Flera kommuner har börjat köpa bostadsrätter till flyktingar för att lösa den akuta bostadsbristen. I de bostadsrättsföreningar som köpen sker uppfattas det ofta som kontroversiellt.
Bostadssituationen för flyktingar blir allt mer akut, vilket sätter press på landets kommuner. Den första mars tidigare i år infördes en lag som säger att alla landets kommuner ska ta emot flyktingar som har fått permanent uppehållstillstånd. Många kommuner brottas nu febrilt för att skaka fram bostäder, men hyresrätter, paviljonger och annat räcker helt enkelt inte till.
För att lösa problemet har flera kommuner nu börjat köpa bostadsrättslägenheter till flyktingar, däribland Malmö stad där det handlar om drygt 50 bostadsrätter som är tänkta att fungera som tillfälliga boenden i väntan på att flyktingarna köar för en egen hyresrätt.
Detta har mottagits på olika sätt. I media har det bland annat rapporterats om en oro för att storskaliga köp av bostadsrätter kommer att driva upp bostadsrättspriserna. Inte minst eftersom kommunen sitter med trumf på handen, menar vissa.
– Det jag kan konkurrera med är att jag inte behöver vänta på lån och att vi i princip kan tillträda på dagen, sade Ralph Vernbecker, som sköter Malmö stads bostadsrättsinköp, till Sydsvenskan i april.
Men att kommunens bostadsrättsköp till flyktingar kommer att driva upp priserna är något som Petra Bergquist (S), ordförande i servicenämnden i Malmö, vänder sig emot.
– Vi har en utmaning att utforma inköpen på rätt sätt. Vår utgångspunkt är att det inte ska driva priser, sade hon till Sydsvenskan i mitten av juni.
Dessutom slår bostadsrättslagen fast att en bostadsrättsförening inte får neka en kommun inträde i föreningen. Bostadsrättsföreningen har heller inte rätt att förhindra en kommun att hyra ut en köpt bostadsrätt i andra hand. Vem som flyttar in är alltså upp till kommunen, vilket många bostadsrättsföreningar inte känner till.
Reaktionerna från bostadsrättsföreningar har varit av blandad karaktär. Inte sällan har kommunens köp av bostadsrätter uppfattats som kontroversiellt i de föreningarna det sker, enligt Ulrika Blomquist, vd på Bostadsrätterna.
– Detta är förstås känsligt för föreningarna som ju bygger på aktiva medlemmar för att kunna fungera bra. Får man kommunen som medlem och sedan många andrahandsupplåtelser är det inte bra, sade hon till Svd i augusti.
Men få bostadsrättsföreningar klagar offentligt, enligt Bostadsrätterna. I Malmö reagerade dock Brf Lönnen starkt när kommunen i våras vann en budgivning på en placering för bostadslösa problemungdomar, uppger Svd. Enligt ordföranden var det fel mot övriga i huset som jobbat hårt för att kunna köpa en bostad. Bostadsrättsjuristen Ingrid Uggla är inte förvånad.
– Föreningarna har alltid varit väldigt negativa till att kommuner köper bostadsrätter. Det är nog en reaktion som kommer tillbaka i större omfattning nu, sade hon till Svd i augusti.
Andra ser saken från ett annat håll och vill sträcka ut en hjälpande hand. Exempelvis lämnade en medlem i bostadsrättsföreningen Utsikten i Nacka nyligen in en motion till årsstämman om att föreningen borde låta kommunen få hyra en ledig lägenhet som boende för en flyktingfamilj. I just detta fall blev motionen nedröstad, med rösterna 26 mot 24. Argumenten var främst ekonomiska.
Foto: Flickr.com(News oresund)
