Hög musik, hundar som skäller och grannar som snor parkeringsplatsen. Det är saker som stör grannsämjan allra mest, enligt en ny undersökning av Hemnet.
Den 31 oktober var det ”Grannens dag” och
tanken då är att man då ska ägna en extra tanke till de som bor i ens närhet.
Men det finns ju 364 andra dagar på året, och att komma överens med sina
grannar kan vara en väl värd investering.
Då är det bra att ha i bakhuvudet att det
finns saker som människor i bostadsrätt stör sig på extra mycket. Till exempel
fester sent på kvällen och hög musik. Störande ljud är överlag en källa till
irritation, enligt en undersökning av Hemnet. 49 procent av har någon gång
stört sig på en granne som låter för mycket.
Andra saker som man bör undvika om man
vill vara en bra granne är att ”låna” parkeringsplatser eller grilla på terrassen.
Det är heller inte bra att prata i
hissen, men däremot bör du säga heja och inte helt hålla klaffen när du stigit
ur hissen. 14 procent upplever att sådana grannar är outhärdliga.
– Det gäller att ligga lite ”mitt
emellan” om man utläser svaren i undersökningen. Man ska heja på grannarna och
vara trevlig, men samtidigt får man inte verkar alltför påträngande. Så det
blir lite balansgång, säger Erik Holmberg som har gjort attitydundersökningen
till Expressen.
Att skräpa ned är inte heller bra för
grannsämjan. Enligt undersökningen är det till och med mer irriterande än grannar
som inte följer reglerna i tvättstugan, vilket ändå måste anses som en
klassiker.
Det här stör sig grannar på
1. Ljud (49
procent): Hög musik, fest sent på kvällen, husdjur, renovering.
2. Övrigt (15
procent): Missköter parkering, grillar på terrassen.
Nio av tio styrelser i svenska bostadsrättsföreningar vill kunna samarbeta med andra brf:er i samma område och tipsa varandra om leverantörer och priser, enligt en ny undersökning.
-Upphandlingar kan vara väldigt krävande för en bostadsrättsförening, men det är i princip samma mängd arbete för att upphandla exempelvis trappstädning eller fönsterrenovering för en brf som att upphandla för två eller tre brf:er, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar som utfört undersökningen.
-Om man är flera och hjälps åt så blir mängden arbete för styrelserna mindre. Genom att dra nytta av varandras erfarenheter kan man göra bättre upphandlingar på ett smidigare sätt, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar.
När man bor i samma område har man ofta likartade problem och möjligheter. Husen är ofta byggda ungefär samtidigt och har likartade renoveringsbehov. Om man då kan hjälpas åt och tipsa varandra om bra produkter och lösningar blir dessa problem mycket enklare att hantera. Bland brf:erna i Egrannars undersökning ville över 90% samarbeta kring upphandlingar, tipsa varandra om leverantörer och vad man bör ställa för kvalitetskrav.
Att hjälpas åt och samverka mot brott och vandalisering är något som också står högt upp på agendan. Över 85% av brf-styrelsemedlemmarna vill kunna varna varandra om inbrott och inbrottsförsök. Om kriminella härjar i området blir allas trygghet lidande, men om alla hjälps åt kan man mer effektivt motverka det.
Hittills har det varit svårt att kunna samarbeta med andra brf-styrelser i ens närområde och det är orsaken till att bara 4% av föreningarna har ett återkommande samarbete med grannföreningarna. 89% av brf:erna samarbetar sällan eller aldrig med grannföreningarna i dagsläget.
Orsaken till att det är svårt att komma igång med samarbeten är att man helt enkelt inte vet vilka som sitter i andra styrelser och inte finns några naturliga sätt att komma i kontakt med dessa styrelsemedlemmar. 84% av styrelsemedlemmarna i vår undersökning kände ingen eller bara en enstaka styrelsemedlem i en grannförening.
Det som de flesta brf:er vill samarbeta om är:
Tipsa varandra om bra leverantörer (91%)
Stämma av priser med varandra (86%)
Samarbeta kring gemensamma upphandlingar (78%).
Grannsamverkan mot brott (87%)
Varna varandra vid exempelvis inbrottsförsök (90%)
Diskutera juridiska frågor med andra brf-styrelser (84%)
Upphandlingar är krävande för brf:er och att kunna hjälpas åt med det är mycket intressant för föreningarna. Grannsamverkan mot brott är en mer formell form av samarbete än att man varnar varandra vid vandalisering och inbrottsförsök.
Det föreningarna är minst intresserade av att samarbeta om är:
Dela lokaler eller resurser exempelvis tvättstuga (26%)
Dela barnvagnsrum eller cykelstall (27%)
Parkeringsplatser (45%)
Det som är mest slående är att även bland de områden som uppfattas som mindre intressanta är det över 25% av styrelsemedlemmarna som tycker att det vore intressant.
Det som bostadsrättsföreningar oftast redan samarbetar om är:
Vi frågade också om föreningarna redan hade samarbeten med grannföreningar och vad de i så fall samarbetar om:
Dela lekplats eller liknande för barn (8%)
Dela resurser som gym eller övernattningslägenhet (4%)
Dela gästparkeringar (4%)
Tips om lösningar på vardagliga styrelsefrågor (5%)
Trottoarer och gator kring fastigheten (5%)
Typiskt samarbetar man alltså mest om den gemensamma yttre miljön, men det finns också föreningar som delar bland annat lokaler och parkeringsplatser varandra.
Om Egrannar:
Med hjälp av Egrannars Grannskap, ett nytt forum på Egrannar.se, är det för första gången inte bara möjligt utan även enkelt för brf-styrelser att få kontakt med andra brf-styrelser i samma område. Grannskapet är ett privat forum där bara styrelsemedlemmar i brf:er kommer in.
-Vi vill återskapa en känsla av gemenskap och samhörighet som gått förlorad. Vi tänker på det som den ”digitala byn” där man är trygg och trivs med sina grannar och där grannar hjälper varandra, säger Lars Wallgren, VD på Egrannar.
Egrannar.se fungerar som hemsida och intranät för över 350 bostadsrättsföreningar i hela Sverige. Brf:erna får funktioner som digital bokning av tvättstugan, anslagstavlor som gör att det är enkelt att sprida information till medlemmarna och en smidig medlemsmatrikel som medlemmarna själva kan uppdatera.
Kontakta Lars Wallgren, lars@egrannar.com, 0709-152888 om du har frågor eller vill ha komplettande material.
Om undersökningen:
När Egrannar skickade en enkät om samarbete mellan bostadsrättsföreningar till 1258 brf-styrelsemedlemmar fick vi 170 svar. Över 86% av styrelsemedlemmarna säger sig vilja kunna samarbeta med närliggande föreningar. Endast 2% av de svarande skulle absolut inte vilja samarbeta med andra styrelser. 8% av styrelsemedlemmarna säger att de troligtvis inte vill samarbeta och 4% vet inte riktigt.
Jag bor i en bostadsrättslägenhet, huset är byggt 2015 och vi har problem med rök från grannar som röker på balkonger. Hade det varit så enkelt att bara stänga balkongdörren så hade jag inte brytt mig. Problemet är att våra lägenheter har självdragsventilationen och två tilluftsventiler sitter på balkongerna och drar in luft (rök) till vardagsrum och sovrum. Det hjälper alltså inte att stänga balkongdörren,röken får vi ändå in i lägenheten via självdraget. Vad göra? Är det brf styrelse som skall lösa problemet?
Mvh Göran
Svar från Advokat Martina Slorach
Hej Göran,
Du nämner ett problem som är vanligt. Föreningen är ansvarig för att ventilationen i huset fungerar. Ofta så fungerar dock ventilationen bra, och är OVK godkänd, men det kommer ändå in rök från grannar, eftersom tilluften kommer utifrån där det sitter grannar och röker, precis som du beskriver. Är ventilationen OVK-godkänd så behöver föreningen inte göra mer än så avseende den tekniska biten. Föreningen får då försöka förmå era grannar att ta hänsyn till er, och inte röka så att röken kommer in i er lägenhet. Många föreningar har ordningsregler innebärande att man inte ska röka på balkonger eller allmänna utrymmen. Problemet är att även om grannen bryter mot dessa så finns inte mycket föreningen kan göra. I rättspraxis har det inte ansetts vara en förverkandegrund att röka på sin balkong, även om det är brott mot ordningsregler. Än så länge anses rökning vara en företeelse som man får acceptera i samhället. På sistone har dock synen på rökning ändrats något, med införandet av nya regler om förbud mot rökning. Men att röka på sin egen balkong är sannolikt fortfarande ingenting som föreningen kan stoppa med tvångsmedel. Man får bara hoppas att grannarna har förståelse för att ni inte vill ha in rök i er lägenhet, och att de väljer att röka på annan plats, eller under köksfläkten om den nu är tillräckligt effektiv. Ta gärna upp frågan på föreningsstämman så att alla blir medvetna om problemet, och så kan ni diskutera hur saken ska lösas.
Med vänlig hälsning
Advokat Martina Slorach Advance Advokatbyrå Stefan Flemström AB
Grannar som kastar kattskit, pensionärer som får spel eller störande ljud från diverse aktiviteter. Bråk mellan grannar kan ta sig olika uttryck. Här är några av landets värsta grannfejder.
Det finns
mängder av små och stora saker att bråka om när man är grannar, om man är på
det humöret. Det visar Vi i villas sammanställning av några av landets värsta
grannfejder.
Flera fejder har sin grund i förutfattade meningar kring vad en granne får eller inte får göra, och att man tar sig friheter grannar emellan är inte helt ovanligt, berättar en jurister för Vi i villa.
7 grannfejder som spårade ur (Vi i villas lista)
1. Pensionär slog granne i huvudet
Tvisten började
med gränsdragningen av en uppfart till två villor i Skåne och slutade med att
den ena grannen, en 78-årig man, slog sin granne i huvudet med en kratta. Sedan
plockade han fram en kniv och måttade hugg. Den angripnes barn blev vittne.
Misstanke om mordförsök ändrades senare till misshandel och försök till grov
misshandel.
2. Kastade kattbajs
En man i Skåne fick nog av att grannens katt sket på hans gräsmatta och
bestämde sig helt enkelt för att ”lämna tillbaka” bajset genom att kasta det på
cyklar och bilar. Något han fortsatte med under fem månader. Tingsrätten friade,
men hovrätten dömde ut dagsböter och skadestånd för ofredande.
3. Slogs med armeringsjärn – avslöjades
av egna övervakningskameror
En tretton år
gammal grannfejd i Söderhamn spårade ur, och det blev fullt slagsmål där sju
personer med armeringsjärn och stenar gjorde upp med flera barn som vittnen
till händelsen. Det misstänkta grannparet hade satt upp flera
övervakningskameror för att hålla koll så att deras grannar inte smög in på
tomten. Just dessa övervakningskameror kom senare att användas som bevis mot
dem själva.
4. Kunde inte sova på 1,5 år
Ett par på
Bjäre fick sömnen störd under 1,5 års tid av en granne som spelade hög musik hela
nätterna. Vid något tillfälle ska en traktor ha gått på tomgång under flera
timmar. Den högljudde grannen som nekade till allt fick även andra boenden emot
sig och fallet fick avgöras i Helsingborgs tingsrätt.
5. Tvungen bära gasmask
En man känner
sig tvungen att bära gasmask på grund av grannens ideliga rökande. Han begär
att fallet ska prövas av Miljödomstolen, men kravet avvisas av Högsta domstolen.
Mannen kräver också att grannen ska betala 2 000 kronor i vite för varje
cigarrett som hon röker. Men det visar sig att det är fritt fram att röka på
sin egen tomt.
6. Spionage?
En person i Malmö hör surrande ljud och upptäcker en drönare utanför sitt fönster. Eftersom han vet att grannen har en drönare misstanker han att han blir filmad i smyg och anmäler till polisen då händelsen upprepas. När polisen kommer hittar de ingen drönare, men anmälan rubriceras som ofredande alternativt kränkande fotografering.
7. Störs av jacuzziljud
En person
störs av grannens jacuzzi som ligger 35 meter bort. Grannen låter en akustikfirma
undersöka störningarna och uppmanas av kommunen, som aldrig hört om något
liknande, att ta reda på om ljudet på badanordningen kan justeras eller slås av
när den inte används.
Var femte bostadsrättsförening i länet skulle behöva höja avgifterna för att klara det framtida underhållet, enligt en kartläggning av HSB.
– De
flesta föreningarna mår ekonomiskt bra. I några av dem, ungefär en femtedel,
ser vi behov av en avgiftshöjning, säger Johan Lindén, finansspecialist på HSB
Stockholm, till Mitti.
HSB har undersökt
sammanlagt drygt 60 000 bostadsrätter i Stockholms län och kommer alltså
fram till att omkring 25 procent av föreningar måste höja avgifterna för att
klara det framtida underhållet när räntorna stiger. Låga räntor kommer inte att
vara permanent tillstånd, menar Johan Lindén och varnar för ett högt
risktagande.
– Konsekvensen blir att
ränterisken för de här föreningarna ökar så länge de låga räntorna håller
i sig. Föreningarna visar fina siffror men de skulle behöva höja
avgifterna för att klara framtida renoveringar, som stambyte och fönsterbyte, säger
han till tidningen.
– En låg
avgift är inte alltid bra, vilket många tycker, fortsätter han.
Inte minst varnar
genomgången för en trend i Stockholms innerstad, där avgifterna hålls nere.
Därför är det extra viktigt som bostadsspekulant att granska föreningens
årsredovisning innan man slår till på miljonobjekt, vilket Egrannar har skrivit
om tidigare. Annars är risken att man åker på en otrevlig överraskning längre
fram. Enligt HSB är en rimlig fingervisning att en förening med några år på
nacken sparar 200 kronor per kvadratmeter.
Tidpunkt för visning är viktigt, ibland kan det vara helt avgörande. Som mäklare är det inte bara viktigt att fundera på veckodag utan även kolla i kalendern för eventuella helgdagar eller – ännu viktigare – mer inofficiella festdagar.
Jag skulle sälja en mysig tvåa i en studentstad. Lägenheten hade underbar utsikt mot stadens stora park. Inget kunde gå fel, tänkte jag, och var ännu mer nöjd över tidpunkten: slutet av april. Då är parken som allra vackrast och barnfamiljer trängs med pensionärer om att lapa vårsol.
Inte denna dag. På väg genom parken insåg jag att det var Valborg, studenternas nationaldag då parken traditionsenligt är firandets epicentrum. Musik ekade från jättelika högtalare, onyktra festdeltagare rörde sig okontrollerat över ängarna och inte en enda pensionär syntes till.
När visningen väl började var det svårt att föra en konversation utan att behöva skrika. Många rynkade på näsan när de blickade ut över parken och väldigt få skrev upp sig på intresseanmälan. Men med en kvart kvar av visningen kom ett äldre par in. Jag log och hälsade dem välkomna, utan några större förhoppningar.
Efter rundturen lutade sig frun mot mitt öra och skrek att dem nyss hade flyttat hem från en studentstad i USA och älskade att bo så nära studentlivet. Jag förklarade att det inte är riktigt så mycket festligheter varje dag. Paret såg lite besvikna ut, men valde ändå att slå till. Vi skrev kontrakt samma kväll.
Plötsligt anlände hösten och med den en rad saker som styrelsen bör ha koll på. I Egrannars Vinterhandbok har vi samlat en rad tips inför hösten, bland annat:
Kolla upp plåtslagarfirmor som kan skotta taket – i god tid
Se till att det görs en funktionskoll av snöskyddet
Kratta gräsmattan noga så att inte tjocka lager av löv kväver gräset
Kolla upp brandvarnare, informera medlemmarna om vikten av brandsläckare, brandfilt och spisvakt
Arrangera höststädning
Börja planera för föreningens driftbudget inför nästa år
Allt fler svenskar tror att bostadspriserna kommer att stiga framöver. Åtminstone om man jämför med i våras. Det visar Nordeas Boendebarometer. Svenskarna har all anledning att tro på stigande priser, enligt siffror från Valueguard steg priserna på bostadsrätter med 1,7 procent i augusti jämfört med juli. På årsbasis har snittpriset ökat med två procent.
Men det finns
varningssignaler att ta på allvar. Nordeas privatekonom Ingela
Gabrielsson varnar för att arbetsmarknaden ser ut att utvecklas negativt och
att en lågkonjunktur kan vara på väg.
– Hushåll kan vaggas in i en falsk trygghet samtidigt som vi
går mot sämre tider, säger hon i ett pressmeddelande.
En färsk
rapport från Delegation Bostad 2030 granskat
prissvängningarna på bostadsmarknaden de senaste 140 åren. Den gemensamma
faktorn är tydlig, enligt Sandro Scocco på Delegation Bostad 2030.
– Det är alltid när bankerna ändrar
sig och plötsligt vill låna ut mindre och ha mer betalt, vilket i sin tur leder
till fallande bostadspriser, säger han till Di.
Han fortsätter:– Generellt kan man säga att krisen kommer när marknaden upptäcker en risk man blundat för.
Köpare som slår till före den öppna visningen får ofta
betala flera tusenlappar mer än vad bostaden i själva verket är värderad till.
Det visar statistik från bostadssajten Booli.
– För den som köper innan visning finns
det en möjlighet att göra en bra affär, men i de allra flesta fall kommer du
betala ett högre pris än om du hade köpt efter budgivning. Som köpare gäller
det att vara väl informerad om värdet på bostaden för att kunna göra en bra
affär, säger Matilda Adelborg, pressansvarig på Booli, till SvD.
Enligt bostadssajten får köparna i Stockholm ge störst premie där köparen i
genomsnitt betalar närmare 100 000 kronor över bostadens värdering.
