News

Svenska grannar kan dela verktyg och gymredskap med andra. Däremot är de inte särskilt sugna på att dela bostadsyta, enligt en undersökning av SBC, där frågor har ställts kring delningsekonomi.

Delningsekonomin växer på olika håll i Sverige. Människor samåker, hyr ut i andra hand och delar saker. Enligt Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, kommer det att komma allt fler lösningar i framtiden för att komma till rätta med landets bostadsbrist.

Men när det gäller att dela sitt boende med andra, så vill majoriteten, 86 procent, inte göra det, enligt en ny undersökning av SBC. Man delar gärna saker, men inte bostadsyta.

Av de som trots allt kan tänka sig att dela bostadsutrymme med andra, så är det framför allt tv-rummet som i så fall är aktuellt.

Däremot kan omkring hälften tänka sig att dela verktyg och gymredskap med andra grannar, enligt undersökningen.

– Dagens familjer ser inte ut som de en gång gjorde. Vi har fler äldre än någonsin och singelhushåll eller familjer som lever varannan vecka-liv är betydligt vanligare i dag. Bostadsbristen i städer gör dessutom att ungdomar bor hemma allt längre. I samband med detta talas det mer om flexibla bostäder och lösningar med fler delade funktioner. Det är intressant att det skiljer sig så pass mycket mellan vilka som är villiga att dela vad med sina grannar. En bostadsrättsförening är trots allt redan en stor delningsekonomi, säger Helena Klåvus, CIO på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB, i ett pressmeddelande.

Personer som bor i bostadsrätt måste acceptera en del ljud och stök från sina grannar. Men var går gränsen? Egrannar reder ut.

I många bostadsrättsföreningar funkar det mesta bra. Stök, bråk och höga ljudnivåer är inte ett problem. Men i andra föreningar kan det faktiskt vara ett problem, och i vissa fall bli outhärdligt för de boende.

Så var går gränsen för vad man behöver stå ut med när det gäller en störande granne? Och hur ska man tackla situationen?

Bostadsrätternas styrelserådgivare Elisabeth Kalderén förespråkar den mjuka linjen till en början. Det vill säga att prata med personen som stör.

– Alla känner sig inte bekväma med att ringa på hos grannen som stör men många gånger är det ett första steg att faktiskt prata med varandra. Får inte det önskad effekt kan du som boende vända dig till föreningens styrelse, säger hon i en intervju på Bostadsrätternas hemsida.

– När styrelsen sedan kontaktar den som stör ska de inte nämna vem som klagat, bara att det inkommit klagomål. Här behöver styrelsen skapa sig en uppfattning i samtalet med den som anses störande. Vad handlar det om? Ibland kanske personen inte ens är medveten om att det är högljutt, fortsätter hon.

Om störningarna trots allt fortsätter gäller det för styrelsen att sätta sig ned med alla inblandade och reda ut saken. Och det kan vara läge att dessutom kalla in en oberoende neutral part till sådana samtal, menar Elisabeth Kalderén. Och när det gäller störningar, så gäller det att grannen som klagar har på fötterna. Hörsägen räcker inte.

– De boende måste hjälpa till med att föra ärendet framåt genom att noggrant anteckna datum, tidpunkt och typ av störningar, säger Rikaard Wahlstrand, styrelseordförande och jurist på Bostadsrätterna.

Detaljerade listor och dokumentation över störningar kan innebära att föreningen som sista åtgärd kan säga upp en bostadsrättshavare, men då måste detta också ha föregåtts av en varning i form av en ”rättelseanmaning”, och att den störande grannen trots varningen fortsätter sitt störande beteende. När det går så långt avgörs ofta ärendet i allmän domstol, eftersom den som stör sällan vill ge upp sin lägenhet. Ett bra råd för föreningen är därför att se till att ta juridisk hjälp längs vägen, så att inte ord står mot ord, utan att saken utreds enligt boken.

Så vad är en störning?
Det kan till exempel handla om hög musik, stökiga fester, busringningar, hundar som skäller, eller fylla. Det kan också handla om störningar som är av mer allvarlig karaktär, som våld eller hot mot medlemmar. Brottsliga verksamheter som exempelvis drogtillverkning eller koppleriverksamhet räknas också in under störningar. Olika typer av störningar kan såklart behöva behandlas på olika sätt.  (Källa: Bostadsrätterna)