News

Svenska grannar kan dela verktyg och gymredskap med andra. Däremot är de inte särskilt sugna på att dela bostadsyta, enligt en undersökning av SBC, där frågor har ställts kring delningsekonomi.

Delningsekonomin växer på olika håll i Sverige. Människor samåker, hyr ut i andra hand och delar saker. Enligt Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, kommer det att komma allt fler lösningar i framtiden för att komma till rätta med landets bostadsbrist.

Men när det gäller att dela sitt boende med andra, så vill majoriteten, 86 procent, inte göra det, enligt en ny undersökning av SBC. Man delar gärna saker, men inte bostadsyta.

Av de som trots allt kan tänka sig att dela bostadsutrymme med andra, så är det framför allt tv-rummet som i så fall är aktuellt.

Däremot kan omkring hälften tänka sig att dela verktyg och gymredskap med andra grannar, enligt undersökningen.

– Dagens familjer ser inte ut som de en gång gjorde. Vi har fler äldre än någonsin och singelhushåll eller familjer som lever varannan vecka-liv är betydligt vanligare i dag. Bostadsbristen i städer gör dessutom att ungdomar bor hemma allt längre. I samband med detta talas det mer om flexibla bostäder och lösningar med fler delade funktioner. Det är intressant att det skiljer sig så pass mycket mellan vilka som är villiga att dela vad med sina grannar. En bostadsrättsförening är trots allt redan en stor delningsekonomi, säger Helena Klåvus, CIO på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum AB, i ett pressmeddelande.

Personer som bor i bostadsrätt måste acceptera en del ljud och stök från sina grannar. Men var går gränsen? Egrannar reder ut.

I många bostadsrättsföreningar funkar det mesta bra. Stök, bråk och höga ljudnivåer är inte ett problem. Men i andra föreningar kan det faktiskt vara ett problem, och i vissa fall bli outhärdligt för de boende.

Så var går gränsen för vad man behöver stå ut med när det gäller en störande granne? Och hur ska man tackla situationen?

Bostadsrätternas styrelserådgivare Elisabeth Kalderén förespråkar den mjuka linjen till en början. Det vill säga att prata med personen som stör.

– Alla känner sig inte bekväma med att ringa på hos grannen som stör men många gånger är det ett första steg att faktiskt prata med varandra. Får inte det önskad effekt kan du som boende vända dig till föreningens styrelse, säger hon i en intervju på Bostadsrätternas hemsida.

– När styrelsen sedan kontaktar den som stör ska de inte nämna vem som klagat, bara att det inkommit klagomål. Här behöver styrelsen skapa sig en uppfattning i samtalet med den som anses störande. Vad handlar det om? Ibland kanske personen inte ens är medveten om att det är högljutt, fortsätter hon.

Om störningarna trots allt fortsätter gäller det för styrelsen att sätta sig ned med alla inblandade och reda ut saken. Och det kan vara läge att dessutom kalla in en oberoende neutral part till sådana samtal, menar Elisabeth Kalderén. Och när det gäller störningar, så gäller det att grannen som klagar har på fötterna. Hörsägen räcker inte.

– De boende måste hjälpa till med att föra ärendet framåt genom att noggrant anteckna datum, tidpunkt och typ av störningar, säger Rikaard Wahlstrand, styrelseordförande och jurist på Bostadsrätterna.

Detaljerade listor och dokumentation över störningar kan innebära att föreningen som sista åtgärd kan säga upp en bostadsrättshavare, men då måste detta också ha föregåtts av en varning i form av en ”rättelseanmaning”, och att den störande grannen trots varningen fortsätter sitt störande beteende. När det går så långt avgörs ofta ärendet i allmän domstol, eftersom den som stör sällan vill ge upp sin lägenhet. Ett bra råd för föreningen är därför att se till att ta juridisk hjälp längs vägen, så att inte ord står mot ord, utan att saken utreds enligt boken.

Så vad är en störning?
Det kan till exempel handla om hög musik, stökiga fester, busringningar, hundar som skäller, eller fylla. Det kan också handla om störningar som är av mer allvarlig karaktär, som våld eller hot mot medlemmar. Brottsliga verksamheter som exempelvis drogtillverkning eller koppleriverksamhet räknas också in under störningar. Olika typer av störningar kan såklart behöva behandlas på olika sätt.  (Källa: Bostadsrätterna)

Trots ekonomvarningar om lågkonjunktur så sticker bostadspriserna iväg. ”Det verkar inte som att köparna har tagit till sig negativa nyheter om handelskonflikter och ekonomisk inbromsning i omvärlden”, säger Staffan Tell på Hemnet till SvD.

Både Hemnet och Svensk Mäklarstatistik pekar på att det just nu sker ovanligt många bostadsförsäljningar och att utbudet av bostäder är stort. Augustisiffrorna ligger på rekordnivåer.

– Utbudet är det högsta hittills för en augustimånad. Drygt 22 000 bostadsrätter till salu var 4 procent högre än augusti i fjol och 18 procent högre än augusti 2017. Det är såklart lite anmärkningsvärt att utbudet ligger på så höga nivåer, säger Staffan Tell, talesman för Hemnet, till SvD.

Bostadspriserna har klättrat uppåt under våren, och fortsatte att göra det även under augusti, visar statistiken. I storstadsområdena är det framför allt bostadsrätter som står för prisstegringen, då priser på villor har stått och stampat lite grann.

I Stockholms innerstad och i centrala Göteborg har priserna ökat med två procent på en månad, vilket innebär att genomsnittspriserna nu har hamnat över 90 000 respektive 63 000 kronor per kvadratmeter.

Men Björn Wellhagen, vd vid Mäklarsamfundet, menar att det inte går att bedöma uppgångar enstaka månader för att dra vettiga slutsatser.

– På årsbasis vill jag då kalla läget för stabilt. Priserna ökar ungefär med inflationen och det är den nivå vi kan vänta, säger han till SvD.

Staffan Tell tror dock på fortsatta prisökningar och pekar bland annat på att fler budgivningar än vanligt har stuckit iväg den senaste tiden, trots varningar om sämre tider och orosmoln i omvärlden. Han blir därför inte förvånad om prisstegringarna fortsätter i höst.

De senaste 20 åren har bostadsrättspriserna i hela riket ökat med 579 procent, visar en kartläggning av Svensk Fastighetsförmedling, som publicerades förra året.  

– Historiskt sett har Sveriges bostadspriser utvecklats stadigt uppåt de senaste 20 åren, men ökningarna har varit betydligt kraftigare de senaste fem åren, sa Tanja Ilic, VD på Svensk Fastighetsförmedling, i samband med lanseringen av siffrorna.

Så mycket har priserna ökat i augusti, enligt Svensk Mäklarstatistik:

Hela landet: + 1% (en månad), + 2% (tre månader), + 3% (12 månader)

Centrala Stockholm: + 2% (en månad), + 3% (tre månader), + 2% (12 månader)

Centrala Göteborg: + 2% (en månad), + 5% (tre månader), + 3 % (12 månader)

Centrala Malmö: + 1% (en månad), + 3% (tre månader), + 7% (12 månader)

Här har bostadsrättspriserna ökat mest de senaste 20 åren, enligt Svensk Fastighetsförmedling

1. Upplands-Bro kommun 2 474%
2. Trelleborgs kommun 2 257 %
3. Huddinge kommun 1 903 %
4. Botkyrka kommun 1 845 %
5. Jönköpings kommun 1 632 %