News

Två av fem vill förbättra relationen med sina grannar, enligt Svensk Fastighetsförmedlings trendrapport. I undersökningen framgår också hur svenskarna tycker att den optimala grannen bör vara.

54 procent stöter bara på grannar i förbifarten och omkring 10 procent har ingen kontakt alls med sina grannar, visar en undersökning av Svensk Fastighetsförmedling. 61 procent kan tänka sig vara mer aktiva i grannskapet och omkring 50 procent anser att en god grannsämja gör att man mår bättre.

Men hur är man då en god granne? Enligt undersökningen menar en tredjedel att en trevlig person växlar några ord i förbifarten medan i princip lika många menar att en god granne är lugn och inte stör.

– I år ser vi tydligt att det även finns en längtan efter mer kontakt – men också ett behov av att samspelet sker på rätt sätt och med hänsyn. Det är en balansgång mellan att vara social och att respektera andras gränser, säger Jennie Skogsborn Missuna på Svensk Fastighetsförmedling i ett pressmeddelande.

Undersökningen visar också att det finns oskrivna regler som man måste anpassa sig efter i ett grannskap. 2 av 3 uppger att de anpassar sig efter oskrivna regler och normer. Cirka 50 procent menar att det viktigaste i ett grannskap är att följa sociala koder i grannskapet.

– Det är de små sakerna i vardagen som tillsammans skapar en kvarterskultur präglad av trygghet, trivsel och gemenskap, säger Jennie Skogsborn Missuna i pressmeddelandet.

December är farligaste månaden för bostadsbränder — dubbelt så många vardagsrumsbränder och en ökad risk när ljus och eldekorationer fyller våra hem.

Julen förknippas med värme, ljus och samvaro. Men den ökar också riskerna — särskilt när vi kombinerar levande ljus, pynt, ökad matlagning och elektriska installationer i hem som redan är torra och mörka. Statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) visar att december är den månad då flest bostadsbränder inträffar

Med några enkla åtgärder kan du kraftigt minska risken:
Ha fungerande brandvarnare i varje våningsplan

Lämna aldrig levande ljus obevakade

Placera ljusstakar på obrännbart underlag och långt från gardiner

Ha alltid brandfilt och brandsläckare lättillgängligt

Var försiktig med elektriska ljusslingor, särskilt äldre modeller

Håll extra uppsikt vid matlagning – december är den månad då flest matrelaterade bränder startar

(Källa: Brandskyddsföreningen)

Vid årsskiftet införs nya regler som berör alla bostadsrättsföreningar. För tiotusentals styrelser kommer det nya K3-regelverket innebära en stor förändring. Krångel, underskott och höjda avgifter kan bli följden, varnar experter.

Från och med den 1 januari 2025 måste alla bostadsrättsföreningar tillämpa ett mer omfattande regelverk (redovisningsregelverket K3) i årsredovisningen.

– Det här är en stor förändring. Styrelsen får ett större ansvar att förstå och kommunicera ekonomin på ett tydligt sätt och underhållsplanen för byggnader blir central för en övergång till K3-regelverket. Den ska inte bara visa byggnaders nuvarande skick utan också framtida behov, sa Erik Fröding, marknadsområdeschef på Ludvig & Co på Gotland, nyligen i ett pressmeddelande.

Så vad innebär det mer konkret? K3-reglerna innebär bland annat att underhållsplanen blir en bärande del i årsredovisningen och kräver att byggnader delas upp i komponenter där nyttjandeperioden måste anges för varje komponent, det kan handla om tak, stommar, installationer och så vidare.  Med andra ord måste föreningar ha bättre koll på livslängden och skicket på delarna i sin fastighet. K3 kräver mer omfattande upplysningar i årsredovisningen kring till exempel avskrivningar.

Syftet är att ge en mer rättvisande bild av fastighetens värde över tid, men kommer att innebära en hel del administration, och att underskott i många föreningar blottas vilket kan höja avgifter, menar Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

– I det korta perspektivet, det vill säga fram till årsskiftet, skulle inte jag bli förvånad om bostadsrättspriserna sjunker något. Anledningen till det är framför allt kravet att gå över till K3 för alla bostadsrättsföreningar. K3 är en redovisningsmetod som bättre överensstämmer med verkligheten och som kommer att innebära högre avskrivningskostnader och ökade underskott, sa han nyligen till Dagens PS.

Föreningar som inte förbereder sig kan få betala dyrt.

– Om man inte förbereder sig riskerar man fel redan från dag ett. Det kan bli både kostsamt och tidskrävande att rätta till i efterhand, sa Erik Fröding nyligen till Dagens PS.