News

Grannar som ser rött så fort de ser varandra. Hur ska styrelsen medla? Här är frågorna som löser konflikten.  

Soppåsar utanför dörren, slarv i tvättstugan eller rökning på balkongen. Irritation kring sådana saker kan lätt övergå i svårlösta konflikter mellan grannar.

– Tyvärr är vi inte alltid så kloka och vuxna i vår kommunikation. Speciellt inte om vi väntat med att säga till. Det som från början handlade om något personen gjort växer till att vi tycker illa om hela personen och läser in saker som inte stämmer, säger Ulla Bäckmark, konsult inom konflikthantering, i en artikel på Riksbyggens hemsida.  

Här är frågorna som styrelsen bör ställa när den tvingas medla mellan grannar i föreningen.

• Tycker du att detta är en konflikt?
• Hur länge har konflikten varat?
• Hur kommer det sig att du just nu bestämt sig för att göra något åt saken?
• Vilka är orsakerna till konflikten, ur ditt perspektiv?
• Vad var det goda, bakomliggande syftet, som gjorde att konflikten uppstod?
• Ge exempel på händelser som bidragit till att konflikten vuxit.
• Hur fördelar sig ansvaret, enligt din uppfattning, för att konflikten uppstått och utvecklats?
• Är denna uppfattning rimlig i förhållande till den faktiska situationen och möjligheterna att ta ansvar?
• Vad har ni prövat hittills?
• Vad har ni lyckats med?
• Vad har inte fungerat?
• Är konflikten så jobbig att du är beredd att göra en insats för att bli av med den?
• Vilka idéer har du till att hantera eller lösa konflikten?
• Vad händer om ni inte löser konflikten?
• Hur ska ni gå vidare?

Källa: Riksbyggen.se

Hälften av Sveriges bostadsrättsföreningar går med underskott, enligt en rapport från Swedbank. Nu varnar banken för höjda boendekostnader.

Underskott i många av landets bostadsrättsföreningar kan äventyra många hushålls framtida ekonomi, varnar Swedbank i en ny rapport. Sparandet är för lågt vilket kan få följden att det sker stora upplåningsbehov med ökade räntekostnader och högre månadsavgifter, förklarar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

– Den dag det är dags för till exempel en ny hiss, kommer det saknas pengar till att köpa den. Har man inte gjort tillräckliga avskrivningar drabbas föreningen dessutom av extra kostnader eftersom den gamla hissen fortfarande har ett bokfört värde som faller bort, säger han till SvD.

– Som styrelseordförande i en bostadsrättsförening vinner man sällan popularitetspoäng bland föreningens medlemmar på att höja månadsavgiften. Men det är bättre att höja avgiften lite varje år än jättemycket den dagen det är dags för en större renovering, fortsätter han.

Han menar att minst 250 kronor per kvadratmeter boyta ska vara sparande i föreningen, det vill säga pengar som inte går till annat än amorteringar, investeringar eller planerat underhåll.

Redan idag slukar bostaden en fjärdedel av den disponibla inkomsten för ett genomsnittligt svenskt hushåll. Och för ensamstående och unga människor i storstadsregionerna kan betydligt mer gå åt för att betala för boendet.

– Vissa grupper i samhället det fortsatt mycket tufft, inte minst ensamstående och unga. Var man bor och om man bor i småhus eller bostadsrätt spelar också stor roll, säger Arturo Arques till SvD.

Vad gör du när en granne struntar i de gemensamma trivselreglerna? Och inte lyssnar när styrelsen griper in? Här är svaret.

Bostadsrätterna har sammanställt flera knepiga scenarier på sin hemsida, där de även skrivit hur styrelsen bör agera när en granne kör sitt eget race.

Ett exempel handlar om en bostadsrättsförening med drygt 40 radhus där föreningen bestämt att medlemmarna kan sätta upp markiser på sina hus. Men de har också enats om att dessa ska vara i mörkblå, mörkgröna eller mörkgrå, för att behålla ett enhetligt och snyggt intryck av området. Men en familj struntar blankt i detta.

I det här fallet har styrelsen rätt att stå på sig, men det är viktigt att de har informerat om och förmedlat trivselreglerna både skriftligt och muntligt till alla medlemmar, skriver Bostadsrätterna.  

Om grannen trots detta inte lyssnar bör styrelsen skicka en varningsskrivelse, det vill säga en formell rättelseanmaning, i rekommenderat brev. Om grannen fortfarande inte lyssnar kan styrelsen inte värsta fall ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden, vilket innebär att Kronofogden kan se till att ta ner markisen. Men dialog, dialog och dialog rekommenderas innan det går så långt.

Ett annat fall handlar om en bostadsrättsförening som har fått en rad klagomål från olika medlemmar om att en granne spelar hög musik på nätterna helg efter helg. Den störande grannen vägrar att sluta trots att hen har fått klagomålen direkt framförda.  

Vad måste styrelsen göra?

Styrelsen är skyldig att se till så medlemmarna inte utsätts för oacceptabla störningar, men det är inte alltid lätt att veta var gränsen går. Men om störningarna är skadliga för hälsan för andra medlemmar eller försämrar boendemiljön så pass att det inte går att bo normalt kan det vara skäl nog för att säga upp den störande grannen. Men då är det viktigt att störningarna har dokumenterats och att personen har fått en chans att bättra sig efter att styrelsen har satt ned foten. Även sociala myndigheter måste underrättas innan uppsägningen. Vid riktigt allvarliga störningar, såsom brott, behövs ingen tillsägelse, skriver Bostadsrätterna.

Varje år brottas bostadsrättsföreningar med samma fråga. Hur ska vi få fler att engagera sig och sitta i styrelsen? Nu ger experter de bästa tipsen.

För det första. Det är roligare, trivsammare och billigare att bo i en bostadsrättsförening som har många engagerade medlemmar. Och en välskött förening driver upp priset när bostadsrätten ska säljas, enligt Anette Krising Brolin, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna. Trots det har föreningar svårt att få människor att engagera sig.

– Tyvärr är engagemanget ganska lågt. Många missar chansen att påverka och göra boendet både bättre och roligare, säger hon i en artikel på Bostadsrätternas hemsida.

För att öka engagemanget krävs en fungerande styrelse. Så det är där man ska börja, menar hon.

– De bästa kvalifikationerna är förmåga att samarbeta och social kompetens, säger Anette Krising Brolin.

När det gäller specifika kunskaper som ekonomi och juridik går det att köpa in en hel del, det viktigaste är att det funkar. Föreningar ska lösa problem och fatta beslut som om de driver ett företag, menar hon.  

Ofta anges tidsbrist som skäl för att inte engagera sig, men männsikor går att övertyga om de tillfrågas på rätt sätt, menar Aron Schoug, doktorand i pedagogik vid Stockholms universitet. Första frågan bör vara varför människor inte engagerar sig.

– Ibland kan det bero på konflikter som behöver lösas, hur arbetet är organiserat, hur den demokratiska processen fungerar eller om man känner sig välkommen, säger han till Bostadsrätterna.

Och det är inte säkert att höga ersättningar ökar engagemanget. Det kan vara precis tvärtom.

– Ideellt arbete är för många att bidra till något viktigt, men när en ersättning införs kan hjärnan ställa om sig och fokusera på pengarna. Då kan man plötsligt tycka att det är för lite betalt och att man i stället borde göra något som ger mer pengar, säger han till sajten.

Fem tips för att öka engagemanget i föreningen

• Bilda arbetsgrupper, en för trädgård, en för fest, en för städning och så vidare. Det kan vara ett sätt att bättre lära känna varandra.
• Tryck på värdet av att engagera sig. Ekonomin blir bättre, trivseln ökar och ni får mer att säga till om.
• Låt medlemmar ha god insyn i vad styrelsen gör.
• Skräddarsy uppdrag till människor med specialkunskaper och intressen.
• Gör årsstämman till en fest istället för en ”tråkig” dragning.

Våren är på gång och med det den årliga vårstädningen. Passa på att göra städdagen till en social tillställning som ingen vill missa.

Först och främst. Föreningen kan inte tvinga medlemmarna att delta på vårstädningen. Att ta ut straffavgifter från medlemmar som inte vill närvara på städdagen är inte lagligt. Däremot kan föreningen bevilja nedsättning av årsavgiften som motsvarar medlemmens arbetsinsats på städdagen.

Men moroten fungerar oftast bättre än piskan. Passa på att göra vårstädningen till en trevlig tillställning som ingen vill missa.

Här är åtta tips för en lyckad städdag:

• Skicka inbjudningarna till medlemmarna i god tid. Ett bra Ett bra al­ternativ till att lägga lappar i alla brevlådor är att använda hemsi­dans anslagstavla. Om medlem­marna är registrerade där får de ett meddelande om städdagen i eposten.
• Uppmana medlemmarna att anmäla eventuella förhinder till styrelsen.
• Ordna med god mat och dryck och se till så att det även avsätts tid för att umgås, utan jobb.
• Försök att dela upp arbetsupp­gifterna så att medlemmarna får ägna sig åt det som de är mest intresserade av. Till exempel kan man skicka ut en fråga i förväg om vilka uppgifter som medlem­marna helst utför.
• Passa på att inventera behovet av nyplanteringar.
• Se till att ha ordentliga verktyg, då blir arbetet roligare och snab­bare utfört.
• Om ni hyr en container så kan det vara smart att locka medlem­marna med att de kan få slänga sina egna grovsopor där under städdagen.
• Ta med en kamera och föreviga städdagen. Lägg sedan upp några av bilder på föreningens hemsida.

Läs mer i Egrannars handbok för vår- och sommar

Foto: Flickr.com (Per Axbom)