Brf-erfarenheter från Malmös lägenheter till flyktingar

Den 1 mars 2016 trädde en ny lag i kraft, Lag om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning, som innebär att alla kommuner i Sverige ska ta mot nyanlända för bosättning. Under 2016 anvisas 488 personer till Malmö, i huvudsak från Migrationsverkets anläggningsboenden. Under 2017 väntas ytterligare omkring 660 personer till Malmö och för att lösa denna uppgift ser Malmö stad över olika bostadslösningar – bl.a, köper man bostadsrättslägenheter.

Egrannar har intervjuat styrelseledamöter i ett stort antal föreningar i Malmö för att kartlägga hur detta fungerar.

En stor del av företrädarna för bostadsrättsföreningar i Malmö har en tämligen negativ inställning till kommunens köp av bostadsrätter för att hyra ut dem till flyktingar. Detta beror bara i undantagsfall på en negativ inställning till invandrare – i många föreningar i Malmö är redan i dag närmare hälften av medlemmarna och åtskilliga styrelseledamöter första eller andra generationens invandrare.

Den vanligaste kritiken mot kommunen är, att man inte informerar om vare sig köp eller nya hyresgäster. Detta är en annan tämligen representativ kommentar från en brf-ordförande:

– Vi är inte särskilt förtjusta i det här. Dels därför att styrelsen inte har något inflytande över vilka kommunen placerar i lägenheterna, dels därför att andrahandsupplåtelser allmänt sett inte är något vi strävar efter.

Det förefaller som om Malmö kommun satsat relativt blygsamma personalresurser på den här verksamheten. Kontakterna mellan kommunens fastighetsförvaltning, stadsfastigheter, och brf-styrelserna tycks vara sparsamma. En kommun behöver inte styrelsens tillstånd för att köpa bostadsrättslägenheter, men det verkar som om Malmö kommun därför ofta inte ens informerar brf-styrelser om köp man gör.

Stadsfastigheter hade vid årsskiftet köpt in 17 lägenheter för att enligt den nya bosättningslagen ge till nyanlända och hade då i uppdrag att köpa ytterligare 39 lägenheter.

Att Malmö kommun äger bostadsrättslägenheter är ingenting nytt. Framförallt under 1960- och 1970-talen fick Malmö kommun ett stort antal lägenheter i nybildade bostadsrättsföreningar som en del av uppgörelser om upplåtelse av kommunal mark via tomträtt.
Vid årsskiftet 1993/94 ägde Malmö stad närmare 800 bostadsrätter. Efter ett politiskt beslut började lägenheterna säljas ut fram till 1998, då förändringar på bostadsmarknaden ledde fram till ett nytt politiskt beslut om att stoppa utförsäljningen. Av detta bestånd finns cirka 270 lägenheter kvar i Malmö stads ägo.

Brf-företrädare i Malmö om kommunens köp av lägenheter:
– Man vill ju gärna veta vilka som bor i föreningen och man vill ha fast boende. Om det sen är bra eller dåligt att kommunen köper lägenheter – här är åsikterna delade.

– Det är klart att folk måste ha någonstans att bo, men det är för många frågetecken och behövs mer information.

– Det är tveksamt att låta flyktingar gå före ungdomar som också skulle vilja hyra en lägenhet men tvingas bo hemma hos föräldrarna.

– Än så länge har vi nog bara en lägenhet köpt av kommunen. Det har förekommit en del störningar, Men sådant händer ju även i andra lägenheter.

– Jag tycker det är fel att använda skattepengar på det här viset. Det kan trissa upp priserna på bostadsrätter.

– Egentlige är det fel på lagen som gör att kommunen kan göra som dom vill.

– Vi haft rätt allvarliga problem med ett par lägenheter som kommunen köpt. Bråk som blev ärenden för polisen.

– I princip har jag ingenting emot att kommunen köper bostadsrätter, men jag tycker det är ett underligt sätt att hantera pengar i det ekonomiska läge som man har.

– Kommunen har knappast vare sig resurser eller intresse för att göra något mer än att placera folk i lägenheterna.

– Först säljer dom egna fastigheter till ett privat fastighetsbolag. Sedan köper dom upp bostadsrätter för att hyra ut. Ska man använda skattepengar på det viset?

– Styrelsen borde ha rätt att säga nej. Om folk flyttar in som inte sköter sig är det många som blir drabbade.

– Jag gillar inte det för det blir bara problem. Vi har dåliga erfarenheter från förr när kommunen hyrde ut till missbrukare.

– Frågan har just varit uppe till diskussion i styrelsen. Man är bekymrad över att man inte har någon som helst kontroll över situationen. Kommunen gör som den vill och behöver inte fråga oss.

– Jag är rätt pessimistisk om hur kommunen kommer att sköta det här. Förr, när kommunen hade många bostadsrätter (som man senare sålt) placerade man i stor utsträckning personer med missbruksproblem i lägenheterna. Det ledde till många problem och många förstörda lägenheter. Det finns en risk för att kommunen också nu kommer att strunta i vad som händer med lägenheterna. Därför är det viktigt att se till att vi får en fungerande kommunikation med ansvariga inom kommunen.

Krav som styrelseledamöter tycker man ska ställa på kommuner:

– Nya boende, särskilt från andra kulturer, måste få information om vad som gäller i Sverige och i föreningen. När kommunen placerar nya hyresgäster i föreningen bör man först informera styrelsen.

– Vi skulle gärna vilja bjuda in nykomna till möten för att informera om lagar, regler, respekt och omtanke, men för att kunna göra det måste vi i tid få bättre information från kommunen

– Se till att dom som flyttar in inte får bo kvar alltför länge, för efter fyra år har dom besittningsskydd och kan bo kvar hur länge dom vill.

– Problemet är att vi inte har någon som helst koll på vem som flyttar in. Vi borde få bättre möjligheter att kontakta de nya som flyttar in för att tala med dom och informera om vad som gäller.

– Kommunen gör inte tillräckligt för att få folk att hålla ordning.

– Det råd jag vill ge till föreningar är, att se till att få en kontaktperson på kommunen. Sedan är allting som händer med lägenheten kommunens ansvar. Blir det något problem är det kommunen man ska tala med, inte hyresgästerna. Men föreningen bör hålla ordentlig tillsyn även på hyreslägenheter – alltså allt som rör vatten, avlopp, ventilation, uppvärmning och sådant.

– Föreningar bör kräva att kommunen ställer upp med en kontaktperson. Sen måste man göra tillsyn av lägenheter innan en ny hyresgäst flyttar in. Man bör också kräva att kommunen ser till att hyresgästen har en ordentlig hemförsäkring, annars kan det bli föreningens medlemmar som fåt stå för eventuella skador.

– Kommunen måste bli bättre på att informera om nya hyresgäster i kommunägda lägenheter och så att styrelsen sedan kan informera dessa om vad som gäller i föreningen. Talar hyresgästerna inte svenska ska man kräva att kommunen ställer upp med tolk.

Läs mer: Malmö stad: ”Vi har varit underbemannade en tid” 

 

Bild: WikipediaTwowellsCC BY-SA 4.0, Länk