Budget 2027 i föreningen: ”Sparandet står i praktiken stilla”

Hösten är budgettid i landets bostadsrättsföreningar, och underlaget inför 2027 är tydligare än på länge. Avgifterna höjdes i snitt bara 1,5 procent i januari 2026, den lägsta takten på flera år, samtidigt som 85 procent av bostadsrättsägarna uppger att avgiften höjts det senaste året. Samtidigt räcker de låga höjningarna inte för att bygga upp sparandet. ”Sparandet i många föreningar står i praktiken stilla”, säger Nabos chefsekonom Jonas Gustavsson, och HSB Stockholm konstaterar att sparandet till underhåll ligger långt under rekommendationen.

Inbromsningen: från 5,8 till 1,5 procent

Nabo, som analyserat avgiftsaviseringar från 2 700 bostadsrättsföreningar, visar att avgifterna för januari 2026 steg med 1,5 procent, mot 5,8 procent året innan. Den genomsnittliga avgiften var 778 kronor per kvadratmeter och år i januari 2026. Bland de föreningar som faktiskt höjde var snittet 4,9 procent.

– När nu avgifterna för januari är aviserade ser vi att höjningarna är betydligt lägre än tidigare år. Det är positivt för hushållen, men visar samtidigt på en återhållsamhet som inte alltid speglar föreningarnas långsiktiga behov, säger Jonas Gustavsson, chefsekonom på Nabo, till Fastighetstidningen.

Skillnaderna mellan regioner är små: Skåne hade den lägsta helårsökningen på 2,7 procent, Stockholm och Göteborg låg på 3,4 procent. Nabo räknar med att även 2026 präglas av måttliga höjningar på cirka 1,5 procent, och att snittavgiften landar på 798 kronor per kvadratmeter vid nästa årsskifte.

”På längre sikt är det inte hållbart”

Föreningarna höjer för lite för att bygga upp sparandet till framtida underhåll.

– Sammantaget innebär årets låga ökningar att sparandet i många föreningar i praktiken står stilla. På längre sikt är det inte hållbart. Gapet mellan det faktiska sparandet och det som krävs för framtidens underhåll ligger kvar på omkring 150 kronor per kvadratmeter, säger Jonas Gustavsson.

HSB Stockholm ser samma sak i sina 610 föreningar i Stockholmsregionen. Där höjde 47,4 procent avgiften vid årsskiftet, med 2,4 procent i snitt över alla föreningar och 5,2 procent bland dem som höjde. Under 2024 var det genomsnittliga sparandet till framtida underhåll 165 kronor per kvadratmeter och år, långt ifrån rekommendationen på 300 kronor. På fem år har sparandet sjunkit med över 30 procent.

– Att snittavgiften höjs trots en lägre styrränta är givetvis positivt. Och det behövs, för även om räntetrycket nu lättar påverkas alla föreningar påtagligt av att de taxebundna kostnaderna stiger så pass kraftigt, säger Cecilia Jutell, analytiker på HSB Stockholm, i ett pressmeddelande.

Enligt Nils Holgersson-rapporten, som HSB hänvisar till, har kostnaderna för avfall, vatten och avlopp, fjärrvärme och elnät stigit med nära 60 procent nationellt sedan 2022.

– Vi får inte glömma att snittavgiften knappt höjdes alls under nollränteåren, trots att driftkostnader steg. Det betalar många föreningar för i dag. Årets höjning liknar mer en indexering, vilket är önskvärt. Men den räcker inte för att nå ett fullgott sparande till framtida underhåll, säger Cecilia Jutell.

Medlemmarna: oron ökar för femte året i rad

Samtidigt som styrelserna håller igen ökar oron bland de boende. SBC:s Bostadsrättsrapport 2026 visar att 33 procent oroar sig för föreningens ekonomi, en andel som stigit fem år i rad. Nästan nio av tio, 85 procent, uppger att avgiften höjts under det senaste året. Bland dem som är oroliga pekar 48 procent ut ytterligare avgiftshöjningar som det största bekymret, följt av räntehöjningar (40 procent) och oförutsedda kostnader (35 procent). Andelen som oroar sig för att styrelsen saknar tillräcklig kompetens har ökat från 27 till 32 procent.

De flesta höjningar var måttliga: 45 procent av de tillfrågade fick en höjning på 1-5 procent och 23 procent en höjning på 6-10 procent.

”Att oron består trots en stabilare ekonomi visar att bostadsrättsägarna efterfrågar tydligare spelregler och större trygghet framåt”, skriver Jenny Söderberg, ekonomisk expert på SBC, i rapporten. Hon bedömer att 2026 blir ett år där fokus i högre grad bör flyttas från akuta åtgärder till långsiktig ekonomisk förvaltning.

Räntan lättar, men två nya poster väntar 2027

SBAB:s chefsekonom Robert Boije konstaterade redan i september 2025 att lägre räntor och inflation borde ge mindre tryck på avgifterna, men pekade på en osäkerhet som nu blivit konkret:

– Efter två år med markant ökade drifts- och räntekostnader har många bostadsrättsföreningar behövt höja månadsavgifterna kraftigt. Minskade räntekostnader och lägre inflation bör dock ge mindre tryck på höjda månadsavgifter inför kommande år. Däremot finns viss osäkerhet om effekten av de nya tvingande redovisningsregler för avskrivningar som bostadsrättsföreningar måste använda efter årsskiftet, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

SBAB:s kartläggning visar hur stor pressen varit: avgifterna ökade med i genomsnitt drygt 15 procent mellan 2022 och 2024, och i föreningar med ränteuppgifter för båda åren steg räntekostnaden med 134 procent.

Inför 2027 tillkommer två poster som få budgetar från 2025 tog höjd för. Den första är de nya K3-reglerna, där 2026 är första året med obligatorisk komponentavskrivning och det första bokslutet ska upprättas i vår. Den andra är kravet på fastighetsnära insamling av förpackningar från den 1 januari 2027, där ombyggnad av soprum eller nya kärlskåp betalas av föreningen.

Så budgeterar styrelsen inför 2027

• Utgå från underhållsplanen i stället för förra årets avgift. Räkna fram vad sparandet behöver vara per kvadratmeter och jämför med dagens nivå. Är gapet 150 kronor per kvadratmeter, som Nabo ser i snitt, går det inte att stänga på ett år, men det går att bestämma en takt.
• Lägg in de taxebundna kostnaderna med kommunens faktiska taxor för 2027 (fjärrvärme, vatten, avfall, elnät) i stället för en schablon.
• Kontrollera vilka lån som löper ut under 2027 och vilken ränta de kan få vid omsättning.
• Budgetera för fastighetsnära insamling: kärl och hämtning betalas av producenterna, men ombyggnad betalar föreningen.
• Stäm av med förvaltaren eller revisorn hur K3-övergången påverkar avskrivningarna och därmed resultatet. Ett bokfört underskott kan behöva förklaras för medlemmarna även om kassaflödet är sunt.
• Höj hellre lite varje år än mycket vart tredje. Både HSB och Nabo beskriver årets höjningar som en indexering, och det är den nivån som ska bli vana.
• Berätta för medlemmarna varför. SBC:s siffror visar att oron ökar även när ekonomin stabiliseras, och att förtroendet för styrelsens kompetens sjunker. Ett kort, konkret budgetbrev med de tre största posterna gör mer för förtroendet än en avgift som hålls nere.

Det sista steget kostar inget men glöms ofta bort. Föreningar som använder Egrannar kan lägga upp budgetbrevet på anslagstavlan och nå alla medlemmar samma dag som avgiften för 2027 beslutas, så att ingen får beskedet först på avin.

Källor

• Fastighetstidningen, Lägre avgiftshöjningar för brf:er – men utmaningar kvarstår
• HSB Stockholm, Försiktiga avgiftshöjningar för bostadsrätter i Stockholm
• SBC, Ekonomin i föreningen – Bostadsrättsrapporten 2026
• SBAB, Goda utsikter för ett betydligt bättre ekonomiskt läge nästa år för dig i brf
• Simpleko, Budget 2026 för bostadsrättsförening – tips för stabil ekonomi

Foto: Nano Banana (AI)