Energi och värme är stora utgiftsposter för i princip alla bostadsrättsföreningar. Men Thomas Giege, energirådgivare i Hallsbergs kommun, betonar att föreningar kan spara en hel del pengar genom att göra smarta energival.
Mer än 50 procent av den totala energiförbrukningen i en fastighet går till uppvärmning. Värmen är alltså en stor utgiftspost för bostadsrättsföreningar. Men genom enkla åtgärder kan de flesta föreningar sänka värmekostnaden och få pengar över till annat, anser Thomas Giege, energirådgivare i Hallsbergs kommun.
– Första steget är att se över fjärrvärmesystemet om man har ett sådant. Låt en expert trimma in systemet, så att värmen justeras beroende av utomhustemperaturen. Om det är varmt ute, behöver det kanske inte vara lika varmt vatten i ledningarna, säger han.
Ett vanligt fel som föreningar gör, enligt Thomas Giege, är att de höjer temperaturen för alla i huset bara för att en granne klagar.
– Det är bättre att styrelsen knackar på hos personen som tycker att det är för kallt och ser om det finns något annat man kan göra. Kanske går det att sätta in ett till element? Eller utreda om något är trasigt, säger han.
Om ingen av de boende klagar över temperaturen bör föreningen sänka temperaturen tills någon börjar klaga, enligt Thomas Giege.
– Sedan kan man sakta höja temperaturen tills alla är nöjda.
Thomas Giege anser att för många föreningar är rädda för att sänka temperaturen i husets lägenheter. Oron för starta reaktioner från de boende är oftast överdriven, menar han.
– Det är faktiskt inte ovanligt att boende i föreningar tycker att det är för varmt och öppnar fönster eller balkongdörrar för att svalna ned sin lägenhet. Många föreningar betalar alltså stora energi- och värmeräkningar helt i onödan, äger han.
Det gäller att hitta en inställning som fungerar för alla för det är bra om man kan ha en jämn temperaturkurva i huset. Det är varken miljövänligt eller kostnadseffektivt att höja och sänka temperaturen hela tiden.
Ett annat tips är att föreningen investerar i elektroniska termostatventiler, som är färdiginställda på max 22 grader, på alla element i husets lägenheter.
– Visst det är en initial investering för föreningen, men det kommer att spara pengar på lite längre sikt. Så kallade handventiler är värdelösa och svåra att hantera för de boende. Sedan är det viktigt att täta fönster, säger han.
Även om de boende i en förening inte alltid ser värmefakturan som föreningen betalar, kan det vara bra att informera medlemmana om hur mycket varmvatten kostar och så vidare. Det kan vara värt för föreningen att investera i individuella mätningar i de olika lägenheterna. Ingen vill göra av med dubbelt så mycket varmvatten som grannen, inte minst ur miljösynpunkt. Genom att informera kan man kanske förändra beteenden, anser han.
– Ett annat sätt är att föreningen bekostar installationer av snålspolande munstycken i lägenheternas duschar, säger han.
Framtiden ligger i solel, menar Thomas Giege. Där finns både miljö- och kostnadsmässiga fördelar.
– Solel har tidigare varit dyrt men har nu gått ned till rimliga priser. Visst, det är en stor initial investering för en förening, men på 15 år kan man räkna hem investeringen, säger han.
