Om man får tro Trendrapporten tror vi svenskar att urban gardening och självförsörjande hushåll kommer att dominera framöver. Den årliga undersökningen visar även 30 till 50 kvadratmeter är tillräckligt för en god levnadsstandard.

När Svensk Fastighetsförmedling för tredje gången genomförde sin trendrapport fick 2757 svenskar svara på frågor på fem teman; boende, inredning, ekonomi, teknik och miljö, samt familjeliv. Villan är drömboendet nummer ett, strax före bostadsrätten. Intressant nog anser en majoritet att 30 till 50 kvadratmeter är tillräckligt för en god levnadsstandard. Nästan hälften av de svarande tror att hemmen kommer att bli mer trångbodda i framtiden.

En tydlig trend är värnandet om miljön med egen energiförbrukning hamnar i topp på vad som bör bli standard i svenska hem, med solkraft som klart populärast.
46 procent önskar ha ett självförsörjande hem med egen djurhållning och grönsaksodling. För boende i storstan är detta ofta en utopi, varför många svenskar (43 procent) förutspår att urban gardening kommer att slå igenom på bred front. Urban gardening innebär stadsnära odling på balkonger och innergårdar.

– Årets Trendrapport visar tydligt att svenskarna blir alltmer medvetna om miljöaspekterna i sin vardag. Exempel på detta är att tre av fyra vill köpa klimatsmart inredning till sina framtida hem och att närmare hälften tror på trenden med urban gardening. Svenska folket verkar även ha en längtan tillbaka till hur det var förr. Att så många vill vara självförsörjande och att drömhemmet är en villa på landsbygden visar på en romantisering av det förflutna, säger Bessie Wedholm, presschef på Svensk Fastighetsförmedling, i ett pressmeddelande.

Några siffror ur Trendrapporten:

• 25 procent av de svarande föredrar amorteringskrav på sina framtida lån, endast sex procent vill behålla det nuvarande bolånetaket.
• 44 procent vill att bredband via fiber ska bli standard i framtidens hem. Endast egen elförsörjning är mer populärt, något som hela 53 procent vill ha.
• På frågan om vilken tradition svenskarna kommer att sluta med i framtiden hamnar ”Att lämna ytterdörren olåst” på förstaplats. Det tror 68 procent av svenskarna.
• Drygt sex av tio svenskar vill att deras hem i framtiden ska försörjas av solkraft, följt av vindkraft. Kolkraften får däremot kalla handen.

På sju år har vit hemstädning och andra RUT-tjänster gått från 50 000 köpare till 540 000 köpare. Den svarta marknaden har minskat markant och i dag är minst 88 procent av tjänsterna i branschen helt vita, enligt en analys av About Time, som baseras på siffror från Skatteverket.

RUT-avdraget har gjort att priserna för diverse hemtjänster har blivit överkomliga och utbudet har blivit stort och lättillgängligt. Den svarta markanden lockar inte längre, betonar Göran Gustafsson, vd för About Time.

– Det har skett en viktig attitydförändring som har gjort att den svarta marknaden har tynat bort. Den svarta marknaden är inte längre ett problem för RUT-företagen utan det råder idag en hälsosam men tuff konkurrens i branschen. RUT-marknaden har ett lågt insteg och när den fortsätter expandera växer de redan etablerade men det medför även många nya företag, säger han i ett pressmeddelande.

Hjälp Hemma är ett av många företag som startade på grund av RUT-avdraget. Företagets grundare Peter Svanborg har sedan starten märkt av en tydlig skillnad i attityder till svartarbete bland såväl kunder som personal.

– Vid starten av Hjälp Hemma år 2007 hade vi flera kunder som öppet deklarerade att de tidigare haft svart städhjälp men att de nu föredrog att köpa vitt, säger han i pressmeddelandet.

Nio av tio vardagsbrott klaras aldrig upp. Lägst andel ouppklarade brott gäller bostadsinbrott och trenden pekar åt fel håll. Det visar en ny kartläggning.

Försäkringsbolaget If har gjort en kartläggning över Brottsförebyggande Rådets statistik över ouppklarade brott. Trots polisens ambition att fler brott ska uppklaras går utvecklingen åt fel håll, enligt kartläggningen. Uppklarningen av vardagsbrott sjönk under 2013 från 14 till 13 procent.

– Även om det handlar om marginella skillnader så går utvecklingen inte bara långsamt utan i fel riktning. Det är oroväckande med tanke på att polisen nationellt har sagt att de ska prioritera vardagsbrotten, säger Göran Kellner, utredningschef på If, i ett pressmeddelande.

Värst ser det ut för bostadsinbrotten. Under förra året anmäldes sammanlagt 40 649 bostadsinbrott, men endast tre procent blev personuppklarade. Det är färre än under 2012.

– För den som blivit berövad tryggheten i sitt eget hem är det viktigt att gärningsmannen tas fast och får ta konsekvenserna av sina handlingar. Vi får hoppas att den nya polisorganisationen arbetar mer effektivt mot den här typen av brott, säger Göran Kellner.

Försäkringsbolaget If driver sidan vardagsbrott.se för att belysa vardagsbrotten. På sidan samlas information, statistik och material som den drabbade eller orolige kan ta del av.

Kontraktet var påskrivet och handpenningen överförd. Då fick paret ett samtal från mäklaren som sa att lägenheten skulle säljas till en annan spekulant. ”Först trodde vi att det var ett skämt. Sen blev vi arga och ledsna”, säger paret som valt att vara anonyma.

Efter flera månader av bostadsletande och temporära sovplatser hittade paret Niemi* drömlyan. Lägenheten var rymlig, hade kakelugn och låg mitt i Stockholms innerstad. Dessutom låg den ute till en rimlig peng.

”Vi kan ju alltid testa att lägga ett bud”, tänkte paret och fick oväntat napp.

Nerverna var på utsidan ända tills mäklaren meddelade att affären var klar. Då släppte allt. Bostadsstressen var över.

”Nu är det fest”, utbrast paret.

Men glädjen varade inte länge. Dagen efter att kontraktet var undertecknat och handpenningen överförd fick paret ett samtal från mäklaren som berättade att deras lägenhet skulle säljas till en annan spekulant – en person som bodde i den aktuella föreningen.

– Först trodde vi att det var ett skämt, vi hade ju skrivit på ett kontrakt tillsammans med säljarna. Sen blev vi arga och ledsna. Får man verkligen lov att göra såhär, tänkte vi, säger paret Niemi.

Enligt mäklaren fanns det inte mycket att göra. Han berättade att lägenheten tillhörde en bostadsförening som tillämpade förköpsrätt (hembud) för sina medlemmar. Alltså, även om en lägenhet i fastigheten är såld till en extern köpare så har föreningens medlemmar en exklusiv rätt att få köpa lägenheten till samma pris. Det framgick av stadgarna, betonade han.

Men efter en närmare titt på vad som egentligen stod i stadgarna så fanns det fortfarande en rad frågetecken. Gäller inte ett ingått avtal? Hur länge gäller en medlems förköpsrätt? Varför informerades inte köparna om denna klausul?

– När vi pratade med jurister sa de att vi skulle kunna driva en process mot föreningen och ha god chans att vinna. Men vi hade varken tid eller råd att göra det. Dessutom var tanken på att flytta in i den föreningen inte särskilt lockande.

Sådana här fall är ovanliga, men aktualiserar ändå vikten av att mäklaren är uppdaterad och ger väsentlig information om de objekt som han eller hon säljer.

– Vi vill uppmana alla som är på bostadsjakt att fråga mäklaren om hembud gäller och vad det innebär, vi vill inte att andra ska utsättas för samma sak som vi, säger paret.

*Paret Niemi heter egentligen något annat. De vill vara anonyma i denna text.

Hembud/förköpsrätt

Hembud är ett riktat erbjudande om köp av egendom till en person som har förköpsrätt. Hembud kan innebära att vissa personer (i det här fallet medlemmarna i föreningen) har rätt att före någon utomstående köpa en bostadsrätt som läggs ut till försäljning.

Bostadsförening:

Bostadsföreningar lyder under lagen om ekonomiska föreningar och föreningens stadgar. De lyder inte automatisk under bostadsrättslagen. I en bostadsförening är man andelsägare eller innehar en andel i en bostadsförening.