News

Larmet: Många svenskar sparar för lite

Har du koll på hur mycket du har sparat? Eller har du inget alls på sparkontot? Om så är fallet är du inte ensam. Drygt var femte svensk sparar inget alls. Det visar en ny undersökning från Nordea,

– Det är oroande att så många som en av fem inte sparar överhuvudtaget. Här vill jag påminna om fördelarna med ett automatiskt månadssparande som sköter sparandet åt dig. Där ger även
ett mindre belopp varje månad resultat, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea, i en kommentar.

Av de som trots allt sparar pengar gör 75 procent det för att ha en buffert. Undersökningen visar även att var tredje man vill bli ekonomiskt oberoende, unga har bostadsköp som målsättning och att just unga är bättre på att spara än tidigare generationer varit.

– Det är ett intressant skifte som skett mellan generationerna. Idag är det så enkelt att starta ett sparande, bland annat genom tillgängligheten via digitala lösningar, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea.

Vem ansvarar för snöröjning?

Snön har slagit till med full kraft över stora delar av landet. Istället för att blicka ner i mobilerna, tittar många oroligt upp mot taken för att se om någon istapp är på väg i deras riktning.

Men vilket ansvar har bostadsrättsstyrelsen för om snö och is ramlar ner?

Martina Slorach, advokat och expert på bostadsrättsjuridik, svarar:

Föreningen, och därmed styrelsen, har ett ansvar att se till att inte någon skadas av snö eller is som faller ner från taket. Enligt ordningslagen 3 kap 3 § ska en fastighetsägare utan oskäligt dröjsmål avlägsna snö och is som kan rasa ned och skada personer eller egendom på offentlig plats. Styrelsen är skyldig att göra allt man kan för att förhindra att skador uppstår, såväl på allmän som enskild plats. Om det finns någon åtgärd som man låtit bli att göra kan föreningen anses vara ”vårdslös” och därmed skadeståndsskyldig om något händer. Den i föreningens styrelse som är ansvarig för snöskottningen kan även bli straffrättsligt ansvarig för till exempel vållande till kroppsskada eller i värsta fall vållande till annans död, om man inte gjort vad man kunnat för att förhindra att snö och is faller ner från taket.

Det finns ett rättsfall som handlar om en fastighetsägare på Drottninggatan i Stockholm. Det hade under natten kommit mycket snö och lagt sig på taket till fastigheten. Under eftermiddagen så lossnade en isklump från taket och föll ner på gågatan nedanför och träffade en pojke i huvudet så illa att han avled. Fastighetsägaren hade ett avtal med en plåtslagarfirma om skottning av taket. Enligt avtalet hade plåtslagaren åtagit sig ansvar för både avsyning, det vill säga avgörande när skottning behövde ske, och själva skottningen. Plåtslagaren hade varit vid huset men endast avsynat taket ståendes på gatan nedanför. Detta var vårdslöst enligt domstolen som dömde plåtslagaren för vållande till annans död.

Det är således möjligt att lägga över fastighetsägaransvaret på en entreprenör. Det krävs dock att det tydligt framgår av avtalet vilka skyldigheter takskottaren har, och vilka skyldigheter som ligger kvar på fastighetsägaren. Efter att Drottninggatanfallet blev många plåtslagare noga med att inte ta på sig ansvaret för att avgöra när skottning ska ske.

Några rekommendationer till föreningen är att:Teckna avtal om takskottning med en plåtslagare, de är vana vid arbete på tak och har rätt skyddsutrustning. Avtala gärna om både avsyning och skottning av take

Undersök vilka ras-skydd som finns, kan snöstaket monteras över ingången tillexempel?

Spärra av gångbanor eller trottoar om det finns risk för ras av istappar eller snö

Följ upp att den eventuella entreprenören följer sina åtaganden
Se till att det finns en ansvarsförsäkring för styrelsen

(Intervjun gjordes 2016)

Bild: Mostphotos

Mynt i staplar

Därför bör du bry dig om föreningens ekonomi

De flesta av oss har tänkt tanken under en lägenhetsvisning: ”jag orkar inte bry mig om föreningens ekonomi, lägenheten är fin så då bör föreningens finanser också vara det”.

Många fortsätter att tänka likadant även efter ett bostadsköp. Hela fyra av tio bostadsrättsköpare tar inte hänsyn till bostadsföreningens årsredovisning eller ekonomi, enligt en ny undersökning från Swedbank och Sparbankerna. Tre av tio läser inte ens årsredovisningen inför köpet. Att elva procent upplever den som svår att förstå kan vara en delorsak.

Men förutom att gå miste om information om framtida renoveringar eller utgifter, vilka räntor som gäller eller hur sparandet ser ut, finns det stora fördelar för den enskilde medlemmen att känna till föreningens ekonomi.

– Med koll på föreningens ekonomi är det enklare att bedöma hur mycket som är rimligt att betala för bostadsrätten. Det blir också enklare att planera för sin framtida ekonomi och undvika oväntade avgiftshöjningar, säger Arturo Arques, Swedbank och sparbankernas privatekonom, i en kommentar.

Färre klarar boendet vid plötsliga förändringar

Att månadsinkomsterna rullar in varje månad blir allt viktigare för svenska hushåll och allt färre har råd med snabbt förändrade förutsättningar.
Mer än var tredje tror att hen inte kan bo kvar i sin bostad om partnern hastigt går bort.

Anledningarna stavas bland annat högre belåning och dyra levnadskostnader, enligt en undersökning av försäkringsbolaget If. Knappt var 16 procent uppger att de har privat livförsäkring eller efterlevandeskydd på banklånen (14 procent).

–Döden är förstås ingenting man vill tänka på. Men man kan alltid fråga sig: skulle min familj klara sig utan min inkomst? Skulle jag klara alla våra månatliga omkostnader på egen hand? Även om vi alla har vårt eget sätt att hantera den här typen av händelser är vår erfarenhet är att de efterlevande oftast önskar bo kvar i bostaden för att inte behöva ryckas upp från trygghet och vänner i en svår tid, säger Jaan Köll, ansvarig för personförsäkringar på If, i en kommentar.

Detta oroar vi oss för

Unga oroar sig för klimatet, men 55 procent av befolkningen svettas främst över regeringsbildningen och den svenska ekonomins framtid. Det visar Nordeas senaste trygghetsundersökning.
–  Dessutom ser vi tecken på inbromsning i ekonomin och höjda boräntor vilket bidrar till bilden av sämre utsikter, säger Nordeas privatekonom Ingela Gabrielsson, i en kommentar.

I undersökningen märks även geografiska skillnader. I norra Sverige märks en växande oro för stigande bränslekostnader, medan många i Stockholmsregionen oroar sig för stigande räntor.
–  Ett knep för att bli mindre orolig är att ta full kontroll över sin egen ekonomi, till exempel genom ett automatiskt månadssparande som skyddar mot högre boräntor i framtiden, säger Ingela Gabrielsson.

Bild: Colourbox

Kan styrelsen neka mig att bygga ett staket?

Jag vill bygga ett staket utmed mitt radhus. Det är för att skydda mitt barn från vägarna. Marken är upplåten med bostadsrätten. Behöver inte bygglov. Föreningen är nybildad och staket frågan är uppe för första gången. Därför finns det inget i stadgarna som reglerar det mer än standardtexten med sundhet, ordning och reda, man ska se till ortens sed m.m..

Jag kontaktade styrelsen för att bestämma utformning. De fick 2 olika förslag på staketets utformning. Då svarade styrelsen att de hade röstat ner förslaget om staket. De hade alltså inte röstat om utformningen utan bara tagit ställning till att det inte ska vara något staket. Med anledningen att det inte bidrar till en enhetlig miljö. Min fråga gällde endast staketets utformning, inte staketets vara eller inte vara. 

Därefter började jag bygga ett staket. Eftersom styrelsen röstade ner förslaget anser jag att de inte vill deltaga med en åsikt om utformning. Nu har styrelsen skickat tillbaka och ber mig att plocka ner det jag har börjat bygga, annars kommer föreningen ombesörja det på min bekostnad. Finns det något att anmärka på om vi bygger ett staket enligt konstens alla regler? De 2 grannar som staketet kommer gränsa till tycker det är okej. Upplåten mark borde väl rimligtvis ge bostadshavande vissa rättigheter?

Tacksam för svar,

Hej, 
Om marken är upplåten med bostadsrätt så brukar bostadsrättshavaren enligt föreningens stadgar också ha underhållsansvar för marken, och därmed också rätten att sköta marken, men kontrollera om era stadgar säger något annat. Enligt bostadsrättslagen 7 kap 12 § ska bostadsrättshavaren på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte något annat bestämts i stadgarna eller om något annat följer av de undantag som finns i lagen (dessa undantag gäller bl.a stamledningar för el m.m.). Detta gäller även mark, om sådan ingår i upplåtelsen. Enligt denna bestämmelse har alltså bostadsrättshavaren enligt lag underhållsansvar för marken, om den upplåtits med bostadsrätt. Med underhållsansvaret följer inte bara en skyldighet att hålla marken i vårdat skick, utan även en rätt att sköta marken. Det är min uppfattning att du får bestämma vad som ska finnas på din mark, t.ex. ett plank, så länge det inte finns någon bestämmelse i stadgarna som säger något annat. Informera styrelsen om att du har ansvaret för marken, i enlighet med 7 kap 12 § 1 stycket 2 meningen bostadsrättslagen. De bör inte ta ned ditt plank, då riskerar de att göra ett ingrepp i din bostadsrätt, vilket inte är tillåtet.

Lycka till!  
Advokat Martina Slorach
Advance Advokatbyrå Stefan Flemström AB

Så räddar ni grannsämjan under vintern

Barrande julgranar, slask i trapphuset och grannar som inte drar igen dörren efter sig är saker som är extra irriterande på vintern, visar en undersökning av Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC. Så här löser ni problemen.

– Under vintern handlar många klagomål och felanmälningar till oss på SBC om att det är kallt i lägenheten och att det blir väldigt smutsigt i entréer och trapphus. Under vita vintrar får vi även flera frågor om snöröjning, säger Nina Wahlberg, affärsområdeschef teknisk förvaltning på SBC, i ett pressmeddelande.

Så räddar ni grannsämjan under vintern

Om julgranar slängs ut genom balkongdörrar eller barrar i hissen, så tipsa de boende om att klippa ner granen i mindre bitar innan den bärs ut, och berätta var närmaste uppsamlingsplats finns.

Slask i trapphuset kan undvikas med rejäla skrapmattor, både utanför och innanför entrédörren.

Oro för snöras från taken undviks smidigast genom tydliga avtal med en seriös tak- och snöskottarfirma.

Öppna dörrar och fönster som kyler ned gemensamma utrymmen? Installera automatiska och byt ut gamla tätningslister på fönster och dörrar.

Kalla lägenheter? Informera medlemmarna i fastigheten att det kan ta någon dag innan bostadens värmesystem sätter igång, så det gäller att ha lite tålamod. Tipsa också om att lufta element.

Fem bästa spartipsen för bostadsrättsföreningen

Tomt i plånboken? Januari är årets fattigaste månad. Men med enkla medel kan bostadsrättsföreningar spara stora summor pengar och sänka kostnader för de boende.


SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum, har listat hur bostadsrättsföreningar effektivt kan undvika onödiga utgifter. Bland annat handlar det om att omförhandla gamla lån och se över dyra el-abonnemang.

– Alla bostadsrättsföreningar har olika ekonomiska förutsättningar men gemensamt för de flesta är att det oftast finns utgifter att skära ner på. Värmen är central och för många även den största utgiftsposten, genom en fungerande värmeanläggning och en sänkning av innetemperaturen kan kostnaderna minska med flera procent, säger Markus Pålsson, Affärsområdeschef ekonomisk förvaltning på SBC, i ett pressmeddelande.

Men det finns flera sätt att skära i kostnaderna.

Här är SBC:s bästa spartips:

Värme: Moderna värmeanläggningar och isolering i ett bostadshus kan minska värmekostnaderna markant. Även temperaturen inomhus kan ge stora effekter, en grad kallare kan innebära så mycket som fem procent lägre kostnad. 


Omförhandla lån: Pressa räntor och ställ flera banker mot varandra.

Se över elavtalet:  Ett rörligt elavtal är för många det mest ekonomiska alternativet, på lite längre sikt. Gör prisjämförelse mot flera olika aktörer för att få det mest gynnsamma abonnemanget. 


Insatshöjning: Om flera av de boende önskar och har möjlighet att ta över lån från bostadsrättsföreningen får de 30 procentig skattereduktion på sin egna ränta. Något som i slutändan också kan ge föreningen en starkare ekonomi. 


Gruppabonnemang: Att gå ihop och ha gemensamma abonnemang i föreningen ger en prisfördel. Det kan exempelvis handla om abonnemang för el, tv och bredband.

Foto: Oleg Kozlov, Mostphotos

Hög tid för årets första styrelsemöte

Föreningsstämmorna brukar infalla framåt våren, men för styrelsens del är det dags att lägga in en extra växel och kalla till årets första styrelsemöte.

Vid det här laget har styrelsen redan haft flera möten, troligtvis ett per månad. Likväl är det värt att upprepa: förberedelser är a och o för ett lyckat möte och inte minst för att behålla entusiasmen hos styrelseledamöterna.

Först och främst: Bestäm redan i förväg hur länge mötet ska pågå. På det sättet är det tydligt för alla vad som gäller. Den ambitiöse mötesordföranden kan även bestämma exakt hur lång tid en viss punkt ska ta.

Förslagsvis inleds mötet med en tillbakablick på det gångna året. Vad har fungerat bra? Har något fungerat mindre bra? Stort blandas smått.
Inte minst är det dags att blicka framåt: Vad behövs göras under tiden fram till stämman? Hur flyter budgetarbetet på? Finns det några medlemmar som skulle kunna tänka sig vilja sitta med i styrelsen?

Flera undersökningar har visat att unga drar sig från att engagera sig i styrelsen i sin bostadsrätt. Dessutom visar en undersökning från Egrannar att män har roligare än kvinnor i styrelsen och att män i högre utsträckning upplever att de kan driva frågor i den riktning de själva vill. Diskutera med fördel hur det ser ut i er styrelsen – används medlemmarnas potential till max? Vilka kompetenser saknas i styrelsen?

Foto: Oleg Kozlov, Mostphotos