda grillar. Det är en pedagogisk åtgärd för att förhindra störningar. I ordningsreglerna bör föreningen ange om det är tillåtet att grilla på balkongen eller bara på föreningens gård eller grillplats till exempel. En del föreningar har förbjudit grillning på balkonger med hänsyn både till störande os och brandfara. Föreningens ordningsregler ska följas så länge de inte strider mot ”god sed” på orten. Detta betyder att det inte får vara något extraordinärt i ordningsreglerna. Föreningen kan till exempel inte förbjuda gröna kläder eller IKEA-möbler, sådana regler skulle vara i strid med god sed. Regler som rör grillning är i regel acceptabla och ska följas.

Det är dock inte säkert att det utgör förverkandegrund om en medlem bryter mot ordningsreglerna. Föreningen kan nämligen inte själv bestämma i vilka fall en bostadsrätt ska förverkas, det följer endast av lag och är domstolen som i slutändan beslutar. Enligt bostadsrättslagen är det grund för förverkande om bostadsrättshavaren stör sina grannar och inte upprätthåller ”sundhet, ordning och skick” i lägenheten. Att grilla i mycket stor omfattning så att grannarna störs och på ett sätt som utgör brandfara, och att fortsätta med det trots anmodan att vidta rättelse, kan vara förverkandegrund. Att i strid med föreningens regler grilla någon gång på helgen är i regel inte tillräckligt för att förverkandegrund ska föreligga. Detta även om det i föreningens ordningsregler finns ett förbud mot grillning på balkongen.

Om en medlem bryter mot reglerna bör föreningen först och främst ta upp saken direkt med medlemmen och förklara regeln och dess bakgrund.  Om medlemmen fortsätter att bryta mot reglerna kan föreningen skicka en anmodan att vidta rättelse, det vill säga ett formellt brev i vilket det står att medlemmen omedelbart måste upphöra med grillning på sin balkong, annars kan lägenheten förverkas och medlemmen tvingas att avflytta. Detta gäller dock bara i de fall där det är fråga om mycket omfattande grillning som skulle kunna utgöra förverkandegrund. Föreningen bör inte hota med förverkande om det inte föreligger grund för det.

Avseende störningar från musik så gäller samma regler som för grillning, det vill säga att man inte får störa sina grannar. Störningar i form av skrik, dunsar, hög musik är relativt vanliga i en bostadsrättsförening, och de flesta kan lösas genom att föreningens styrelse påtalar störningarna för den som stör och uppmanar denne att hålla nere ljudvolymen.

Om det inte fungerar ska föreningen skicka en anmodan att vidta rättelse, med varningen att om störningarna fortsätter kan lägenheten komma att förverkas. För att föreningen ska kunna gå vidare med en förverkandeprocess krävs att bevisningen avseende störningarna är mycket bra.

Grannarna till den störande lägenheten bör noga skriva upp alla störningar i en så kallad. störningslista. Styrelsen kan tillhandahålla blanketter där grannarna får fylla i datum, tidpunkt och typ av störningar. På så sätt dokumenterar föreningen störningarna, vilket kan användas i en eventuell domstolsprocess senare. Det krävs dock i regel även vittnesmål från grannar för att störningarna ska anses vara bevisade. Om en medlem inte upphör med störningarna efter att ha anmodats att upphöra med dem kan föreningen säga upp lägenheten på grund av förverkande. Om medlemmen inte accepterar uppsägningen måste föreningen väcka talan vid tingsrätt för att få saken prövad och ett domstolsbeslut om att bostadsrätten är förverkad.

Martina Slorach

Ställ en egen fråga – vinn en bokbostadsrättsbok

Varje månad lottar vi ut ett exemplar av Martina Slorachs bok, ”Bostadsrätt – En handbok för styrelsen”, till en person som har skickat in en fråga om bostadsjuridik.
Skicka din fråga till [email protected]

Foto: Flickr.com(News oresund)

Obetalda månadsavgifter drabbar grannarna

December och januari innebär ofta ökade utgifter, vilket även syns i antalet obetalda månadsavgifter till bostadsrättsföreningar. ”När en bostadsrättsförening får problem med att få in månadsavgifterna betyder det indirekt att medlemmarna som har betalat agerar bank till de som inte gjort det. På sikt kan detta leda till att man måste höja avgifterna”, säger Helena Gustavsson, chefekonom på SBC.

Under december 2015 ökade antalet obetalda avgifter till föreningar runt om i landet med 38 procent, jämfört med snittet för året. Även januari i år var en tuff månad för bostadsrättsinnehavarna. Däremot verkar mars vara en lättare månad. Under mars förra året skickades 33 procent färre kravbrev jämfört med månadssnittet för det året, visar statistik från Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC.

Om medlemmar inte betalar in månadsavgiften i tid påverkar det föreningen, betonar Helena Gustavsson, chefekonom på SBC. Avgifterna är viktiga för att kunna täcka fasta- och löpande kostnader.

– Om bostadsrättsföreningen upplever problem med uteblivna betalningar under en längre period kan det exempelvis påverka betalningarna till föreningens leverantörer. På sikt kan detta leda till att man måste höja avgifterna för att täcka upp för utgifterna, säger hon i ett pressmeddelande.

Obetalda månadsavgifter kommer oftast in till slut efter påminnelser och krav. Men det finns fall där bostadsrättsinnehavare riskerar att förlora sin bostadsrätt genom tvångsförsäljning.

– Det är ofta en väldigt komplicerad rättslig process att säga upp en medlem eller tvångssälja en bostadsrätt. Vi rekommenderar alltid att föreningens styrelse tar hjälp av en sakkunnig i den här typen av ärenden, säger Helena Gustavsson.

Foto: Flickr.com(News oresund)

Grannens bostadsbubbla bekymrar

Oron för en bostadsbubbla ökar, åtminstone för grannens del.

Tron på stigande bostadspriser börjar vackla. För sex månader sen trodde 65 procent av svenskarna att bostadspriserna skulle stiga. Idag är motsvarande siffra 49 procent. Det visar Nordeas senaste bostadsbarometer.

Dock visar undersökningen att det finns stora skillnader, både när det gäller ålder och geografi. En majoritet av 26-39-åringarna tror på stigande bostadspriser. Framför allt stockholmare och smålänningar räknar med högre priser även framöver.

Men oron för att man själv ska drabbas av en bostadskrasch verkar vara begränsad. Bara sex procent anser att det egna hushållet har för stora lån. Däremot menar 76 procent av de tillfrågade att många andra hushålls lån är för höga.

– Det väcker frågan om vi har en realistisk syn på vår egen boendeekonomi. Vi borde nog titta lite närmare på den istället för att fundera över hur andras ekonomi ser ut. En majoritet på 69 % tror samtidigt att vi har en bostadsbubbla. Gäller det också bara andra hushåll än det egna?, säger Ingela Gabrielsson, Nordeas privatekonom, i en kommentar.

Undersökningen visar också att ett slopat ränteavdrag inte skulle påverka ekonomin för 6 av 10 hushåll, och att 24 procent anser att ett borttagande av reavinstskatten skulle underlätta ett byte till en mer passande bostad.

Vad innebär amorteringskravet?

Nyligen klubbades amorteringskravet igenom och den 1 juni börjar det gälla. Men vad innebär det egentligen?

Amorteringskravet är ett resultat av en överenskommelse mellan regeringen och allianspartierna.
Efter kritik från flera remissinstanser talar mycket för att det nu i stora drag är klart hur amorteringskravet kommer att se ut, även om Finansinspektionen den 1 maj ska presentera sitt slutgiltiga förslag till regeringen.

– Det har länge varit vårt önskemål att införa amorteringskrav och nu har ett förslag utformats som vi är nöjda med, säger finansmarknadsminister Per Bolund till Aftonbladet.

I korthet innebär amorteringskravet att:

  • Man inte får belåna en bostad till mer än 85 procent, det stoppar bolånetaket.
  • Lån på 70 procent eller mer av bostaden måste amorteras med 2 procent av hela lånebeloppet varje år.
  • Vid 50–70 procent är årstakten 1 procent.
  • Bostaden får omvärderas högst vart femte år, alternativt vid avsevärd förändring.
  • Nyproducerade bostäder omfattas inte av amorteringskravet under fem år.
  • Vid långtidssjukdom eller arbetslöshet kan bankerna göra tillfälliga undantag från amorteringskravet.

 

Ny undersökning: Fyra av tio vill inte sitta i brf-styrelser

Just nu jobbar många valberedningar i bostadsrättsföreningar i hela Sverige med att rekrytera ledamöter till styrelserna. Speciellt nyrekrytering är svårt. Sju av tio brf-medlemmar som aldrig suttit i en brf-styrelse kan inte tänka sig att göra det i framtiden heller. 

Det visar en ny enkätundersökning av Egrannar, en webbtjänst för bostadsrättsföreningar. Undersökningen är förmodligen den största som gjorts – 800 brf-medlemmar har deltagit.

Det vanligaste skälet som anges av dem som inte kan tänka sig att gå med i styrelsen är tidsbrist. Men det finns många andra varianter, till exempel:

  • ”Anser mig inte kompetent nog och för gammal.”
  • ”Har svårt att ta kontakt med människor.”
  • ”Är för dåligt insatt i vad man gör.”
  • ”För att det sitter ett gäng korkade fjollor där som inte har någon aning om hur man ska bete sig eller prioritera, eller ens göra något så enkelt som att öppna ett sammanträde.”
  • ”För mycket härskarpolitik.”
  • ”Jag vill helst inte ha (del)ansvar för en så stor ekonomi.”
  • ”För mycket tjafs om oväsentligheter.”
  • ”Arbetar hellre med praktiska saker.”
  • ”Har inte kunskapen eller intresset känner jag.”
  • ”Det beror på vilka som sitter där.”
  • ”Jag är inte den typ av människa som trivs eller lyckas väl i föreningslivets former.”
  • ”Jag vet för lite om styrelsearbete och hur en brf fungerar.”
  • ”Bara hört skräckhistorier om tanter som kommer och klagar mitt i natten på att det är kallt i lyan, att lampan i hallen inte fungerar osv.”
  • ”Är för gammal.”

Räknar man med samtliga svarande så blir det lite bättre. Då är det fyra av tio som inte kan tänka sig att sitta i en brf-styrelse.

Många föreningar kämpar med att få med yngre medlemmar i styrelserna. Så här beskriver en medlem det:

”Det är svårt att förvalta en fastighet utan akiva medlemmar. Dagens stora problem upplever vår styrelse är alla ungdomar som flyttar in i bostadsrätter och tror att någon annan bara fixar till dem. Kommer inte på möten, kommer inte på städdagar, bryr sig inte om att ta ansvar utanför deras bostad. Saker kan vara sönder men ingen bryr siffror att säga till. Påverkas de negativt att till exempel värmen lägger av, som i vintras, då begär de avdrag på avgiften… De förstår helt enkelt inte vad det innebär att bo i bostadsrätt!”

Mer läsning:

Rut-avdraget utvidgas till fler tjänster

Från och med augusti utvidgas rut-avdraget till att även inkludera ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster i hemmet. Men sänkningen som infördes vid årsskiftet fortsätter att gälla.

2015 var ett rekordår för rut-tjänster. Enligt Skatteverket köpte över 668 000 svenskar rut-tjänster för närmare 3,4 miljarder. Ökningen låg på 11 procent jämfört med 2014.

Som ett av 20 förslag i förra årets migrationsöverenskommelse mellan regeringen och allianspartierna ingick en expansion av vilka tjänster som ingår i rut-avdraget. Från och med den 1 augusti i år är det därför möjligt att göra rut-avdrag för ytterligare trädgårdstjänster samt flytt- och it-tjänster i hemmet.

Häromdagen föreslog regeringen att även reparation av vitvaror ska omfattas av rut-avdraget. Tanken är att det ska löna sig att laga vitvaror istället för att köpa nya, samt att möjliggöra för fler vägar in på arbetsmarknaden.

– Rut är ett sätt att sänka den tröskeln. Då får vi fler reparationer och även fler reparatörer, säger MP:s språkrör till Svenska Dagbladet.

Däremot fortsätter rut-sänkningen att gälla. Från och med årsskiftet sänktes taket för avdrag av rut-tjänster från 50 000 kronor per person till 25 000 kronor. Sänkningen har mött kritik. En Sifo-undersökning, gjord åt serviceföretaget Hemfrid, visade att två av tre svenskar ville behålla rut-avdraget som det var utformat fram till årsskiftet.