Bostadsrättsföreningar som ansvarar för hissar har en hel del lagar, regler och föreskrifter att hålla koll på. Bertil Forsberg är besiktningsman på Inspecta och specialist på hissar. Han redogör för vilka regler som fastighetsägare och bostadsrättsföreningar måste förhålla sig till.
När det gäller nytillverkning av hissar gäller det att ha koll på EU:s hissdirektiv. En hiss som är tillverkad i exempelvis Italien eller Tyskland måste uppfylla samma standarder som en hiss som är tillverkad i Sverige. Inte minst för att det ska vara lätt att göra affärer mellan EU-länderna. Direktivet gäller inte för begagnade hissar.
– Vill man bygga om en gammal hiss behöver man inte hålla på med CE-märkningar (innebär att produkten får säljas inom EES utan ytterligare krav) för att få fri rörlighet. Däremot måste en hiss, ny som gammal, i alla lägen uppfylla de grundläggande kraven, sade Bertil Forsberg under ett seminarium.
Alltså, det första man måste göra när man sätter in en ny hiss är att kontrollera så att den uppfyller grundläggande kvalitets-, hälso- och säkerhetskrav. Med andra ord måste man göra en förstabesiktning.
– Så fort en hiss har satts in ska den besiktigas och det ska utfärdas ett intyg av en ackrediterad besiktningsman. Utan intyget får hissen inte användas.
Framför allt är det EU:s hissdirektiv och Boverkets allmänna råd och föreskrifter, BFS, som bostadsrättsföreningar måste ha koll på. BFS:en bygger på Plan-och bygglagen och Plan- och byggförordning och innehåller regler för konstruktion, tillverkning, installation och drift av motordrivna anordningar, som exempelvis hissar.
– BFS:en talar om hur man ska sköta och underhålla en hiss för att den ska fortsätta vara säker, sade Bertil Forsberg.
Vad har man då för ansvar för en hissanläggning?
– Det går inte att säga hur mycket ansvar man har förrän efter olyckan har hänt, tyvärr. Det enda man kan vara absolut säker på är att man alltid har ett ansvar. Även om man sprider risken genom att sluta avtal med skötarfirmor, besiktningsorgan eller någon annan så kommer en viss del av ansvaret alltid finnas kvar. Till syvende och sist är det upp till domstolen att bedöma, sade han.
En hiss måste ha en rad tekniska egenskaper som gör det säkert vid händelse av exempelvis brand. En hiss måste dessutom alltid vara säker för användning. Är den inte det har den som är ansvarig för hissen brutit mot lagen. Fastigheter med fler än elva våningar måste ha minst två hissar.
– Att använda en hiss med brister är alltid olagligt. På samma sätt som fortkörning kan det bestraffas med böter, även om det inte har skett en olycka. En bostadsrättsförening är skyldig att underhålla sin hiss så att den alltid uppfyller de tekniska kraven, sade han.
Om en hiss med brister ändå används och något händer, så ligger den som är ansvarig väldigt risigt till, betonade Bertil Forsberg.
Men hur ska man veta om hissen har blivit sämre eller är farlig?
– Ja, du måste göra kontroller. En vanlig hiss måste besiktigas minst en gång om året.
Så fort man gör en renoveringsåtgärd i hissen som kan påverka säkerheten måste man göra en ny besiktning och få ett nytt intyg utfärdat innan hissen får användas. En gammal vajer som byts ut mot en ny likadan vajer behöver inte en ny besiktning. Däremot om den gamla vajern byts ut mot en ny typ av vajer så är en revisionsbesiktning ett krav.
Användarförbud för hissar kan utfärdas av två skäl: Antingen är hissen inte besiktigad i tid eller så har hissen någon brist.
– Man måste alltid kunna uppvisa protokoll på att hissen är besiktigad före första användningen, och även det senaste besiktningsprotokollet. Tar man över en fastighet är det därför viktigt att dessa dokument kommer med, sade han.
Om det inträffar ett olycksfall är man skyldig att rapportera det till tillsynsmyndigheten, åtgärda bristen och få ett nytt protokoll innan hissen får användas igen.
Vilka är de vanligaste bristerna på en hiss?
– Att journaler och skyltar försvinner. Men sedan är det slitage på vajrar och dörrlås samt urladdade batterier till nödtelefonen, sade han.
Det har skett en del klämolyckor i hissar när det har fraktats skrymmande gods. Men ett tillägg i BFS:en, H14, innebär att alla fastigheter som innehåller arbetslokaler numera måste ha hissar som är försedda med en korgdörr eller annat lämpligt skydd. Alla hissar måste ha en skylt som varnar för klämrisken.
– Sedan kravet på skyltarna infördes har det inte skett några dödsolyckor, sade han.
