5 tips som gör föreningen energismart

5 tips som gör föreningen energismart

Som enskild bostadsrättsägare finns det en hel del att göra för att spara energi och bli klimatsmart. Men ännu större effekt får det om bostadsrättsföreningen går samman för att möta utmaningen. Eva Jernnäs är projektledare på Målstyrd Energiförvaltning vid Miljöförvaltningen i Stockholms stad.

Till Egrannar delar Eva Jernnäs med sig av de bästa tipsen för att spara energi i föreningen:

1. Uppvärmning
Värmebehovet i ett flerbostadshus beror bland annat på byggnadsår och storlek. Normaltemperaturen i varje lägenhet bör ligga på ungefär 21 grader och några grader lägre i sovrummet. Varje grads ökning (eller sänkning) av temperaturen medför ungefär 5 procent ökning (eller sänkning) i energianvändning.

Oavsett vilket uppvärmningssystem föreningen har är det viktigt att det finns en reglerutrustning som fungerar bra och är rätt inställd. Reglerutrustningen vid byggnadens värmecentral (pannan eller undercentral vid fjärrvärme) bör helst bytas med ett intervall på 15-20 år. Reglerutrustningen ser till att byggnaden får rätt värmeleverans vid olika värmebehov under året.

2. Ventilation
Ungefär 33 procent av värmeförlusterna i ett flerbostadshus sker genom ventilationen. Åtgärder för att minska förlusterna kan vara att ta till vara på värmen i ventilationsluften med hjälp av återvinning. Genom att ta vara på värmen i frånluften kan man förvärma den luft som tillförs fastigheten. Installation av värmeåtervinning bör i första hand utföras i samband med renovering eller utbyte av befintligt system för att det ska vara lönsamt. Byggnaden bör även vara relativt tät för att installationen ska bli kostnadseffektiv. Ventilationen kan också effektiviseras genom att minska elanvändningen för fläktar. Det finns olika typer av ventilationssystem där olika typer av energieffektiviseringsåtgärder kan göras, frånluftsventilation och från- och tilluftsventilation kan ofta kompletteras med värmeåtervinning till exempel.

Exempelvis bör du inte stänga av eller täppa till friskluftventiler. Upplever du kallras från ventilerna rekommenderar vi att du i första hand kontaktar din fastighetsägare eller styrelsen i din förening. Att hålla frånluftsdon i t.ex. badrum och kök rena från damm och smuts hjälper också till att hålla en god luftomväxling i din lägenhet.

3. Klimatskalet
I äldre flerbostadshus finns ofta ett behov av att minska värmeförlusterna genom klimatskalet. Förlusterna är ungefär fördelade enligt:
Tak, vind 8 %
Fönster 20 %
Väggar 20 %
Golv 3 %

Tilläggsisolering
Tak och väggar, som är delar av husets klimatskal, kan tilläggsisoleras, vilket i många fall minskar energibehovet för uppvärmning kraftigt. Investeringskostnaderna för de olika åtgärderna varierar och därmed är vissa åtgärder mer lönsamma än andra. Den mest lönsamma åtgärden är normalt att tilläggsisolera vinden. Förutsatt att vinden är åtkomlig och inte utnyttjas som till exempel vindsförråd kan oftast en tilläggsisolering göras. En tjocklek på 40-50 cm rekommenderas.

Fasadisolering är en lönsam åtgärd för att minska energiåtgången om den genomförs i samband med att fasaden ändå behöver renoveras. Tänk på att det kan finnas restriktioner i kommunens detaljplan som begränsar möjligheterna att ändra husets utseende.

Fönster
Fönstren är en del av klimatskalet som ska släppa in ljus utan att onödigt mycket värme läcker ut. Fönstrets U-värde är ett mått på hur bra kombinationen av glas, karm och båge isolerar. Om fönstren är i dåligt skick och behöver bytas ut är det lönsamt att välja fönster med lågt U-värde. Ett vanligt 2-glas fönster har ca 2,9 W/m2 ,°C och ett energifönster ca 1,0 W/m2 ,°C i U-värde. En förbättring av fönstren kan också ske inifrån genom att byta det inre glaset till ett lågemissionsglas eller en isolerruta. Då påverkas inte heller fasadens utseende. Åtgärden har normalt en bättre lönsamhet än att byta hela fönstret. Förbättring av fönster leder också till minskat kallras och buller, vilket kan vara nog så viktiga faktorer som energibesparingen. Fönstertätning är framförallt intressant i hus med balanserad ventilation, så kallad FT-ventilation. I hus med självdrag eller med frånluft kan ventilationen försämras om fönstren tätas för mycket.

4. Energideklaration
Alla flerbostadshus ska ha genomfört en energideklaration som upprättats av en certifierad energiexpert. Energideklarationen beskriver byggnadens energianvändning per kvm och år samt kostnadseffektiva åtgärdsförslag. Energianvändningen jämförs också med vad en normalbyggnad inom samma byggnadskategori använder. Energideklarationen är en bra grund för ert energieffektiviseringsarbete.

5. Energikartläggning
Bostadsrättsföreningar med en energianvändning som är större än 300 MWh per år kan söka stöd för att göra en energikartläggning. Det är en grundlig genomgång av energianvändningen, fastighetens skick och med lönsamhetsberäknande åtgärdsförslag. Energikartläggningen kan med fördel integreras med underhållsplanen.

Med en energikartläggning får du reda på hur hög föreningens energianvändning är, vad energin används till och vilka åtgärder som kan minska era kostnader och miljöpåverkan. Stödet sträcker sig fram till år 2020 och täcker 50 % av kostnaden för en energikartläggning, dock maximalt 50 000 kr. Mer information om stödet finns på Energimyndighetens hemsida där du även kan söka stödet: http://www.energimyndigheten.se/nrp/stod-for-energikartlaggning-i-sma-och-medelstora-foretag/

Bostadsrättsföreningar räknas som företag.

För föreningar som vill fördjupa kunskapen finns www.energiradgivningen.se. Webbsidan drivs av 27 kommuner i Stockholmsregionen som samarbetar med energi- och klimatrådgivning sedan flera år.

Om författaren

Relaterade artiklar