Ibland uppstår konflikter mellan styrelsen och medlemmar i bostadsrättsföreningen. I vissa fall kan läget vara nästan helt låst. Vad kan medlemmen göra för att lösa tvisten, och vad kan styrelsen göra? Egrannar reder ut.
Att styrelsen och en medlem i bostadsrättsföreningen inte kommer överens förekommer, men oftast hittar parterna en väg framåt. Men om läget är riktigt låst kan medlemmen skriva till hyresnämnden i sin region och begära medling.
Hyresnämnderna är statliga opartiska domstolsliknande myndigheter som till exempel kan pröva vissa bostadsrättstvister, uppger Bostadsrätterna på sin hemsida. Nämnderna kan även medla och vara skiljenämnd i tvister.
Men är bostadsrättsföreningen skyldig att tacka ja till medlingen? Svaret på den frågan är nej, enligt Peter Halling, jurist och styrelserådgivare på Bostadsrätterna. I många fall kan det såklart vara smart att gå med på medlingen, i ett låst läge kan ju båda parter vinna på det.
– Det är lätt att tro att föreningen är tvungen att ställa upp när en medlem begärt medling hos hyresnämnden, men så är det inte. Om föreningen meddelar hyresnämnden att det inte finns någon grund för medling så kommer ärendet att avskrivas från vidare handläggning hos nämnden, säger han i en artikel på Bostadsrätternas hemsida.
Men verkligheten kan också rymma situationer där medlingen bara är bortkastat tid, menar Kerstin Frykberg Andersson, styrelserådgivare och konflikhanterare på Bostadsrätterna. Hon har även tagit uppdrag som just medlare.
– Självklart kan det vara en vits för föreningen att ställa upp på medlingen då man ser att det kan vara till nytta i det långa loppet. Det är ju i grunden bra att försöka komma överens, säger hon till sajten.
Men i vissa fall kanske föreningen redan har försökt kompromissa och medla internt utan effekt. Och situationen kanske bara har lett till fler klagomål och krav från medlemmen, förklarar hon.
– I sådana fall är det bara att inse att medlingen inte kommer att lösa något. Och då är det nog tyvärr ingen idé att lägga tid och energi på att försöka, fortsätter hon.
Egrannar har tidigare skrivit om hur styrelsen kan förhindra grannkonflikter. Medlaren Eleonore Lind, som exempelvis har ett förflutet som konfliktlösare i tv-programmet grannfejden, berättade då att ett vårdat och vänligt språk är a och o, samt att inte dra slutsatser och lyssna på skvaller innan man har tagit reda på vad som faktisk har hänt.
Den vanligaste orsaken till konflikter mellan grannar är missförstånd och att man går till attack snarare än att ställa många frågor, menar hon.
– Det kan även vara förslag på motioner som antingen går igenom eller inte och som får till följd att man blir sur eller arg för att man inte får sin vilja igenom, berättade hon för Egrannar.
Men hur bör styrelsen agera för att medla mellan två upprörda grannar som vägrar att prata med varandra?
– Ha förmöten med båda, ha det gemensamma mötet på neutral mark, alltså inte hos en av grannarna. Ge som styrelse inga ultimatum utan låt människor få ta tid på sig. Använd ett språk som trappar ner konflikten. Ställ många frågor och dra inte slutsatser för tidigt. Ge information om vad som kan hända om grannarna inte löser konflikterna. Alltså vilka sanktioner finns som är realistiska? Vad händer när man bryter regler och lagar? Låt samtalen ta tid.
Foto: Colourbox
