News

Ett par saker att ha koll på i början av 2015

Den största förändringen för bostadsrättsinnehavare och bostadsspekulanter är att nya amorteringskrav för bolån träder i kraft under 2015.

Nya amorteringskrav väntas komma under första halvan av 2015. Alla nya bolån som överstiger 70 procent av bostadens värde ska tvångsamorteras med två procent per år. När det är klart krävs det att lånet amorteras med en procent ned till 50 procent av bostadens värde, enligt Finansinspektionen, (FI)

Alla detaljerna och exakt tidsplan för när förslaget träder i kraft är dock fortfarande oklart.

Förändringen gäller bara nya lån, så de som bor kvar i samma bostad kommer inte att påverkas. Men förslaget innebär att om du säljer din bostad och tar ett nytt lån så omfattas du av de nya reglerna. Däremot kan du binda om dina lån utan att påverkas av de nya reglerna. Detta eftersom du har kvar samma säkerhet, det vill säga bostaden, det är med andra ord inget nytt lån.

Det är sagt att de nya reglerna ska utformas så att det inte skapas inlåsningseffekter för den som till exempel byter bank. Hur regleringarna ska se ut är oklart.

Det kommer även att kunna göras avsteg från amorteringskraven, till exempel om en person drabbas av långtidssjukskrivning eller dålig ekonomi. Men detaljerna är fortfarande inte klara kring det, enligt FI.

En helt annan sak, men som det kan vara läge att påminna om, är att bostadsrättsföreningar ska lämna kontrolluppgift (KU 55) till Skatteverket senast den 2 februari 2015 för de medlemmar som har sålt sin bostadsrätt under 2014.

Så gör ni årsredovisningen mer användbar

Även om bostadsrättsföreningars årsredovisningar uppfyller lagens krav kan de vara oanvändbara vid avgörande beslut. Men det går att vässa årsredovisningarna så att de blir mer relevanta, visar en idéskrift från FAR, Bostadsrätterna, HSB, Riksbyggen och SBC.

För att bostadsrättsföreningars årsredovisningar ska vara begripliga är det viktigt att relevant information inte utelämnas. Vilken information som måste finnas med i en bostadsrättsförenings årsredovisning är reglerat i lag, främst i kap 5-6 ÅRL. Men för att årsredovisningen ska kunna ligga till grund för avgörande beslut, och bli användbar på riktigt, kan det krävas att informationen som lämnas i årsredovisningen går längre än vad lägen kräver.

Det är en av slutsatserna i en idéskrift av Revisorernas branschorganisation FAR, Bostadsrätterna, HSB, Riksbyggen och Sveriges Bostadsrättscentrum (SBC).

Syftet med idéskriften är att beskriva det informationsbehov som personer med intresse i en bostadsrättsförening behöver för att fatta beslut. Alla som utformar årsredovisningar får också hjälp med struktur och innehåll när de arbetar fram en årsredovisning, säger Dan Brännström, generaldirektör i FAR, i ett pressmeddelande.

Men vilken information är då viktig att ha med för att vässa årsredovisningen? Nedan är fyra bra råd från idéskriften.

  1. Först och främst är det bra att ta med information som visar hur föreningen tänker finansiera framtida utgifter. Det gör att det blir möjligt för intressenter att bilda sig en uppfattning av hur föreningens avgifter kommer att utvecklas i framtiden.
  2. Blickar in i framtiden är alltid osäkra och föreningen bör därför se till så att prognoser som presenteras i årsredovisningen inte ger intressenterna orimligt hög tilltro. Föreningen bör alltid informera om osäkra beståndsdelar och lyfta fram vad som kan påverka prognosen i olika riktningar. Nedan är några exempel på vad en bra årsredovisning alltid bör informera om:
  • Ny styrelse eftersom det kan innebära nya strategier.
  • Belopp och tidpunkter för framtida betalningar av planerat underhåll, eftersom de är svåra att förutsäga.
  • Föränderliga omvärldsfaktorer som till exempel finansieringsvillkor, skatteregler och hyresmarknad.
  1. Enligt lagen måste förhållanden som inte ska redovisas i balansräkningen, resultaträkningen eller noterna, men som ändå är viktig för bedömningen av verksamheten tas med. I många fall är det dock inte solklart var gränsen går för vad som är viktigt för bedömningen, det vill säga vad som krävs av lagen och vad som ligger utanför. Bästa tumregeln är att presentera informationen i årsredovisningen så fort man är osäker. Då slipper föreningen att oroa sig för att bryta mot god redovisningssed och andra viktiga parametrar.
  2. Det är inte ovanligt att föreningar använder sig av olika terminologi i årsredovisningarna vilket kan förvirra. Ett tips kan vara att läsa andras årsredovisningar för att få ett hum om hur andra skriver.

Läs hela idéskriften här

Foto: Flickr.com(Opedagogen)

Anders Andersson

Expertens råd för bokslut och deklaration

 

Sköter ni bokslut och deklaration själva i er förening? Här får ni välkände ekonomiprofilen Anders Anderssons bästa råd: ”Sluta med det, lämna bort det arbetet i stället”.

Anders Andersson tycker inte man ska satsa på att genomföra dessa årliga plikter själv.

– Ett bättre sätt att använda tiden är att förhandla ner räntan på lånen och få till bra avtal på el, försäkringar, förvaltning, städning, värme och upphandlingar. Där finns stora pengar att spara.

Anders Andersson är, vid sidan om arbetet som expert på tidningen Driva eget, ekonomiskt ansvarig i en bostadsrättsförening i Sickla utanför Stockholm. Hur gör han själv med bokslut och deklaration?

– Lägger ut det på ett bokföringsföretag, säger han.

Medlemsregister hjälper valberedningens arbete

Emma Saxeby, ordförande i den nya bostadsrättsföreningen Lidingöfyren, berättar att möjligheten att samla kontaktuppgifter till alla i föreningen på en och samma sida har underlättat valberedningens arbete inför årsstämman. 

Lidingöfyren är en stor föreningen med hela 109 lägenheter. Emma Saxeby berättar att de ändå på kort tid fått en stor andel av medlemmarna att ansluta sig till Egrannar.

– Det är många som tar initiativ och använder anslagstavlan, säger hon.

Hur har ni gjort för att aktivera medlemmarna?

– Vi har bland annat haft två stycken extrainsatta föreningsstämmor under hösten och vintern med anledning av förändringar i våra stadgar. I kombination med dessa möten har vi haft en lite pratstund där vi tagit upp just Egrannar. Det har fungerat bra.

Hur har responsen varit bland era medlemmar?
– Efter båda mötena har vi fått fler medlemmar att aktivera sig.

Vilken funktion är populärast tror du?
– Framförallt använder vi oss av anslagstavlan. Sen använder jag mig själv mycket av medlemsregistret för att hitta epostadresser och kontaktuppgifter till medlemmarna när det dykt upp frågor där jag behövt snabba svar.

– Det är jättebra att ha alla kontaktuppgifter samlade. Om jag tidigare behövde få kontakt med fyra personer kunde jag bli tvungen att söka på Eniro eller i värsta fall, om jag inte hittade uppgifterna där, kunde jag behöva gå tillbaka till köpekontraktet för att hitta deras uppgifter. Nu finns allt samlat.

Snart är det vår då många föreningar håller årsstämma. Har ni kunnat använda er av Egrannar för att förbereda er inför den på något sätt?

– Ja, jag ser framförallt en jättefördel för vår valberedning när de vill komma i kontakt med våra medlemmar och höra sig för vilka som är intresserade av styrelsearbete till nästa år. Valberedningen är inte på samma sätt som styrelsen ute och träffar medlemmarna så ofta. Att då ha möjlighet att kommunicera via Egrannar underlättar för dem.

Märk-DNA avskräcker tjuven

Tekniken går framåt till tjuvarnas förtret. Ett av de senaste framstegen inom stöldskydd kallas Märk-DNA och spås minska inbrottsstatistiken rejält.

Stöldskyddet består av en vätska som penslas eller sprejas på stöldbegärliga föremål som till exempel datorer, cyklar och telefoner. Men allt kan märkas, till och med gosedjur.

Det finurliga med märkmetoden är att vätskan som penslas på föremålet är osynlig (den syns i UV-ljus), omöjlig att ta bort och innehåller ett syntetiskt DNA samt tusentals mikropunkter som gör att polisen enkelt kan koppla ihop en specifik sak med en specifik person.

– Förutom att märka upp sina saker ska man sätta upp skyltar på ytterdörren, fönstren och så vidare där det står att sakerna i bostaden är DNA-märkta och därmed inte värda att stjäla. Den här märkmetoden gör att det blir mycket lättare för polisen att koppla ihop föremål med inbrott, säger Annika Brändström, på Stöldsskyddsföreningen.

I Sverige har Polisen (tillsammans med Stöldskyddsföreningen) i ett pilotprojekt delat ut 1 500 gratis DNA-kit i olika områden i Stockholm. Förhoppningen med detta är att minska inbrotten med 30 procent. Ett modest mål menar vissa. I engelska testområden har DNA-märkningen förebyggt inbrott med upp till 83 procent.

Den unika DNA-koden i vätskan registreras på ägaren i två databaser, en svensk och en internationell. Märkmetoden innebär därför att det inte behöver vara hopplöst att få tillbaka stulna saker, inte ens om du varit utomlands när tjuven varit framme.

Allt fler svenska poliser utrustas nu med handburna UV-lampor som gör att de snabbt kan kontrollera om stöldgodset är DNA-märkt. Är det på det viset kan polisen enkelt se vem som har blivit bestulen och på så vis knyta föremålen till platsen där de stals. Dessutom blir det svårare att sälja stulna saker vidare. En mardröm för tjuven alltså.

Vad kostar det då?

– I dag kostar en märksats omkring 800 kronor och räcker till att märka runt 30 mindre föremål eller 10 större (barnvagnar, trädgårdsmaskiner och så vidare).

 

 

Glöm trender, ljust och fräscht fortsätter dominera

Trender är en sak, verkligheten en annan. Att så är fallet blev tydligt när NCC för andra året i rad genomförde sin kartläggning över nästan tusen bostadsköpare över hela Sverige.

Undersökningen baseras på hur företagets kunder har valt när de har köpt en bostadsrätt eller småhus under det gångna året. Och nej, det är inte industri- eller retrostilen som gäller. I mångt och mycket är resultatet detsamma som för förra årets undersökning: ljust och fräsch dominerar i de svenska hemmen.

– Starka färger och vågade accenter finns med i diskussionerna men vår kartläggning visar att när det är dags att välja så är det inredning i en diskretare färgskala som vinner. Vi ser också att fokus har flyttats från kök till badrum, det är där man nu gör fler tillval och satsar mer pengar, säger Maria Leksell, inredningsexpert på NCC, i ett pressmeddelande.

Men skillnaderna är stora över landet. Allra populärast är ljust och fräsch i norr, i synnerhet i Umeå. Den lantliga stilen är däremot populär i Göteborg och Malmö, medan stockholmarna har återvänt till en stramare stil.

Den ljusa, minimalistiska stilen är en storfavorit i norr. Umeåborna är även i år de som i störst utsträckning väljer ljust och fräscht. Överlag är vitt den dominerande färgen, konstaterar NCC, oavsett om det gäller vitvaror eller parkettgolv.

NCC:s kartläggning visar också att:

  • Ljusa golv är populärast i Stockholm, medan Umeåbor och Uppsalabor föredrar ekparkett i standardlack.
  • Intresset för ljusa kulörer bland vitvarorna i kök har ökat, allra mest i Västerbotten.
  • Målade väggar är populärt nästan överallt, i landet bara sju procent valde tapet. Undantaget är Umeå, där valde 24 procent tapet på någon vägg.

Enkelt att effektivisera energianvändningen

Med några enkla åtgärder kan en bostadsrättsförening både spara pengar och hjälpa miljön. Intresset för att bli mer energieffektiv växer, men mycket återstår att göra.

Allt fler bostadsrättsföreningar kontaktar Energi- och klimatrådgivningen med frågor om effektivare energianvändning.

– Min uppfattning är att föreningar som jobbar mycket och aktivt med energieffektivisering har en eller flera eldsjälar i styrelsen som driver frågan, tyvärr är det många bostadsrättsföreningar som inte vet vilken stor potential som finns och hur mycket de kan spara, säger Kerstin Lundvik, projektledare på Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen.

Första steget kan vara att ta kontakt med den kommunala Energi- och klimatrådgivningen, en service som finns i alla kommuner i Sverige och är både opartisk och kostnadsfri.

– Det är svårt med generella råd när det gäller en hel bostadsrättsförening, det enklaste är att man kollar varje hus för sig då de har olika förutsättningar, därför är det bästa att först ta kontakt med en rådgivare, säger Kerstin Lundvik.

Hur mycket energi som går åt i en bostadsrättsförening beror till stor del på hur huset är konstruerat och på de boendes vanor. För att minska energianvändningen kan man förbättra huset så att det läcker ut mindre värme och välja effektiva apparater och system. Energi- och klimatrådgivningen har tagit fram BRF Handboken, som innehåller praktiska råd och goda exempel. Här är några tips på hur en bostadsrättsförening kan bli mer energieffektiv:

  • Ta fram olika checklistor för egenkontroll som inkluderar översyn av exempelvis belysning och värmeanläggningar.
  • Utbilda styrelsen. Skaffa kontroll över energianvändningen och energikostnader, för statistik, läs fakturor och jämför med andra föreningar.
  • Vanor påverkar. Genom ett aktivt kommunikationsarbete kan man påverka vanor i huset. Synliggör och påminn om energianvändningen, skapa delaktighet och visa att de boendes insatser spelar roll för resultatet. Även ekonomiska påtryckningsmedel som innebär att det kostar mer att slösa gör det enkelt att välja rätt beteende.
  • Förbättra husets klimatskal, det vill säga husets isolering och skydd mot väder och vind.
  • Åtgärda ventilationen. Äldre hus har ofta självdragsventilation medan nyare hus vanligen har någon form av fläktdriven ventilation. Se vad som gäller i ert hus och hur det kan förbättras.
  • Temperaturen på varmvattnet bör ligga på 60°C i beredaren och minst 50°C vid tappstället. Lägre temperatur medför en risk för tillväxt av legionellabakterier och högre temperatur medför onödigt höga värmeförluster

I Stockholmsregionen har Energi- och klimatrådgivningen ett  nummer man kan ringa till så kommer man till en energiexpert som kan hjälpa de att komma igång. En del kommuner erbjuder besök på plats, men inte alla.

Vad kan man göra som enskild bostadsrättsägare?

– Som bostadsrättsägare kan man påverka sin egen energikonsumtion genom att välja energisnåla vitvaror och apparater, stänga av när man inte använder de och liknande. Man kan även bidra till att spara energi och resurser som till exempel spara varmvatten genom att använda snålspolande dusch och se till att man tätar fönster när tätningslisterna blir gamla, då får man även mycket skönare inomhusklimat, säger Kerstin Lundvik, projektledare på Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen.

Ladda ner BRF Handboken

Svårt att få boende att engagera sig

Var tredje styrelsemedlem i bostadsrättsföreningar anser att den största utmaningen med styrelseuppdraget är att få andra boende att engagera sig. Det visar en undersökning av Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC.

33 procent av 2 500 tillfrågade styrelseledamöter i bostadsrättsföreningar uppger att det största problemet med styrelseuppdraget är att få andra bostadsrättsinnehavare att ställa upp i styrelsen. 73 procent av de ändå som sitter med i styrelsen gör det för att kunna vara med och påverka beslut som rör den egna boendemiljön, enligt undersökningen.

– Att vara engagerad i en bostadsrättsstyrelse ger möjlighet till att påverka boendemiljön och den ekonomiska utvecklingen för fastigheten. Vilket i slutändan också kan ge dig som enskild bostadsrättsägare mer pengar vid en försäljning, säger Helena Gustavsson, ekonomisk expert på SBC, Sveriges BostadsrättsCentrum.

En anledning till att inte fler vill engagera sig i styrelsen kan vara att man tror att det tar för mycket tid i anspråk. 19 procent av de tillfrågade styrelseledamöterna uppger att de har svårt att få tiden att räcka till för uppdraget. Helena Gustavsson råder därför bostadsrättsföreningar att förenkla stora delar av arbetet, exempelvis genom att outsourca mer av jobbet.

– En av våra viktigaste uppgifter som förvaltare att hjälpa föreningarna att effektivisera arbetet så att det inte upplevs som alltför tidskrävande, säger hon.
Foto: www.flickr.com/photos/dahlstroms

Regionala skillnader på bostadsmarknaden

Bostadsmarknaden fortsätter att vara het, men de regionala skillnaderna ökar. En ny undersökning visar dessutom små prisrörelser under den senaste månaden. Är ett trendbrott på gång?

Nya siffror från Svensk Mäklarstatistik visar en svag nedgång för bostadsrätter i landet som helhet under den senaste månaden. Under hela året har däremot priserna i de tre stora städerna däremot ökat snabbare än i resten av landet. I Stor-Stockholm ökade priset med 11 procent, i Stor-Göteborg med 13 procent och i Stor-Malmö med 7 procent.

Störst ökning står emellertid Gotland och Södermanland för med en ökning på 29 procent, enligt Svensk Mäklarstatistik. Ökningstakten verkar å andra sidan sakta avta och de regionala skillnaderna ökar.

Är ett trendbrott på gång? I en kommentar till undersökningen menar Svensk Fastighetsförmedlings VD Peter Lövgren att en oro kan anas, då både säljare och köpare påverkas av det osäkra parlamentariska läget och och den pågående diskussionen kring amorteringskrav.

– Många börjar sin bostadskarriär med en bostadsrätt, därför är den kategorin speciellt känslig för flera av de förslag som diskuterats under hösten. En stor del av lägenhetsköparna är beroende av lån och stöd av exempelvis föräldrar för att kunna köpa sin första bostad. Villaköparna däremot har ofta en bostad som de kan sälja och har därför lättare att finansiera köpet av en ny bostad, säger Peter Lövgren i ett pressmeddelande.

 

Här kan du läsa mer:
Svensk Mäklarstatistik
Svensk Fastighetsförmedlings kommentar