News

Så bör framtidens BRF:er investera slantarna

Laddningsstationer, solceller och övervakningskameror toppar listan över de investeringar som flest bostadsrättsägare vill se i morgondagens BRF:er. När det gäller utmaningar befarar 40 procent att det kommer att bli svårt att locka medlemmar till styrelsen i framtiden. Det visar en ny undersökning av SBC.

Solceller, laddningsstationer till elbilen och övervakningskameror som registrerar nya besökare toppar listan över vilka investeringar som flest bostadsrättsägare skulle vilja se i sin bostadsrättsförening i framtiden. Det visar en rapport från Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC. Låsta grindar som håller ovälkomna personer utanför, odlingsmöjligheter, elektroniska passagesystem och källsortering är andra populära alternativ. Däremot är det relativt få som anser att handikappanpassning, cykelpool eller ett eget vattenreningsverk är önskvärda investeringar.

När det gäller bostadsrättsföreningars utmaningar i framtiden pekar många ut svårigheten med att locka medlemmar till styrelsen. Fyra av tio tror att det kommer att vara en tuff uppgift i framöver. Andra orosmoln är räntekostnader och andra ekonomiska osäkerheter.

– Vår rapport visar att endast 15 procent tror att ökade räntekostnader kommer vara bostadsrättsföreningarnas största utmaning i framtiden, detta förvånar mig. Det tyder antingen på bra beredskap i föreningar eller en optimism till att ränteläget kommer vara fortsatt lågt framöver. Det kan också bero på att vi är lite ovana vid tanken på vilka effekter en höjd ränta kan få. Många föreningar är trots allt högt belånade och kan få det väldigt svårt om räntekostnaderna ökar markant, säger Helena Klåvus, CIO på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum, i en kommentar.


Detta vill bostadsrättsägare att föreningen satsar pengar på i framtiden:


1. Solceller
2. Laddningsstationer till elbilar
3. Övervakningskameror som registrerar nya besökare
4. Låsta grindar som håller ovälkomna personer utanför
5. Odlingsmöjligheter

Här får du mest bostad för pengarna

Hur långt kommer man med en miljon kronor? Frågan är luddig redan från början och blir inte särskilt mycket tydligare om man specificerar den – hur mycket yta kan man köpa för en miljon kronor i Sverige?

Att skillnaderna inom landet är stora känner nog de flesta till, men exakt hur stora de är framgår av en ny undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som utifrån statistik från Mäklarstatistik kartlagt hur många kvadratmeter bostadsrätt du får för en miljon kronor i olika delar av landet.

Föga förvånande får du minst yta i Stockholm. För en miljon får du 14 kvadratmeter bostadsrätt i huvudstaden. I Sollefteå däremot får du hela 220 kvadratmeter villa för samma summa. I Fagersta kommun får du 333 kvadratmeter och i Haparanda 300 kvadratmeter för en miljon.

– Om du planerar att köpa bostad i en kranskommun till en större stad kan du få betydligt fler kvadratmeter för pengarna. Köper du exempelvis en villa i Borås, som bara ligger några mil utanför Göteborg, får du dubbelt så mycket yta för en miljon kronor. Samtidigt är det viktigt att det satsas mer på bra kommunikationer och fler arbetstillfällen för att fler ska överväga att bo utanför storstäderna, säger Tanja Ilic, VD på Svensk Fastighetsförmedling, i en kommentar.

Slarv med posten inbjudningskort till tjuven

Var fjärde person låter posten samlas på hög när de åker på semester. Agerandet är inget annat än ett inbjudningskort till tjuven, varnar Göran Landvall på Polisen.

En full brevlåda eller överfull postbox är inget annat än ett inbjudningskort till tjuven, menar Göran Landvall, nationellt sakkunnig på Polisen. Professionella tjuvar åker gärna runt och rekar på många sätt innan de slår till. En full brevlåda eller postbox är ett tydligt tecken på att man inte är hemma.

Samma sak gäller om det ligger en massa post på golvet nedanför brevinkastet.

– Det är lika viktigt här. Att ha en massa brev på golvet är likt förbaskat ett tecken på att ingen är hemma, det är bara för tjuven att kika in, säger Göran Landvall, till 24Malmö.se.

Trots det så låter 1 av 4 personer posten att samlas på hög när de åker på semester, enligt en undersökning av Hem & Hyra. Samtidigt visar undersökningen att 58 procent faktiskt ber någon att hämta posten medan man är borta.

Det är inte bara inbrottsrisken som ökar vid slarv med posten. Har du otur kan post med uppgifter om dig och din familj vara guld värd för någon som sysslar med ID-kapningar.

Foto: Colourbox

70 procent vill att bostadsfrågan prioriteras högre

Sju av tio svenskar anser att bostadsfrågan prioriteras för lågt. Det visar en undersökning på uppdrag av Stockholms Handelskammare.

”Anser du att politikerna borde prioritera frågan om att lösa svårigheterna på bostadsmarknaden?”. Den frågan har drygt 3 000 personer svarat på i en undersökning av Stockholms Handelskammare.

70,1 procent säger att bostadsfrågan borde prioriteras högre medan 21,5 procent anser att den är korrekt prioriterad. 8,4 procent tycker att frågan skulle kunna prioriteras lägre än i dag.

– Det är uppenbart så att allmänheten ser ett stort problem som förblivit i princip ohanterat under många år, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskammare, i ett pressmeddelande.

Nu är trädgården viktigare än köket

Fyra av tio svenskar funderar på att flytta från sin nuvarande bostad. Trädgårdstrenden börjar nu även märkas i vårt boende. En ny Novusundersökning visar att bra utomhusytor är den viktigaste funktionen i ett nytt boende.

– Det finns en tydlig trädgårdstrend och vår mäklare märker att det är väldigt stark efterfrågan på bostäder med fina trädgårdar och balkonger som går att inreda och odla på. Köket har fortfarande en väldigt central roll i svenskarnas hem men har nu alltså fått ge vika för olika typer av uterum, säger Johan Vesterberg, presschef på Fastighetsbyrån, i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att svenskarna helst vill bo i bostadsrättslägenhet (22 procent), följt av enplansvilla. På sista plats kommer radhus/kedjehus och bostadsrättsradhus (fyra procent).

Separera kök och vardagsrum!

Öppna planlösningar har länge varit svenskarnas modell. Stora, ljusa ytor där rum flyter in i varandra har dominerat i våra bostadsrätter. Men en ny undersökning från Sifo, gjord på uppdrag av Skanska, visar att ett trendbrott har skett.
Nu ökar efterfrågan av att separera kök och vardagsrum åt. 35 procent föredrar en planlösning med separat kök och vardagsrum, medan 33 procent vill ha en öppen planlösning.

– Mycket tyder på att det kommer bli vanligare med separata kök framöver även om vi fortfarande kommer att se mycket öppna planlösningar ett tag till. En anledning är att man vill kunna nyttja utrymmena för olika syften och behov. I takt med ökat ”brus” i samhället i stort ökar också behovet att kunna krypa undan lite grann, säger Magnus Lambertsson, marknadschef på Skanska Nya Hem, i ett pressmeddelande.

Just köket är en plats som vi svenskar trivs bra i. Sex av tio svarar att det gärna umgås med familj och vänner i köket, utöver att äta och laga mat. Relativt många använder köket som kontor eller plats för läxläsning, 22 procent, medan enbart fyra procent stryker kläder där och bara en procent använder köket som sovrum.

Svenskarna vill avskaffa vinstskatt på bostäder

Valet är knappt två månader bort och frågorna som diskuteras är många. Om du frågar svenskarna spelar skatter en stor roll för bostadspolitiken. Det visar en ny undersökning från Fastighetsbyrån, utförd av Novus.

På frågan ”Vilka/vilken av följande frågor kopplat till bostadspolitiken, skulle kunna påverka hur du röstar i höstens val?” är de vanligaste svaren fastighetskatten, flyttskatten/reavinstskatten och ränteavdraget.

Undersökningen visar också att svenskarna vill ta bort vinstskatten på bostäder (57 procent) och införa subventionerat bosparande för unga (73 procent).

– Här finns det röster att hämta! Slopad vinstskatt och bosparande för unga är åtgärder som på längre sikt skulle röja hinder och öka rörligheten på bostadsmarknaden. Och det är bra. Men det vi behöver nu är översyn av hela bostadspolitiken, inte enstaka punktinsatser. En blocköverskridande överenskommelse som ger långsiktiga och stabila spelregler för bostadskonsumenterna bör vara prioriteras direkt efter valet, säger Johan Engström, vd på Fastighetsbyrån, i en kommentar.

Fastighetsbyråns undersökning, där 1614 svenskar svarat, visar också att en majoritet vill behålla amorteringskravet och att stödet för marknadshyror är svagt.

BRF:er i storstäder bättre koll på GDPR

Bostadsrättsföreningar i landets storstäder har något bättre beredskap för att möta de nya GDPR-kraven jämfört med BRF:er i mindre städer. Det visar Egrannars nya enkätundersökning.

Bostadsrättsföreningar runt om i Sverige har kommit olika långt med att anpassa sig till den nya dataskyddsförordningen, GDPR.

I landets fyra största städer uppger drygt 20 procent att de har kommit mycket långt eller ganska långt med att ställa om till den nya lagen, visar Egrannars enkätundersökning där omkring 200 styrelsemedlemmar i BRF:er har intervjuats. För övriga BRF:er i landet är den siffran omkring 15 procent.

I Stockholm uppger drygt 7 procent att de har väldigt bra beredskap för att möta de nya GDPR-kraven, och nästan 37 procent säger att de har ganska bra beredskap. I mindre städer (då Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala undantas) uppger omkring 3 procent att beredskapen är väldigt bra och drygt 30 procent att den är ganska bra.

30 procent i mindre städer ingen beredskap alls

Det är fler i mindre städer som säger att de inte har någon beredskap alls för att möta kraven, omkring 28 procent. I de fyra största städerna (länen Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Uppsala) är den siffran cirka 11 procent.

Däremot har BRF:er i storstäderna inte varit särskilt bra på att informera medlemmarna om vad GDPR innebär. I Stockholm uppger 0 procent att de har informerat medlemmarna mycket väl, och strax över 5 procent att de har informerat medlemmarna ganska väl. Tittar man på BRF:er utanför de fyra största städerna uppger omkring 3 procent att de har informerat medlemmarna mycket väl och knappt 5 procent att de informerat dem ganska väl.

I storstad såväl som småstad anser BRF:erna att myndigheternas information om GDPR har varit under all kritik, och att det är en bidragande orsak till informationsglappet till medlemmarna. I Stockholm uppger 0 procent av styrelsemedlemmarna i Egrannars undersökning att myndigheterna har informerat väldigt bra (omkring 7 procent uppger ganska bra). I mindre städer är den siffran drygt 3 procent (drygt 9 procent uppger ganska bra).

Små versus stora BRF:er

Trenden bland små och stora bostadsrättsföreningar ser snarlik ut. 70 procent av BRF:er med upp till 10 medlemmar uppger att de antingen inte har kommit så långt med att anpassa sig till den nya lagen eller att de knappt har börjat. Ytterligare 10 procent vet inte hur långt de har kommit. I föreningar med över 100 medlemmar anger cirka 85 procent att de inte har kommit så långt, knappt börjat eller att de inte vet hur långt de har kommit i omställningsarbetet.

Oavsett BRF-storlek pyr missnöjet mot myndigheternas bristfälliga information om GDPR, visar enkätundersökningen.

Bäst på att ställa om verkar föreningar med 51 till 100 medlemmar vara. Omkring 25 procent uppger att de har kommit väldigt långt eller ganska långt, och knappt 60 procent säger att de inte har kommit så långt eller att de knappt har börjat.

Foto: Colourbox(Aleksei Andreev)

Så lyckas du sälja trots en skakig bostadsmarknad

Det är oroligt på bostadsmarknaden och flera pilar pekar nedåt. Priserna på bostadsrätter har sjunkit ett tag. Vad krävs för att lyckas på bostadsmarknaden 2018? Tålamod, menar flera experter.

För att lyckas med sin försäljning trots en orolig bostadsmarknad, så krävs framför allt tålamod. Det menar flera experter.

– Det är en god idé att sälja innan man köper, då har man möjlighet att tacka nej till bud under förväntat pris. Det går fortfarande att få ut höga priser på marknaden, man måste bara vänta in rätt köpare som förstår värdet. Sen hänger det också på vad man har för objekt och om det finns något på marknaden som konkurrerar, sade mäklaren Wilhelmina Bonde Alfvén på Alexander White, nyligen till sajten Residence.

Och hon får medhåll från andra experter. Köparna har en bra position i dagsläget och kan för första gången på länge utnyttja att de kan lägga lite mer tid på bostadsaffären. Objekten försvinner inte lika fort, vilket gör att de kan titta på fler objekt, kolla in områden i lugn och ro och samtidigt räkna på ekonomin och jämföra priser på ett annat sätt än tidigare. Men det råder inte rea, som många verkar tro, påpekade Joakim Lusensky, analys- och kommunikationschef på Mäklarsamfundet, nyligen i en intervju med Aftonbladet.

– Det jag märker och som många mäklare rapporterar till mig är att många köpare har orealistiska förväntningar på hur lågt de kan pressa priserna, sade han.

Han håller med om att tålamod är den viktigaste nyckeln för säljarna.

– Affärerna tar längre tid just nu. Låt mäklaren göra sitt jobb, och se till att ha en färsk värdering på bostaden. Och som säljare gäller det också att ha rimliga förväntningar, sade han.

I oroliga tider måste mäklarna bekänna färg, menar Johanna Kull, sparekonom på Avanza, i samma intervju som ovan.

– Var extra noga med vem du anlitar. Hör runt med minst två-tre olika innan du bestämmer dig. Gå inte bara på vem som sätter högst pris, utan mer på vad du får för allmän uppfattning. Läs gärna recensioner från tidigare säljare, sade hon.

Foto: Colourbox