Sopkraven vid årsskiftet pressar föreningarna: ”Det var sagt att det skulle vara kostnadsneutralt”

Den 1 januari 2027 ska förpackningar av papper, plast, metall och glas samlas in vid bostaden i stället för på återvinningsstationen. Kommunen sköter hämtningen, men det är föreningen som ska ordna plats för kärlen, och den som saknar utrymme får själv betala ombyggnaden. ”Det var sagt att det skulle vara kostnadsneutralt”, säger Kenny Fredman på Bostadsrätterna, som nu ser nettokostnader i många föreningar.

Det här gäller från årsskiftet

Bakgrunden är ett skärpt producentansvar. Företagen som tillverkar och säljer förpackningar ska betala för insamlingen, och kommunerna ansvarar för att den genomförs. Enligt Naturvårdsverkets vägledning ska alla kommuner senast den 1 januari 2027 ha infört fastighetsnära insamling av förpackningsavfall i materialen papper, plast, metall, färgat och ofärgat glas.

Återvinningsstationerna, som numera kallas lättillgängliga insamlingsplatser, får användas för hushållens förpackningar fram till sista december 2026. Därefter ska de bara användas för skrymmande förpackningar av papper, kartong och plast. Någon dispens från lagen finns inte: Naturvårdsverket skriver att det inte finns någon möjlighet att ansöka om undantag från kravet på fastighetsnära insamling. Däremot tillåter lagen att hämtningen sker från en annan plats i närheten när fastigheten inte går att anpassa, och i Stockholm finns sedan i våras fastställda kriterier för det (mer om det nedan).

För en bostadsrättsförening betyder det i praktiken att kärl för fem förpackningsslag ska få plats på eller intill fastigheten, utöver de kärl för mat- och restavfall som redan finns.

Vem betalar?

Producenterna står för kärl och hämtning. Men ansvaret slutar där, förklarar Freja Rylander, producentansvarshandläggare på Naturvårdsverket, i Bostadsrätternas reportage:

– Producenterna ska stå för insamlingskostnaderna, som kärl och hämtning. Däremot omfattar ansvaret inte invändiga ombyggnationer eller tillbyggnader, säger hon.

Kostnaden för att bygga om ett soprum, sätta upp kärlskåp eller bygga ett miljöhus faller alltså på föreningen. Samtidigt kan kommunen inte kräva att en förening bygger nya avfallsutrymmen i ett befintligt hus. Kravet på utformning gäller vid ny- eller ombyggnation, enligt Naturvårdsverket.

För föreningar där kärlen inte får plats finns en ventil. Om insamling på fastigheten inte är möjlig med hänsyn till trafiksäkerheten, fastighetens utformning eller lokalisering kan avfallet hämtas från en plats så nära fastigheten som möjligt, dock högst 400 meter från fastighetsgränsen.

– Om det inte är möjligt att samla in avfall på själva fastigheten, till exempel på grund av fastighetens utformning, ska insamlingen i stället kunna ske från en plats så nära fastigheten som möjligt, upp till 400 meter bort, säger Freja Rylander.

Stockholm: tre kriterier för att få använda återvinningsstationen

Hur ventilen används avgör varje kommun. Stockholm Vatten och Avfall har fastställt tre kriterier för att en förening ska få en överenskommelse om att en återvinningsstation utgör fastighetens fastighetsnära insamling: utrymmesbrist inomhus, utrymmesbrist utomhus och orimlig ekonomisk belastning. Alla tre ska vara uppfyllda. Föreningen gör bedömningen själv, fyller i en blankett och skickar den till bolaget, som därefter skickar en överenskommelse om kriterierna är uppfyllda. Hushållens skyldighet att sortera kvarstår, de får bara gå längre.

Fastighetsägarna Stockholm, som drivit frågan, välkomnade beskedet i mars.

– Det är bra att SVOA nu förtydligat kriterierna för de som inte har möjlighet att inrymma en källsorteringsplats på fastigheten, säger Elvira Andersson, förvaltningsexpert på Fastighetsägarna Stockholm.

Samtidigt ser organisationen frågetecken kring vem som i slutändan betalar.

– Kommunerna behöver säkerställa full kostnadstäckning från producenterna så att mellanskillnaden inte hamnar på exempelvis bostadsrättsföreningarnas avgifter. Allt annat strider mot producentansvaret, säger Elvira Andersson.

Bor föreningen i en annan kommun gäller kommunens egna rutiner, så första steget är alltid att fråga den egna kommunen eller dess avfallsbolag.

”Insåg direkt att det inte kommer att gå”

Hur svårt det kan bli visar Bostadsrättsföreningen Pontonjären 6 på Kungsholmen i Stockholm. Fastigheten har 26 lägenheter, inget utrymme för nya kärl inomhus, och gårdarna ägs av kommunen. Kvar finns en liten gräsplätt framför huset.

– Vi började titta på det här sommaren 2025 och insåg direkt att det inte kommer att gå, säger Mimmi Scharf, ordförande i föreningen, till Bostadsrätterna.

– Ska vi ställa kärl där så handlar det om sex till åtta meter i bredd. Då hamnar de rakt framför fönstren till en av lägenheterna, säger hon.

Ett nedgrävt utrymme skulle kosta omkring en halv miljon kronor, vilket föreningen inte ser som rimligt för sin storlek. Flera föreningar på gatan har därför gått ihop för att hitta en gemensam lösning. Mimmi Scharf understryker att de är positiva till sopsortering i grunden.

– Men det ska ske under rimliga och genomförbara förutsättningar, säger hon.

Bostadsrätterna: ”Utrymme saknas helt enkelt”

Enligt Bostadsrätterna, som organiserar bostadsrättsföreningar i hela landet, handlar problemen i många föreningar om platsbrist och oklar ansvarsfördelning.

– Många fastigheter är svåra att anpassa efter de här kraven. Utrymme saknas helt enkelt, både inne och ute, säger Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på Bostadsrätterna.

Ambitionen var att reformen inte skulle kosta föreningarna något extra.

– Det var sagt att det skulle vara kostnadsneutralt. Men vi ser att det i många fall ändå blir en nettokostnad för föreningen, säger han.

Stöd och ersättning varierar dessutom mellan kommunerna. I Stockholm kan föreningar som infört fastighetsnära insamling få ekonomiskt stöd via Stockholm Vatten och Avfall, enligt SBC. Kenny Fredman menar att myndigheter har lätt att glömma att bostadsrättsföreningar ofta är små fastighetsägare, och hans råd till styrelser utan lösning är tydligt:

– Ta kontakt med kommunen så snart som möjligt och börja diskutera. Där måste lösningarna landa.

Räkna med upp till sex månader

Hos HSB Stockholm, som hjälper föreningar med införandet, är budskapet att det går att lösa för de flesta, men att tiden nu är knapp.

– För de allra flesta går det här att lösa på ett bra sätt, det viktiga är att sätta igång i tid. Har ni inte redan ett givet utrymme är det rimligt att räkna med upp till sex månader innan allt är på plats, säger Gunilla Lundh, som arbetar med frågan på HSB Stockholm.

Föreningar som inte kan få plats med insamlingen bör kunna visa det.

– Sen finns det vissa bostadsrättsföreningar som inte kan husera en förpackningsinsamling. Då är det viktigt att ha gjort en förstudie som styrker det, så att kommunen kan hjälpa er vidare, säger Gunilla Lundh.

Samma uppmaning kommer från HSB Södertörn, där insamlingsbolaget SRV Återvinning vill att föreningarna inför systemet successivt under 2026 så att inte alla startar samtidigt vid årsskiftet.

– Det är viktigt att föreningarna inte väntar till sista stund. Genom att planera införandet under 2026 skapas bättre förutsättningar för en smidig övergång, säger Emma Bertheau, kvalitets- och miljöansvarig på HSB Södertörn.

Så gör styrelsen nu

Med mindre än fyra månader kvar är det här stegen som återstår för en förening som ännu inte är klar:

• Ta reda på vad som gäller i er kommun: vilket bolag hämtar, vilka kärl som erbjuds och om det finns ekonomiskt stöd.
• Inventera utrymmet: räcker det befintliga soprummet med fler kärl, behövs kärlskåp på gården, eller ett nytt miljöhus?
• Kontakta kommunen eller insamlingsbolaget direkt och boka ett möte om placering, antal kärl och hämtningsfrekvens.
• Om kärlen inte får plats: gör en förstudie som visar varför, så att kommunen kan besluta om en hämtplats inom 400 meter. I Stockholm finns en blankett hos Stockholm Vatten och Avfall där föreningen intygar att de tre kriterierna är uppfyllda.
• Fatta beslut i styrelsen om lösning och budget. Behövs bygglov för ett miljöhus tar det extra tid.
• Anmäl den färdiga lösningen till kommunen och starta hämtningen, senast den 1 januari 2027.
• Informera de boende i god tid om var och hur de ska sortera från årsskiftet. Tydliga instruktioner minskar felsorteringen, som annars kan ge föreningen merkostnader.

Det sista steget är lätt att glömma i byggdiskussionerna. En förening som använder Egrannar kan lägga ut instruktionerna på anslagstavlan och skicka ett meddelande till alla boende samma dag som de nya kärlen står på plats, så att ingen fortsätter bära förpackningarna till en återvinningsstation som inte längre tar emot dem.

Källor

• Bostadsrätterna, Nya avfallskrav pressar föreningar
• Naturvårdsverket, Fastighetsnära insamling
• Stockholm Vatten och Avfall, ÅVS som alternativ
• Fastighetsägarna Stockholm, Tydligare undantagskrav för FNI i Stockholm
• HSB Stockholm, Förpackningsinsamling på föreningens mark – detta gäller från 2027
• HSB Södertörn, Fastighetsnära insamling 2027 – så påverkas er bostadsrättsförening
• SBC, Ny lag för förpackningsinsamling – detta gäller

Foto: Nano Banana (AI)