Förra året kom beskedet att bostadsrättsföreningar inte får använda sig av progressiva avskrivningar. Nu redovisar fler föreningar förluster. En synvilla, enligt ekonomiexperten Anders Andersson. ”Problemet är mer pedagogiskt – man måste förklara för medlemmar och eventuella köpare att det kan vara ett minus utan att föreningen går dåligt”, säger han.
I fjol slog Bokföringsnämnden fast att så kallade progressiva avskrivningar av byggnader inte var tillåtna. Beskedet tog många bostadsrättsföreningar på sängen eftersom de ekonomiska redovisningsvillkoren hastigt förändrades. Resultatet blev att många föreningar var tvungna att tillämpa linjär avskrivning och redovisa förlust.
– Många föreningar behöver nu ändra i sina stadgar. Avgiften i föreningen behöver inte vara så hög att den täcker avskrivningen. Däremot ska man se till att avgiften täcker avsättningarna för den yttre reparationsfonden. Dessa avsättningar ska vara lägre än avskrivningen, men heller inte för låga, säger ekonomiexperten Anders Andersson som även startat Driva eget.
Vad har reglerna inneburit mer konkret? Hur har föreningarnas ekonomi drabbats? Och innebär det att medlemmarnas avgifter skjuter i höjden?
I en debattartikel på di.se hänvisar Ulrika Blomqvist, vd, Bostadsrätterna, Anders Lago, förbundsordförande, HSB, Leif Linde, vd, Riksbyggen, Niklas Knight, vd, Sveriges Bostadsrättscentrum, SBC, Dan Brännström, generalsekreterare, FAR, till en utredning av professorerna Carl Svernlöv och Daniel Stattin.
Rapporten slår fast att antalet bostadsrättsföreningar med redovisade underskott har ökat. Men så länge kassan är trygg och avsättningar för underhåll är skäliga så påverkas inte de boendes avgifter, enligt professorerna. Deras bedömning är att de nya reglerna inte nämnvärt har skakat om bostadsmarknaden.
Däremot slår professorerna fast att dagens redovisningsregler måste få en ordentlig översyn eftersom de inte är anpassade till bostadsrättsföreningarnas villkor.
”En förening med sund ekonomi kan till exempel redovisa stora bokföringsmässiga underskott. Det ger inte en bara en missvisande bild av föreningens ekonomi, det gör det även svårt att förklara för medlemmarna varför redovisningen ser ut som den gör”, skriver Ulrika Blomqvist, vd, Bostadsrätterna med flera i debattartikeln på di.se.
Man oroar medlemmar och eventuella köpare lite i onödan, betonar Anders Andersson. Dagens system med avskrivningar gör att föreningar med låg skuldsättning bygger upp kassa med likvida medel.
– Det blir minus bara på pappret, eftersom avskrivningen inte motsvaras av någon verklig utgift. Problemet är mer pedagogiskt – man måste förklara för medlemmar och eventuella köpare att det kan vara ett minus utan att föreningen går dåligt, säger Anders Andersson.
Det borde finnas speciella regler för bostadsrättsföreningar, eftersom fastigheter kostar mindre i början och mer senare, anser Anders Andersson.
Det tycker Bostadsrätterna, HSB, Riksbyggen, SBC och FAR också. De har nu skickat ett förslag till justitiedepartementet på hur ett nytt regelverk skulle kunna se ut.
Till exempel ska årsredovisningen på ett tydligare sätt presentera nyckeltal och annat som gör det lättare att analysera och jämföra föreningars ekonomi, inte minst för medlemmar och köpare av bostadsrätter. Det kan handla om nyckeltal som avgift/kvm, lån/kvm, framtida underhållsbehov och så vidare.
Dessutom vill man att avskrivningar ska bytas ut mot ett obligatoriskt sparande i resultaträkningen. Tanken är att redovisningen ska utformas så att föreningar med sund ekonomi inte ska behöva redovisa underskott i onödan.
