Så gör du när grannen skiter i reglerna

Så gör du när grannen skiter i reglerna

Vad gör du när en granne struntar i de gemensamma trivselreglerna? Och inte lyssnar när styrelsen griper in? Här är svaret.

Bostadsrätterna har sammanställt flera knepiga scenarier på sin hemsida, där de även skrivit hur styrelsen bör agera när en granne kör sitt eget race.

Ett exempel handlar om en bostadsrättsförening med drygt 40 radhus där föreningen bestämt att medlemmarna kan sätta upp markiser på sina hus. Men de har också enats om att dessa ska vara i mörkblå, mörkgröna eller mörkgrå, för att behålla ett enhetligt och snyggt intryck av området. Men en familj struntar blankt i detta.

I det här fallet har styrelsen rätt att stå på sig, men det är viktigt att de har informerat om och förmedlat trivselreglerna både skriftligt och muntligt till alla medlemmar, skriver Bostadsrätterna.  

Om grannen trots detta inte lyssnar bör styrelsen skicka en varningsskrivelse, det vill säga en formell rättelseanmaning, i rekommenderat brev. Om grannen fortfarande inte lyssnar kan styrelsen inte värsta fall ansöka om särskild handräckning hos Kronofogden, vilket innebär att Kronofogden kan se till att ta ner markisen. Men dialog, dialog och dialog rekommenderas innan det går så långt.

Ett annat fall handlar om en bostadsrättsförening som har fått en rad klagomål från olika medlemmar om att en granne spelar hög musik på nätterna helg efter helg. Den störande grannen vägrar att sluta trots att hen har fått klagomålen direkt framförda.  

Vad måste styrelsen göra?

Styrelsen är skyldig att se till så medlemmarna inte utsätts för oacceptabla störningar, men det är inte alltid lätt att veta var gränsen går. Men om störningarna är skadliga för hälsan för andra medlemmar eller försämrar boendemiljön så pass att det inte går att bo normalt kan det vara skäl nog för att säga upp den störande grannen. Men då är det viktigt att störningarna har dokumenterats och att personen har fått en chans att bättra sig efter att styrelsen har satt ned foten. Även sociala myndigheter måste underrättas innan uppsägningen. Vid riktigt allvarliga störningar, såsom brott, behövs ingen tillsägelse, skriver Bostadsrätterna.

Om författaren

Daniel Mellwing

Daniel är journalist och skriver om brf:er, bostadsfrågor och ekonomi.

Relaterade artiklar