Det normala när man köper en bostadsrätt är att vissa saker ingår. Man tar liksom för givet att toalettstolen ingår. Så var det inte den gången säljaren hade bestämt sig för att inget ingick.
För några år sedan råkade en jag ut för en märklig incident. Det var ett par som skulle skiljas och ingen av dem hade råd att lösa ut den andre så längenheten skulle säljas. Det var en riktigt trevlig 4:a i markplan på Södermalm i Stockholm.
Visningen hade gått bra, den lilla uteplatsen drog till sig skaror med barnfamiljer. Budgivningen hade varit riktigt lyckad med flera seriösa budgivare och de hade till slut fått ett riktigt bra bud på lägenheten. Det enda som återstod var kontraktsskrivningen, trodde jag och köparen. Under kontraktsskrivningen visar det sig att ingenting av det som man normalt sett förväntar sig ska finnas i en lägenhet ingick i lägenhetsköpet. Säljaren (frun i huset) ville heller inte behålla sakerna utan de skulle nu köparen köpa av henne. Hon ville även att köparen skulle köpa hennes udda samling av saker som normalt inte ens är med i diskussionen när man köper en lägenhet.
Det var allt möjligt. Kyl, frys, diskmaskin, en platsbyggd garderob i sovrummet, gardinstänger, extra klinkers- och kakelplattor till badrummet, en gammal cykel i föreningens cykelförråd, utemöblerna (inklusive dynor) och de stora krukorna med växter på uteplatsen, en spade för att skotta snö med, toalettstolen i badrummet (annars skulle hon sätta tillbaka den gamla som stått i förrådet i snart 9 år). Den största pjäsen var ett badkar i gjutjärn. Hon hade fått den lite billigare eftersom den hade råkat gjutas med väldigt tjocka väggar vilket gjorde att badkaret vägde 400 kg utan vatten. Flyttkillarna som lirkade in det i badrummet hade förmodligen gått i förtidspension efteråt så att få ut det skulle inte bli någon lätt uppgift.
Listan på alla saker hon ville sälja var en A4-sida, tättskriven i två kolumner med beskrivning och pris på både fram och baksida. Summan hon ville ha extra landade på närmare 200 000 kr.
Både jag och köparen trodde att hon skojade och förslog andra saker som hon kunde ta extra betalt för som eluttagen och persiennerna. Det roliga förbyttes i förundran när det visade sig att hon menade allvar. Hennes man blev mer och mer irriterad och till slut tappade även köparna tålamodet och efter en timmas bråkande bad köparna säljaren att dra åt pipsvängen (ja, eller de använde mer målande beskrivningar av hennes omdöme och förstånd och bad henne dra åt ett håll som de flesta förknippar med underjorden).
Hur det gick? Ja, det var inte enkelt men jag, hennes man, hennes mamma och syster lyckades få henne att gå med på att toalettstolen och det andra som normalt finns i en lägenhet skulle ingå. När vi hittat nya köpare så gick de faktiskt med på att köpa utemöblerna, men det var för att vi berättat om den möjligheten redan från början.
foto: Steve Zeidler, https://www.flickr.com/photos/froodmat/
