Med mörkrets entré tänds ljusen. Men mer eld i hemmet ökar risken för brand. Egrannar hjälper dig att minska brandrisken hemma.
December är den månad då i särklass flest bränder i hemmet sker. 40 procent fler bränder sker under årets sista månad, än under övriga månader. Det visar statistisk från försäkringbolaget Trygg-Hansa.
Även om de flesta numera har brandvarnare, har bara varannan svensk en brandsläckare och enbart var femte har en brandfilt.
– Från och med första advent sitter vi gärna inne framför stearinljus och öppen spis. Tyvärr ökar risken för bränder kraftigt då. Det gäller att vara extra varsam när man har tända ljus eller brasa. Med relativt enkla brandskydd som brandvarnare, brandsläckare och brandfilt kan många bränder förebyggas, säger Håkan Franzén, Hemmets försäkringsexpert, i en kommentar.
Vanligaste orsaken till brand är levande ljus, följt av spis och ugn, och därefter elfel. För att undvika bränder har Trygg-Hansa tagit fram en checklista inför december:
Lämna aldrig ett rum med levande ljus. En god regel är att den som tänder ljuset också släcker det.
Tänd bara ljus som står stadigt i obrännbara ljusstakar. Ta bort alla brandfarliga dekorationer.
Ha inget brännbart i närheten av ljusstaken.
Om du tänder värmeljus, använd då bara hållare som är avsedda för detta. De klarar värmen och har tillräckligt med lufthål.
Ha koll på de mindre barnen. Att en ljusstake välter är ett ögonblicksverk.
Se över sladdar och kontakter till elektriska adventsljusstakar och stjärnor. Släck dem med en strömbrytare eller genom att ta ur stickkontakten ur vägguttaget. Elfel är en av de vanligaste brandorsakerna.
Ställ inga föremål på tv:n.
Utrusta ditt hem med brandvarnare, brandsläckare och brandfilt
Med kylan kommer mys, matlagning – och möss. Möss och
andra skadedjur vill gärna vara inne i varma och välfyllda hus när temperaturen
stiger under nollstrecket. Det är viktigt att styrelsen är medveten om detta
för att kunna informera medlemmarna om hur de ska hantera skadedjuren. Mössen
kan gnaga sönder det mesta och ta sig in i väggar och elledningar.
– Mössens förmåga att ta sig in är stor, det är i princip omöjligt att täta helat så att de inte kommer in. Men det går att begränsa mössens möjligheter. Försök att hålla så fritt som möjligt runt hela byggnaden, så att de inte kan vara gömma sig kring husfasaden. Ta bort häckar och undvik högt gräs. Täta där du ser små hål och förse uppenbara ingångshål med nät, säger Anticimex skadedjursexpert Håkan Kjellberg i en kommentar.
Han varnar även för ett annat skadedjur såhär års: flugan.
– Flugor söker skydd när det blir kallt. Det man kan göra är att montera insektsnät på ventiler och vid takfot och täta runt fönster och kabelgenomföringar. Flugor är lättjagade, prova att använda dammsugaren. Det är bra om du blir av med dem, annars kommer de vakna i mars och ta sig genom taket, eldragningar och genomföringar, säger Håkan Kjellberg i ett pressmeddelande.
På flera håll varnas det om att tuffare ekonomiska tider är i vardande. Men på bostadsmarknaden märks ingen inbromsning. Åtminstone om man ska tro siffror från Valueguard.
På årsbasis ökade snittpriset på villor med 3,0 procent och på bostadsrätter med 2,1 procent. Göteborg ökar mest, och i Stockholm närmar sig de dyraste lägenheterna nya rekord.
– Priserna i det dyraste prissegmentet ökade snabbast i början av året. Nu kommer de billigare prissegmenten som består av bostäder i Stockholms ytterområden i kapp”, säger Fredrik Kullman, vd Bjurfors Stockholm, till Di.
Prisutvecklingen under de senaste månaderna är sund, anser SBAB:s boendeekonom Claudia Wörmann,
– Det är mycket modesta siffror vi ser under september, och kanske är det här något vi får vänja oss vid, säger hon till TT.
Wörmann menar att den låga räntan är huvudorsaken till att bostadsaffärerna går allt snabbare.
Alla helgons dag är den dag på året då flest inbrott anmäls i Sverige. Men under hela den mörka delen av året ökar antalet inbrott. Enligt Brottsförebyggande rådet anmäldes i snitt 103 brott varje dag i oktober förra året. Enligt en Demoskopundersökning gjort på uppdrag av SSF Stöldskyddsföreningen uppger 25 procent av boende att man är orolig att bli utsatt för inbrott.
– Tala alltid om för dina grannar om du ska åka bort en längre tid så de kan hålla ett öga på ditt hus. Att installera timer på några lampor i hemmet som tänds när det börjar bli mörkt är riktigt bra, liksom att ha rörelsestyrda lampor på tomten så tjuven inte kan jobba i mörker, säger Lina Nilsson, SSF Stöldskyddsföreningen i en kommentar.
Stöldskyddsföreningens tips för att undvika brott:
Se till att ha certifierade lås på dörrar, fönster och altandörrar.
Städa inte! Låt tjuven tro att du är hemma.
Skaffa timers till några lampor inomhus och rörelsestyrd belysning utomhus.
Skaffa låsskydd om du bor i lägenhet med brevinkast i dörren.
Tänk utanför boxen, men inte för långt utanför den.
Det blev mitt motto efter en ödesdiger visning för några år sedan. Jag skulle
visa en mysig sekelskiftesfyra och några timmar innan visningen slog det mig
att det var Halloween.
Istället för våra vanliga mäklarsugkarameller köpte jag färgglatt halloween-godis, ett par plastpumpor placerades i fönstren och flera lampor i lägenheten ersattes med tända ljus. Varför inte insupa halloween-stämningen? Fel tänkt. Varför inte sminka mig vit i ansiktet med svart ögonskugga? Ännu mera fel.
Jag insåg ganska snart att mitt infall inte skulle bli succé. Ingen blev rädd av min sminkning, tack och lov, och ingen saknade heller våra vanliga sugkarameller i godisskålen. Men ingen ville heller lägga bud på lägenheten. Min utklädnad var tänkt att lätta upp stämningen, men jag såg snarare ut som en övervintrad emorockare från sent 90-tal. ”Håll dig till rutinerna”, muttrade jag besviket till mig själv när jag tvättade bort sminket på kvällen.
Vad händer om fastigheten brinner ned och alla medlemmar måste evakueras? Vem betalar? Och hur illa kan det gå om styrelsen inte har koll? Egrannar reder ut.
Varje år omkommer cirka 120 personer i bränder, och oftast handlar det om bostadsbränder, enligt MSB. Inte sällan hade bränderna kunnat förhindras med ganska enkla förebyggande åtgärder.
För några år sedan skrev Bostadsrätterna om ett bostadshus på söder i Stockholm som brann ordentligt. Ordföranden i bostadsrättsföreningen berättar i en intervju hur det slog eldslågor ut från en av hans grannars lägenhet högst upp i huset, och hur elden snabbt spred sig till vinden som blev övertänd. Huset blev kraftigt brandskadat och samtliga 35 lägenheter blev obeboeliga och hela fastigheten behövde renoveras inifrån och ut. Alla de boende blev helt enkelt utan bostad.
Just den här branden startade i köket i
en av lägenheterna på femte våningen, även om orsaken var oklar. Även om folk
var hemma så hann alla ta sig ut utan allvarliga skador. Ett par fick lindriga
rökskador.
Efter branden fick flera av
bostadsrättsföreningens medlemmar till en början bo på hotell medan de letade
efter evakueringsboende. När det gäller evakueringsbostäder så är det inte
bostadsrättsföreningens ansvar att ordna fram till de boende, utan medlemmarna
behöver vända sig till sitt försäkringsbolag. I en sådan här extraordinär
situation blir det tydligt varför det är viktigt att inte glömma betala hemförsäkringen,
och bostadsrättsförsäkringen.
Ordföranden berättar vidare i intervjun
att engagemanget från de enskilda medlemmarnas försäkringsbolag varierade en
hel del. Styrelsen försökte hjälpa till att informera vilka krav som medlemmarna
kunde ställa på sina försäkringsbolag. Hans erfarenhet är att det krävs rätt
mycket påtryckningar och tuffhet för att få det man har rätt till.
När det gäller fastigheten är det
brukligt att den ska återställas i det skick som var före brandolyckan. Men på ytskiktet,
som målningsarbeten och tapeter, görs åldersavdrag. Men det gäller ju att bostadsrättsföreningens
försäkring är betalt.
Egrannar har tidigare skrivit hur dyrt
det kan bli för bostadsrättsföreningar som har dålig koll på sina försäkringar.
Hade det inte funnits en fastighetsförsäkring betald i fallet som beskrivits ovan
hade det slutat i förödande konsekvenser. Fastighetsförsäkringen ger skydd mot
vatten-, natur och brandskador och täcker även kostnader som uppstår vid
inbrott i fastighetens gemensamma utrymmen.
– Vi har varit med om ett antal fall där styrelsen har glömt att
betala räkningarna till försäkringsbolaget under en längre tid, vilket lett
till att bostadsrättsföreningen har stått helt utan försäkring när olyckan
sedan varit framme. Om det exempelvis börjar brinna i fastigheten eller om det
sker en omfattande vattenskada kan det leda till förödande konsekvenser, sa Monica
Jukic, juridisk expert på SBC i artikeln på Egrannar.
Ändå är det många bostadsrättsmedlemmar som känner till om deras förening
har en försäkring och vad den i så fall täcker, enligt Monica Jukic. Dessutom
har styrelsen ibland dålig koll på vem som är ansvarig om olyckan är framme.
Alla medlemmar i föreningen bör ha en hemförsäkring med bostadsrättstillägg,
enligt Monica Jukic. Tillägget är viktigt eftersom den boende annars kan bli
ersättningsansvarig för skador som uppstått inne i lägenheten.
– SBC uppmanar alltid bostadsrättsföreningarna att teckna ett kollektivt bostadsrättstillägg som omfattar alla boende i föreningen. Föreningen ser då gemensamt till att alla boende har ett bostadsrättstillägg om en olycka sker, sa hon.
Bra att känna till om försäkringar:
Drabbas du av en brandskada kan du få hjälp från din bostadsrättsförsäkring
och hemförsäkring. Bostadsrättsförsäkringen omfattar skador på själva
lägenheten utöver normal standard. Hemförsäkringen omfattar skador på lösöret
och merkostnader om du behöver annat boende när lägenheten repareras.
Ansvarsskyddet i hemförsäkringen kan hjälpa dig om du har varit vållande till
branden.
Unga får allt tuffare att ta sig in på bostadsmarknaden. Många föräldrar vill hjälpa till, enligt en ny undersökning. Men en fin tanke kan sluta i familjetragedi om man inte har koll på den juridiska biten, varnar flera privatekonomer.
Det blir allt svårare för
unga att ta sig in på bostadsmarknaden. Bostadspriserna stiger och kontantinsatserna
är höga, och bankerna ställer krav på amorteringstakt och inkomster som många
helt enkelt inte klarar av. För många är det enda hoppet att föräldrarna
hjälper till med att köpa det första boendet.
Och allt fler föräldrar, 6
av 10, vill hjälpa sina barn ekonomiskt, visar en Sifo-undersökning på uppdrag
av Nordea. 16 procent svarar att de vill men att de inte har råd. Frågan är
ställd de som har barn under 25 år.
– Om föräldrar kan gå in som medlåntagare underlättar
det enormt, säger Ingela Gabrielsson, privatekonom på Nordea till SvD.
Det är ju fint att det finns föräldrar som vill och
har möjlighet att hjälpa sina barn, men det finns en rad juridiska fallgropar.
Först och främst måste man bestämma sig för om det ska vara ett lån eller en gåva.
Om hjälpen är ett lån bör skulden mellan förälder och
barn säkerställas genom ett skriftligt skuldebrev så att villkoren blir tydliga
kring ränta, amortering, löptider och så vidare. Detta är inte minst viktigt
ifall barnet och föräldrar blir osams.
Sedan är det viktigt att komma ihåg att även om föräldern bara är medlåntagare och det finns ett skuldebrev, så kommer föräldern behöva rycka in om barnet inte betalar i tid. Har man inte koll på det kan det bli jobbigt ekonomiskt, när smällen plötsligt kommer.
Skulle hjälpen istället vara en gåva finns det flera saker att tänka på, till exempel att det skrivs ett gåvobrev där värdet på gåvan framgår, och att avkastningen på pengarna tillfaller barnet. En gåva av det här slaget brukar vara förskott på arv, vilket får konsekvenser för barnets syskon och så vidare. Därför måste man fundera ett varv extra så att situationer som kan uppstå inte blir föremål för osämja.
Dessutom måste föräldern ta hänsyn till om barnet ska
bo själv i lägenheten eller om hen kommer att vara sambo, och då omfattas av
sambolagen.
– Om en av parterna köper en bostad med avsikt att man ska bo där tillsammans faller bostaden under sambolagens bodelningsregler och hälften delas vid en separation eller dödsfall, säger Caroline Törnquist på Nordea till SvD.
Och naturligtvis måste föräldern vara medveten om att
det egna låneutrymmet minskar när man går in som medlåntagare. Medlåntagaren
står nämligen fullt ut på lånet när det gäller hur kreditvärdig man är.
Så
en god tanke kan sluta i bedrövelse om man inte har koll på den juridiska
biten. Det måste man känna till, menar ekonomerna.
Hög musik, hundar som skäller och grannar som snor parkeringsplatsen. Det är saker som stör grannsämjan allra mest, enligt en ny undersökning av Hemnet.
Den 31 oktober var det ”Grannens dag” och
tanken då är att man då ska ägna en extra tanke till de som bor i ens närhet.
Men det finns ju 364 andra dagar på året, och att komma överens med sina
grannar kan vara en väl värd investering.
Då är det bra att ha i bakhuvudet att det
finns saker som människor i bostadsrätt stör sig på extra mycket. Till exempel
fester sent på kvällen och hög musik. Störande ljud är överlag en källa till
irritation, enligt en undersökning av Hemnet. 49 procent av har någon gång
stört sig på en granne som låter för mycket.
Andra saker som man bör undvika om man
vill vara en bra granne är att ”låna” parkeringsplatser eller grilla på terrassen.
Det är heller inte bra att prata i
hissen, men däremot bör du säga heja och inte helt hålla klaffen när du stigit
ur hissen. 14 procent upplever att sådana grannar är outhärdliga.
– Det gäller att ligga lite ”mitt
emellan” om man utläser svaren i undersökningen. Man ska heja på grannarna och
vara trevlig, men samtidigt får man inte verkar alltför påträngande. Så det
blir lite balansgång, säger Erik Holmberg som har gjort attitydundersökningen
till Expressen.
Att skräpa ned är inte heller bra för
grannsämjan. Enligt undersökningen är det till och med mer irriterande än grannar
som inte följer reglerna i tvättstugan, vilket ändå måste anses som en
klassiker.
Det här stör sig grannar på
1. Ljud (49
procent): Hög musik, fest sent på kvällen, husdjur, renovering.
2. Övrigt (15
procent): Missköter parkering, grillar på terrassen.
Nio av tio styrelser i svenska bostadsrättsföreningar vill kunna samarbeta med andra brf:er i samma område och tipsa varandra om leverantörer och priser, enligt en ny undersökning.
-Upphandlingar kan vara väldigt krävande för en bostadsrättsförening, men det är i princip samma mängd arbete för att upphandla exempelvis trappstädning eller fönsterrenovering för en brf som att upphandla för två eller tre brf:er, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar som utfört undersökningen.
-Om man är flera och hjälps åt så blir mängden arbete för styrelserna mindre. Genom att dra nytta av varandras erfarenheter kan man göra bättre upphandlingar på ett smidigare sätt, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar.
När man bor i samma område har man ofta likartade problem och möjligheter. Husen är ofta byggda ungefär samtidigt och har likartade renoveringsbehov. Om man då kan hjälpas åt och tipsa varandra om bra produkter och lösningar blir dessa problem mycket enklare att hantera. Bland brf:erna i Egrannars undersökning ville över 90% samarbeta kring upphandlingar, tipsa varandra om leverantörer och vad man bör ställa för kvalitetskrav.
Att hjälpas åt och samverka mot brott och vandalisering är något som också står högt upp på agendan. Över 85% av brf-styrelsemedlemmarna vill kunna varna varandra om inbrott och inbrottsförsök. Om kriminella härjar i området blir allas trygghet lidande, men om alla hjälps åt kan man mer effektivt motverka det.
Hittills har det varit svårt att kunna samarbeta med andra brf-styrelser i ens närområde och det är orsaken till att bara 4% av föreningarna har ett återkommande samarbete med grannföreningarna. 89% av brf:erna samarbetar sällan eller aldrig med grannföreningarna i dagsläget.
Orsaken till att det är svårt att komma igång med samarbeten är att man helt enkelt inte vet vilka som sitter i andra styrelser och inte finns några naturliga sätt att komma i kontakt med dessa styrelsemedlemmar. 84% av styrelsemedlemmarna i vår undersökning kände ingen eller bara en enstaka styrelsemedlem i en grannförening.
Det som de flesta brf:er vill samarbeta om är:
Tipsa varandra om bra leverantörer (91%)
Stämma av priser med varandra (86%)
Samarbeta kring gemensamma upphandlingar (78%).
Grannsamverkan mot brott (87%)
Varna varandra vid exempelvis inbrottsförsök (90%)
Diskutera juridiska frågor med andra brf-styrelser (84%)
Upphandlingar är krävande för brf:er och att kunna hjälpas åt med det är mycket intressant för föreningarna. Grannsamverkan mot brott är en mer formell form av samarbete än att man varnar varandra vid vandalisering och inbrottsförsök.
Det föreningarna är minst intresserade av att samarbeta om är:
Dela lokaler eller resurser exempelvis tvättstuga (26%)
Dela barnvagnsrum eller cykelstall (27%)
Parkeringsplatser (45%)
Det som är mest slående är att även bland de områden som uppfattas som mindre intressanta är det över 25% av styrelsemedlemmarna som tycker att det vore intressant.
Det som bostadsrättsföreningar oftast redan samarbetar om är:
Vi frågade också om föreningarna redan hade samarbeten med grannföreningar och vad de i så fall samarbetar om:
Dela lekplats eller liknande för barn (8%)
Dela resurser som gym eller övernattningslägenhet (4%)
Dela gästparkeringar (4%)
Tips om lösningar på vardagliga styrelsefrågor (5%)
Trottoarer och gator kring fastigheten (5%)
Typiskt samarbetar man alltså mest om den gemensamma yttre miljön, men det finns också föreningar som delar bland annat lokaler och parkeringsplatser varandra.
Om Egrannar:
Med hjälp av Egrannars Grannskap, ett nytt forum på Egrannar.se, är det för första gången inte bara möjligt utan även enkelt för brf-styrelser att få kontakt med andra brf-styrelser i samma område. Grannskapet är ett privat forum där bara styrelsemedlemmar i brf:er kommer in.
-Vi vill återskapa en känsla av gemenskap och samhörighet som gått förlorad. Vi tänker på det som den ”digitala byn” där man är trygg och trivs med sina grannar och där grannar hjälper varandra, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar.
Egrannar.se fungerar som hemsida och intranät för över 350 bostadsrättsföreningar i hela Sverige. Brf:erna får funktioner som digital bokning av tvättstugan, anslagstavlor som gör att det är enkelt att sprida information till medlemmarna och en smidig medlemsmatrikel som medlemmarna själva kan uppdatera.
Kontakta Lars Wallgren, [email protected], 0709-152888 om du har frågor eller vill ha komplettande material.
Om undersökningen:
När Egrannar skickade en enkät om samarbete mellan bostadsrättsföreningar till 1258 brf-styrelsemedlemmar fick vi 170 svar. Över 86% av styrelsemedlemmarna säger sig vilja kunna samarbeta med närliggande föreningar. Endast 2% av de svarande skulle absolut inte vilja samarbeta med andra styrelser. 8% av styrelsemedlemmarna säger att de troligtvis inte vill samarbeta och 4% vet inte riktigt.
