News

Säkerhetsslarv vanligt inför ledigheten

Fler än var tredje svensk anser att bostaden inte är tillräckligt skyddad mot inbrott. Det visar en ny undersökning från larmföretaget Verisure, som Yougove har genomfört.

Men inför semestern vidtar vi ändå inte särskilt många åtgärder. Bara 48 procent ber någon ta in posten, 46 procent ber någon se efter bostaden och 41 procent ger hemnyckeln till någon de litar på.

– Semestertider är en känd tid för bostadsinbrott då många beger sig hemifrån under en längre period och oftast då även grannarna. Det är därför viktigt att göra de åtgärder man kan, som att till exempel få hemmet att se bebott ut genom att tidsstyra belysningen och att radion slås av och på, säger Martin Liabäck, trygghetsexpert på Verisure, i ett pressmeddelande.

Utöver att be grannar om hjälp, rekommenderar Liabäck sina kunder att gömma undan värdesaker på ett ställe som övervakas av kameradetektorer.

Men vi svenskar ska inte deppa ihop helt. Våra östra grannar, Finland, är ännu sämre på förebyggande åtgärder. Hela 23 procent gör inga insatser för att skydda sina hem. I Norge däremot ber 53 procent någon att ta in posten under ledigheten

När närhet till vatten fick en ny innerbörd

Underbara sommar, äntligen är den här. Och som vi alla vet, så till sommaren kommer semester och tid över till de där projekten som aldrig blir klara annars. All den lediga tiden skapade rejäla problem för mig och en säljare för någon sommar sedan.

Jag hade fått i uppdrag att sälja en mysig tvåa i Stockholm, nära till havet och grönområden. Det var i mitten av juni och den sista försäljningen innan sommaren, men med tanke på läget så skulle det inte bli några problem med försäljningen. Trodde jag…

Nåväl, vi börjar i rätt ordning. Visningen var planerad, och den var förlagd till söndagen som brukligt. Men eftersom flera spekulanter hade visat intresse på förhand, så hade jag planerat in en förhandsvisning på lördagen, på eftermiddagen. Närheten till vattnet gjorde mycket var jag övertygad om, eftersom sommaren just då visade sig från sin bästa sida med rejäl hetta i luften.

Lördagens visning gick väldigt bra, trots att grannen ovanför verkade ha någon form av festlig tillställning och ljudnivån var ganska hög. Ingen spekulant tyckte att ljudet var några problem, så grannen fick fortsätta med sitt utan att jag behövde be honom om att hålla ner ljudet under visningen.

Jag fick två bud redan samma kväll, och vi var nära att skriva samma kväll. Men säljaren ville vänta tills efter söndagens visning, så det blev så.

Jag kom tillbaka till lägenheten strax innan visningen på söndagen för att ställa iordning och snygga till innan de första spekulanterna. Jag hade kort om tid, men hann slå ett öga runt i lägenheten, och det såg ut som när jag lämnade dagen innan.

Det började dyka upp spekulanter i hallen och jag välkomnade en drös som kom samtidigt. De började gå igenom lägenheten och samtidigt som jag hälsade nästa par välkomna. Då hör jag varje mäklares värsta mardröm: ”Ojojoj, det där är inte alls bra!”. Jag kilade snabbt in till den grupp som stod i sovrummet och tittade upp i taken.

Herregud… Det kom en strid ström vatten från taket som hade bildat en pöl på sovrumsgolvet. Att det lade sig på heltäckningsmattan vittnade om hur mycket det redan hade kommit. I en imponerande hastighet sprang jag upp till den partyglade grannen och bankade på dörren.

Inget svar.

Jag samlade mig igen, avslutade visningen och beklagade för spekulanterna som kommit dit. Att få tag på säljaren var inte lätt, han hade stängt av telefonen och var därför omöjlig att nå. Grannen ovanför svarade inte på dörrknackningen och där stod jag med mina numera förstörda favoritskor på en plaskblöt heltäckningsmatta och såg försäljningen flyga ut genom dörren.

Efter mycket om och men fick jag så tag på ordföranden i styrelsen som kom till platsen och styrde upp situationen, så att jag kunde gå hem och sura i fred. Men jag hann se grannen öppna dörren efter en lång stund av dörrklockans ringande, och han såg minsann ut som ett russin hela han. Och blöt var han.

Det visade sig att den partyglade grannen hade firat riktigt rejält dagen innan. Vad han firade vet jag fortfarande inte, men han och hans vänner hade hållit på till sen kväll. Efter det ville han ta sig en dusch innan läggdags, men han hade alltså somnat i duschen. Liggandes i fosterställning. Med hela kroppen över golvbrunnen, så att vattnet inte hade någonstans att ta vägen, förutom ut genom badrummet och ner till lägenhten jag skulle sälja.

Det hade runnit i timmar, genom hans golv och ner genom taket i min kunds sovrum.

Hur det slutade?

Ja, jag slängde mina favoritskor, kontaktade en mycket uppriven säljare och gick sen på semester. Lägenheten stod på tork under sommaren, och sedan dess ryser jag lite när jag får uppdrag som lockar med närhet till vattnet. Det har fått en ny betydelse… Och ja, grannen hade ju lite ångest, fullt förståelig sådan. Dessutom var det han (ja, eller hans försäkringsbolag, det vet jag inte), som fick stå för notan och upptorkningen. På sensommaren sålde jag en nymålad lägenhet, till ett gott pris. Så det blev slutet gott ändå, trots allt. För mig, inte för grannen.

Det bästa med grannar – minskad inbrottsrisk

Nästan hälften av svenskarna anser att det bästa med att ha grannar är att de hjälper till att hålla uppsikt mot inbrottstjuvar. Grannsamverkan minskar inbrottsrisken med nästan 30 procent, enligt Brottsförebyggande Rådet, BRÅ. 

Nu i semestertider kan det vara bra med grannar som är hemma och håller koll. Aktiv grannsamverkan minskar risken för inbrott med i genomsnitt 26 procent enligt Brottsförebyggande Rådet (BRÅ).

Och det verkar som att svenskarna har insett detta. Nästan varannan svensk (49 procent) anser att det bästa med att ha grannar är att de kan hjälpa till att hålla uppsikt mot inbrottstjuvar. Det visar en undersökning av försäkringsbolaget If, där närmare 3 500 personer har intervjuats.

– Förutom att jaga bort inbrottstjuvar kan grannsamverkan även ha andra positiva effekter, som bättre samanhållning i området och bryta anonymiteten, säger Caroline Uliana, informationschef på If, i ett pressmeddelande.

47 procent anser att det bästa med att ha grannar är att ”det finns någon man kan be om hjälp om något skulle hända”, enligt undersökningen. Dessutom värdesätter svenskarna det sociala utbytet med sina grannar, och att de kan låna saker.

Minst var sjätte tar hjälp av en granne för att hålla uppsikt över hemmet medan den är bortrest, visar en tidigare undersökning av If.

Så startar ni Grannsamverkan där ni bor:

Kontakta polisen genom att ringa 114 14. Polisen arrangerar informationsmöten och delar ut broschyrer, skyltar och dekaler som man kan märka upp med i området.

Mer information finns på samverkanmotbrott.se

 

Foto: Flickr.com(News oresund)

Trots kritik – uthyrningarna via Airbnb ökar

Antalet bostäder hos sajten Airbnb ökar. Samtidigt har allt fler bostadsrättsföreningar valt att begränsa rätten att hyra ut via tjänsten, rapporterar SVT. För att få hyra ut krävs ett tillstånd från föreningen eller hyresvärden.

Enligt en undersökning som Fastighetsägarna Stockholm gjort säger sju av tio bostadsrättsföreningar nej till Airbnb-uthyrning. Vanliga anledningar är att hyresgästerna inte sköter sig.

– Vi har haft problem med den här typen av korttidsuthyrning. Det handlar om att de som hyr inte sköter sig. Det handlar om fester med hög musik och sopor som hamnar fel. Folk tar inte det ansvar som man gör om man är medlem och bor här, säger Brf Kungsklippans ordförande Jan Härstedt till SVT Nyheter.

Hyresnämnden har ansett att vissa korttidsuthyrningar är att jämföra med hotellverksamhet av kommersiell natur och därför gett avslag i den typen av fall.

Diskussionen om Airbnb, och liknande tjänster, sker inte bara i Sverige. I New York har en ny lag instiftats som förbjuder uthyrningar kortare än 30 dagar.

En undersökning från försäkringsbolaget If från i våras visade att en av tre svenskar kan tänka sig att hyra ut sin bostad eller sommarstuga. Allra mest villiga att hyra ut är barnfamiljer.

Oavsett vilka regler som gäller i en bostadsrättsföreningen, är det viktigt att styrelse tydligt kommunicerar till medlemmarna vad som gäller i föreningen.

 

 

Foto: Flickr.com(News oresund)

Så gör ni föreningen redo för vintern

Sommaren börjar ebba ut och det är dags för föreningen att planera inför kallare månader. Egrannars vinterhandbok guidar styrelsen genom höst och vinter. Inte minst är det hög tid att kontakta en snöskottare.

Det är nu dags att kontakta en certifierad plåtslagarfirma inför snöskottningen, om ni inte redan har gjort det. Det är viktigt att vara ute i god tid av flera skäl. Dels för att föreningen ska kunna få till ett förmånligt avtal. Dels för att plåtslagarfirman ska få rimliga förutsättningar för att kunna garantera säkerheten.

– Vi brukar säga att man ska kontakta snöskottare redan under våren. Då kan de göra en förbesiktning av taket och titta på taksäkerheten. Om man anlitar snöskottare först när snön har fallit så kan det vara svårt att veta om rätt utrustning finns och hur säkerheten är på taket, säger Alexander Iliev, jurist och ansvarig för projektet Skotta säkert på Plåt & Ventföretagen.

Kontrollera att snöskottarna har en licens som de kan visa upp, så undviker ni problem längre fram, betonar han. På Skotta säkerts hemsida finns det en lista med certifierade skottare samt annan info som kan vara bra inför skottningen.

Enligt Alexander Iliev är de vanligaste misstagen som görs i samband med snöskottning att man är för sent ute och att man tänker för mycket med plånboken.

– Man hoppas att snön ska smälta bort, men även om lite snö försvinner så blir det lätt isbildning. Isen är svårare att få bort än snön. Med andra ord, om man skottar direkt när snön kommer så är det lättare, billigare i längden och det minskar risken för skador, säger han.

För mer tips, praktiska råd och information om vad föreningen bör tänka på under hösten och vintern läs Egrannars vinterhandbok.

 

» Ladda ned Egrannars Vinterhandbok här!

Så kan styrelsen få ordning i soprummet

Felsorterade sopor, otillåtna grovsopor eller skräp som slängs på golvet. Slarv i soprummet är ett vanligt problem i bostadsrättsföreningar. Nu ökar intresset för kameraövervakning, men få vet vilka regler som gäller.

Bostadsrättsföreningar betalar ofta stora summor för att anställa externa firmor som hämtar otillåtna grovsopor. Slarv i soprummet är ett vanligt förekommande problem. Det senaste året har Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, märkt av ett ökat intresse för kameraövervakning i soprummen. Men få vet vilka regler som faktiskt gäller kring detta.

– Det krävs inget tillstånd för att filma ett utrymme som allmänheten inte har tillträde till. Dock finns det ett antal krav som du måste följa, till exempel måste alla boende få ordentlig information om beslutet. Det har också diskuterats kring att ta det hela ytterligare ett steg och publicera bildmaterialet på Facebook, vilket däremot inte är tillåtet, säger Andreas Lahham, chef för teknisk förvaltning på SBC, i ett pressmeddelande.

Även om intresset för kameraövervakning har ökat, så är det få föreningar som faktiskt har skridit till verket i frågan. Många känner att det kan vara olustigt att att övervaka grannar.

Det finns också andra åtgärder för att minska problemen i soprummen. SBC tipsar bland annat om att hyra containrar ett par gånger per år och bättre informera de boende om gällande regler.

– Mitt främsta tips om det endast finns papper och hushållsopsortering i din föreningen är att inskaffa mer sorteringsmöjligheter. Det kostar förvisso mer men en förening kan samtidigt spara pengar på att minska den ordinarie hämtningen av hushållssopor. Jag tror också på att informera de boende vad som faktiskt gäller. Om de boende förstår att det i slutändan är dem som betalar notan för slarvet finns det mer incitament till förbättring, säger Andreas Lahham.

Detta gäller kring kameraövervakning

  • De boende ska få ordentlig information om beslutet från styrelsen.
  • Övervakningen får endast ske om ändamålen med att övervaka väger tyngre än enskildes intresse av att inte bli övervakad, dessa ändamål ska finnas dokumenterade.
  • Det inspelade materialet får enbart användas för det bestämda ändamålen och det är inte tillåtet att sprida det inspelade materialet, till exempel på internet.

Källa SBC.

Foto: Flickr.com(Yvonne Larssson)

Så blir styrelsen mer effektiv

Sommaren närmar sig och för de allra flesta bostadsrättsföreningar är den nya styrelsen på plats. Men även om styrelserollen är viktig, brister det på flera områden i landets bostadsrättsstyrelser. Det konstaterar Sveriges BostadsrättsCentrum, SBC, i en kartläggning.

– När styrelser byts ut för frekvent handlar arbetet ofta om att släcka bränder och hantera akuta frågor istället för att långsiktigt arbeta med föreningens ekonomi och fastighetens underhåll. Det är dock viktigt att sätta en långsiktig underhållsplan som enkelt går att följa, även om styrelsen byts ut.

–  En underhållsplan med flerårsbudget visar löpande hur mycket pengar som måste sättas av till underhåll, åtgärder och reparationer för de närmsta åren och är ett mycket användbart verktyg, säger Helena Klåvus, IT- och utvecklingschef på SBC Sveriges BostadsrättsCentrum, i ett uttalande.

Hon understryker även vikten av att ta in experthjälp om en viss kompetens saknas och att inte fastna i ineffektiva möten.

Här är områdena med störst förbättringspotential i landets bostadsrättsföreningar:

  • Lekmän i styrelser saknar kunskap om innebörden av att sitta i en styrelse
  • Fokus på fel områden
  • Saknar expertis
  • Långa och onödiga möten

(Källa: SBC)

Vilket ansvar har föreningen för lekplatser?

Sommarens entré med värme och lediga dagar innebär att många söker sig till lekplatser med sina barn. I de allra flesta fall är lekplatser enbart av godo, men statistik som Socialstyrelsen har tagit fram för Dagens Nyheters räkning, visar att 42 barn skadar sig varje dag.

Så, vilket ansvar har fastighetsägaren om det sker en olycka? Det korta svaret är att fastighetsägaren är ansvarig för att lekplatser som ligger på deras mark uppfyller myndigheternas säkerhetskrav.

Lekplatserna måste enligt lag besiktigas minst en gång om året och föreningen måste löpande kontrollera att lekplatsen är säker för barnet. Om så inte sker kan föreningen bli skadeståndsskyldig om en olycka inträffar.

Om det finns brister på lekplatsen måste föreningen se till att den inte används. En skylt eller avspärrning räcker emellertid inte. Är lekplatsen gammal är det särskilt viktigt att den besiktigas omgående. När en besiktning har skett behöver föreningen få ett protokoll, om inga dokument finns blir det väldigt svårt vid en eventuell rättstvist.

Då kräver renoveringen ja från styrelsen

En bostadsrättsinnehavare får göra en del ombyggnationer i sin lägenhet utan att fråga. Men några saker kräver styrelsens tillstånd, bland annat ingrepp i bärande konstruktioner.

Bostadsrättslagen anger tre typer av åtgärder som alltid behöver styrelsens godkännande. Det handlar om ingrepp i bärande konstruktioner, när man ska flytta ledningar för vatten, avlopp, el och gas, samt andra väsentliga förändringar.

Vad innebär då andra väsentliga förändringar?

– Att någon bygger om bostaden till oigenkännlighet. Till exempel om någon köper en lägenhet från 1800- talet med högt i tak och stuckatur och bygger om den till en funkislägenhet. Då kan styrelsen säga nej, säger Peder Halling som är jurist på Bostadsrätterna, i ett pressmeddelande.

Förutom punkterna ovan är det inte så lätt för styrelsen att säga nej. Enligt lagen får styrelsen endast säga nej om ”ändringar kan medföra påtaglig skada eller olägenhet för föreningen”. Vissa tycker att lagen ger medlemmar för stora friheter.

– Jag tycker att man alltid har en skyldighet att informera inför en stor renovering, precis som en hyresvärd informerar sina hyresgäster. Men alla känner inte så. De kan ha köpt en lägenhet för flera miljoner och tycker att de har rätt att flytta väggar och bygga större kök, säger Peder Halling.

Foto: leendeleo (flickr.com)